Ögat – vårt fönster

Igår hade jag förmånen att tvätta fönster hemma hos mamma och pappa. Varje gång jag tvättar fönster tänker jag …. ”Varför gör man inte detta oftare?” För det blir ju så bra och så trevligt med rena fönster.

Alltså man kan ju dölja sina smutsiga fönster med gardiner eller persienner. Men vad händer då? Man mister utsikten.

Tänk vilken insikt det är att uppleva ett rent fönster med dess utsikt. Före tvätt tyckte man att utsikten var fin. Men inser att den är mycket finare med rena fönster.

Jag tänker att våra ögon är vårt fönster. När dom har hinder framför sig som hindrar utsikten missar vi mycket.

Jag kommer ihåg när jag fick mina första glasögon. Det öppnade sig en helt ny värld på något sätt. Färgerna blev tydligare. Konturerna likaså. Jag kunde se på långt håll.

Vårt inre livs öga behöver få en bra utsikt. Det kan finnas sådant som gör det svårt att se framåt. Mycket kan göra oss skumögda. Åkte hem från mina föräldrar igår kväll. Helt plötsligt inser jag följande :

Precis. Man ser det inte först. Men där stod den. En reslig älg. Den vara stod där och såg åt mitt håll. Mycket tacksam att jag hann bromsa.

Så tänker jag livet. Ibland har vi svårt att se det vi möter och vi håller på att krocka livet. Men får vi ordning på blicken kan vi parera livets utmaningar.

Inte vet jag vad som påverkar din inre blick framåt. En sak vet jag att Gud vill hjälpa dig att ”putsa” blicken så att du kan se klarsynt.

Omvänt kan man säga att vår blick påverkar vårt inre. Vad ser du på? Alltså vad matar du ditt inre liv med? Jag tror att det är en utmaning idag. Att välja bort sådant som vi inte ska låta vår blick fästa vår uppmärksamt på.

Välj att titta på det som bygger upp. Välj att titta på det som vackert för vår tid. Alltså det som gör gott för oss. Inte det som kittlar och ”känns” bra och är trendigt att se på.

Idag ber jag till dig Gud om att du ska hjälpa oss att se på det som bygger upp oss.

Sjöng en sång onsdags på bönen:

Fäst dina ögon på Jesus  se in i verkligheten själv

Alla ting runt om- kring smälter bort som snö  i ljuset av Hans ära och makt   

Se upp till Hans kors och du ser Hans triumf  i den död som blev livet för dig

Jag tror att det är den bästa vägen vi kan göra. Att fästa vår blick vid Jesus. Han ger oss tro för morgondagen. Tröst i sorg och smärta. Hopp när livet snurrar fel och oron kommer. Det är då vi fäster blicken på Jesus vi får en trygghet i nuet och framtiden. Det hjälper oss att hantera gårdagen på bästa sätt. Det ger oss helt enkelt balans i livet. Så fäst dina ögon på Jesus. Det kommer välsigna ditt liv.

Så var det dags igen….

Så var det dags igen. Fast på andra ögat. Dom blixtrarna som säger att det är dags att kolla näthinnan. Nu på vänstra ögat.

Minns för nästan precis ett år sedan. Skulle på en konferens i stan. Det fick bli ett besök på Ryhov istället. Det är ganska obehagligt när det handlar om ögon. Så känsligt. Jag kan tänka mig mycket annat som får fallera på kroppen. Men inte ögonen.

Så är det dags igen….

Ett uttryck som kan vara jobbigt. Just när det sker något negativt återigen. Man hade gärna slippa det. Vill inte ha tillbaka det. Vill inte bli utsatt igen. En sådan ”så är det dags igen…”-känsla är inget roligt. Det kan dra igång något som inte är bra. Tänket rusar. Känslorna går i botten.

Men…

När det handlar om något bra. Då är denna ”så är det dags igen…”-känsla fantastisk. Det ser man fram emot. Vill gärna att det ska hända. Man är gärna med om det.

Tänk vad olika det kan vara. Jag har jobbat mycket med att förvandla den negativa känslan av detta till något positivt. Inte lätt. Rätt svårt. Lyckas inte alltid. Men det går. Det är en skön känsla när man lyckas. För på något förunderligt sätt kan man ana något positivt även i den negativa känslan. Tänker mig att man hittar utvägen så tänds denna goda känsla.

Så var det dags igen ….. och ställa om klockan – och den känslan omkring det är ju minst kluven i vårt land och värld. Jag ser verkligen fram emot att få stryka just denna ”så var det dags igen-omställningen”. För jag tycker det tar för lång tid för kroppen att ställa om sin inte klocka. Det tar ingen tid alls att ställa om den synliga klockan. Men den inre klockan – suck – det tar en vecka typ. Så bort med detta ”så var det dags igen”. Jag röstar för sommartid som det nya normala. Men eftersom jag förstått att våra kroppar mår bäst av den normala tiden, som vi ibland kallar för vintertid, så får det bli den. Punkt.

Tack

Vårt inre öga

Våra ögon är ett av dom viktigaste organen. Kan man säga så? Troligen inte. För alla våra organ är viktiga och fyller sin funktion. Möjligen är väl blindtarmen den minst viktiga, eller? Jag blev av med min när jag var typ 9 år och överlevt det.

Är det något jag absolut vill ha kvar i funktion så är det ögonen. Möjligen kan jag bli döv och halt. Men min syn vill jag behålla.

👁 Men jag tänker också att vi har ett inre öga också. Ett öga som har ett annat fokus.

Ef 1:18
Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga

Ef 1:18
Må han ge ert inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss bland de heliga,

När jag drabbades av näthinneavlossning så blev mitt öga grumligt. Hade svårt att se klart. Fortfarande kan det ibland lägga sig som en hinna för ögat. Vårt inre öga kan ha typ en hinna för sig så att vi har svårt att navigera i livet.

Vårt inre öga kan också var hindrat av något som gör det svårare för oss att se klart i livet. Livets djup och tron framåt inför det eviga, efter det vi kallar död, behöver få en klarhet över sig. Det inte ögat handlar mer om det andliga liv vi människor har. Som har helt andra värderingar än livet i övrigt. Det är det som denna bibelvers vill ge oss insyn i.

Vi är kallade till ett liv med Gud. Ett evigt liv som sträcker sig bortom graven. Vi har något så underbart vackert att se fram emot. Ett liv i total harmoni såsom det var tänkt från början. Livet i himlen. Ett liv som blir vårt när vi fattat själva poängen. Förstått vägen dit. Det vill han att vi ska få se i vår inre bild.

Detta inre öga har ett annat fokus. Ett andligt fokus för att vi skall kunna upptäcka livet med Gud. Vi kan tala med Gud om att han skall ge vårt inre öga ljus, så att vi kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss. En enkel men fantastisk bön. Den kan förvandla vårt sätt att se på våra liv.

I går skrev jag om ”Där tron inte räcker får vi använda oss av förtröstan