Var inte rädd

Två gånger tidigare har jag skrivit under rubriken ”var inte rädd” Berört det ett par dagar nu. Så även idag. Jag läser endel omkring julens budskap på olika sätt. Och när man läser tex i Julevangeliet så återkommer denna fras igen – Var inte rädd.

Det påstås att den frasen återkommer 365 gånger i bibeln. Trehundrasextiofem gånger. En för varje dag. På skottårsdagen får vi påminna oss om det ändå. 365 gånger. Det är rätt häftigt.

Ändå hamnar vi i någon form av rädsla då och då. I livet men också i känslolivet. Så också i tron tänker jag. Det verkar som att Gud visste om att det skulle vara ett återkommande bekymmer bland oss människor. Vi skulle hamna i någon form av rädsla då och då. Därför verkar det som att han väljer att påminna bibeln olika författare att återkommande uppmuntra oss med orden ”var inte rädd”.

Rädsla kan få oss att bli apatiska. Rädsla kan få oss att avstå från olika saker. Rädsla kan få oss till och med att undvika saker och händelser. Vi vill helt enkelt inte riskera att hamna i det. Rädslan kan bli rätt tuff. Man kan till och med återuppleva den känslan om man tror sig att hamna i det igen. Eller ser något som påminner om den rädsla men tidigare upplevde. Så rädsla kan bli rätt knepig.

Det är inte så att Gud bara säger att ”var inte rädd”. Det finns en följande tanke hos Gud vi inte för glömma. Det är: ”Var inte rädd för jag är med dig”.

När jag var liten och rädd var det rätt gott att söka sig till Mamma eller pappa. Hålla deras hand eller bara finnas i närheten. Och det kanske är just den känslan vi får ha i relationen till Gud. Han finns där. När rädslan kryper in under skinnet får vi söka Gud och tryggheten hos honom. Hans förmåga att hjälpa är ju fantastisk så det är ju klart rätt person att söka sig till.

Eftersom hälsningen finns där 365 gånger kan du verkligen vila i att du är i gott sällskap om du blir rädd. Det finns troligen fler som drabbas av rädsla ibland. Men stanna inte där. Sök dig till den Gud som redan sett din rädsla. Han har vägen ut ur den.

Var inte rädd – skulle rädslan ändå komma – sök dig till honom som vill ge dig sin frid.


Här är luckan för dagen …. börjar närma oss slutet.

Idag ber vi för riksdagsman Mikael Dahlqvist (S)

Var inte rädd. Du har funnit nåd hos Gud

Blev påmind om Maria och hennes besök av ängeln. Skulle tro att både du och jag skulle nog bli lite skrämda om en ängel kom in i rummet för att träffa oss.

Det uppdrag hon får mitt i allt var rätt omvälvande. Så nog kan man förstå att hon blev rädd.

Att då möta denna hälsning är barmhärtigt


Var inte rädd. Du har funnit nåd hos Gud


Men likt Maria tror jag du finns som behöver denna hälsning idag. Situationen är minst sagt lite skrämmande. Kanske har du en ansträngd relation med Gud där han möter dig. Att försonas med Gud är det bästa vi kan var med om. Så var inte rädd. Du har funnit nåd hos Gud.

Kanske känner du att du inte mår upp till förväntningarna. Dom känns för långt bort. För svåra att nå upp. Men glöm aldrig att en relation med Gud handlar om hjärtats inställning. Vad vill du i ditt inre. När det får prägla dig har du goda förutsättningar att nå ända fram. Så för dig gäller budskapet ….


Var inte rädd. Du har funnit nåd hos Gud


Det fina med försoningen med Gud är att det finns ingen halvmesyr i Guds förlåtelse. Den är alltid 100%. Det är nog bara vi människor som ibland förlåter men sätter in ett ”men” och har en rad ursäkter och ”småstilt” i förlåtelseprocessen. Så blir det liksom inte någon hel förlåtelse.

Men när du ber Gud om förlåtelse blir du förlåten fullt ut. Till 100%. Det är det stora med Gud. Därför mör budskapet solklart.


Var inte rädd. Du har funnit nåd hos Gud


Vi är inte rädda längre

Att vara rädd är inget att eftertrakta. Den känslan byter man gärna ut mot att vara orädd. Svarade på en enkät från SCB. En fråga handlade om jag kände mig otrygg i mitt bostadsområde. Om jag var rädd att gå ut på kvällen. Mitt svar blev att det var jag inte. Att slippa vara rädd är skönt.

Men när man inte är rädd där man borde vara rädd så är det något fel. Ett återkommande uttryck i pandemin är ”vi har slutat att vara rädda för viruset”. I första anblicken kanske det låter bra. Men djupare sätt är det inte bra. Vi behöver vara rädda för det. För det skapar ett försvar inom oss. Vi handlar på ett bättre sätt. Skyddar oss och andra. Att inte vara rädd där vi borde vara det skapar fara för oss.

I bibeln kan vi läsa om när lärjungarna var ute på sjön när det stormade. Dom var rädda. Jesus låg och sov i aktern. Dom väcker Jesus och ber om hjälp. Jesus hutar åt vinden. Vågorna lägger sig.

Vi går igenom en storm just nu. Jag vill inte påstå att Jesus sover i båten. Men han är med oss i båten. Ibland kan jag undra varför han inte hutar åt pandemin. Men en sak tror jag på. Det är att han kan göra det. Och det kommer att vända. Men kanske är det ett läge där vi, likt lärjungarna, behöver och får vända oss till Jesus och be om hjälp. Att det då kan bli möjligt att vår ”storm” kan lägga sig tvivlar jag inte på.

Tills dess är jag fortsatt rädd för vad pandemin kan göra. Men jag är så oerhört tacksam för att Jesus finns med i båten genom denna storm.

Var inte rädd

Olika psalmer har kommit till mig under en tid. Psalmer som kanske inte sjungs så ofta nu för tiden. I alla fall inte där jag rör mig.

Ylva Eggehorn skrev texten Var inte rädd 1972. Lars Moberg satte musik till den 1974. Kanske är det en text att påminnas om. Strofer som: ”Din ensamhet har stränder in mot ljuset”, ”Han älskar dig och Han väntar dig ikväll”, ”Hans kärleks frid som ingenting begär”, ”Du är på väg, en dag blir natten vit”, har en djup hälsning till oss.

Var inte rädd. Det finns en som går med dig.

Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken
Ett namn som skyddar dig nu när du går
Din ensamhet har stränder in mot ljuset
Var inte rädd, i sanden finns det spår

Han älskar dig och Han väntar dig ikväll
En kväll när du förstår Hans hemlöshet
Och hur Han längtar efter dina steg
Från evighet har Han stämt möte här

Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn
Du ser den inte nu, men färdas dit
En dag skall du bekänna högt Hans namn
Hans kärleks frid som ingenting begär

Du är på väg, en dag blir natten vit
En dag och stjärnor växer ur hans famn
Var inte rädd, det finns en mörklagd hamn
Du ser den inte nu, men färdas dit

Lyssna gärna till den. Inspelad av SVT Minns Du Sången

Han la sin högra hand på mig….

När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Och han lade sin högra hand på mig och sade: »Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket. (‭Uppenbarelseboken‬ ‭1‬:‭17-18‬ B2000)

Denna text är hämtad från uppenbarelsenboken. På många sätt en svårläst bok. Samtidigt en bok som vill ge trygghet inför framtiden och evigheten. 

Höger hand står för styrka. Samtidigt ligger det något skönt i detta uttryck. ”Han la sin högra hand på mig”. Talar om omsorg och beröring. 

Tänk att vi inte behöver vara oroliga inför evigheten.  Det finns ett liv bortom det vi kallar död. Vi har något att se fram emot. 

Tron på Gud sträcker sig längre bort än vår död. Vi har något underbart att se fram emot. 

Vi behöver inte vara rädd för detta. Genom vår väg tillsammans med Jesus är han vårt löfte på denna evighet. Han säger själv att han är vägen till denna evighet. 

Det finns en bibelvers som ibland kallas för ”lilla Bibeln”. Den liksom sammanfattar kärnan i Bibeln budskap ”För så här älskade Gud världen: Han gav sin ende Son, för att den som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)