– En vandring genom tankar och upplevelser…….
Tog en löprunda igår. Målet var en kortare och i ett lugnt tempo. Lugnare än vanligt.
När jag kom hem igen hade jag sprungit nästan lika långt som vanligt. Och det lugnare tempot visade sig vara årsbästa på snittid.
Kanske kan det lära oss något.
Det går bättre när vi inte spänner oss. Lättare att lyckas om vi inte skapar onödig anspänning och rekordlust.
Det är när vi slappnar av vi kan göra dom bästa resultaten.
Värt att pröva. Eller hur?!
Det är mycket som händer runt omkring oss. Det kan va press. Problem. Krav. Förväntningar. Mycket att göra. Sådant som kräver vår uppmärksamhet. Lösningar ska till.
Igår kväll var jag på Tid för stillhet. Då sa vår pastor att det var möjligt att få andas ut och släppa ner axlarna.
Och visst är det så. Ibland känns det som att vi håller andan i väntan på lösningen. Kanske tom av ren nyfikenhet.
Minns när jag skulle ta bort en del av minisken. Jag var så nyfiken att titta på tvn som visade ingreppet att jag höll andan. Efter en stund sa sköterskan åt mig: ”Pedher, andas nu.” 😀
Ibland möter vi så mycket att andningen blir ytlig och vi spänner upp axlarna.
Kanske skulle vi börja den här veckan med att andas ut och släppa ner axlarna. Jag tror att då finns det bättre förutsättningar att det det kan bli en bra vecka.
Det är mycket som löser sig av bara farten och med tiden. Jag tror också vi tänker klarare om vi andas ut först.
Sen är det ju bra att andas. Då får vi nytt syra och vi mår bättre. Så är det nog i det mesta.
Så andas ut och släpp ner axlarna. Det kommer göra dig gott.
Alltså jag och kiropraktorer har inte haft dom bästa relationer. Nu är det väl i ärlighetens namn inte dom som haft bekymmer med mig. För jag har inte besökt någon förrän i denna vecka. Nej, det är jag som haft problem med dom fast jag aldrig träffat dom. Så är det. Hur tokigt det än låter.
Min bild av dom är att dom vrider och bänder och kan göra väldigt mycket illa. Att det är livsfarligt att besöka dom. Till detta är jag troligen för kittlig på ryggen. Trott mig ha svårt att slappna av så jobbet vederbörande ska göras misslyckas.
Nu har jag ett erkännande att göra. Dom är inte alls så farlig. Rätt snälla. Visst, han tyckte jag kämpade emot lite. Inte konstigt. Jag hade ju så svårt att lita på honom. Men han lyckades. Jag är inte färdigbehandlad men vilken skillnad. Vad som hade hänt? Jag lyfte ett stort tungt skåp på jobbet. Det ångrar jag idag. Men nu ska det bli bättre.
Kanske visar detta på det typiska ibland. Vi gör oss en bild av någon. Vi tror att den inte är trevlig. Eller så tror vi att person som verkar må dåligt inte vill att någon hör av sig. Vi skapar felaktiga bilder på situationer och på relationer. Bilder som förstör och hindrar. Så blir det låsta positioner.
Kanske skulle vi fundera lite på om den bild vi har på någon eller något har med verkligheten att göra. Har vi missförstått? Påverkats att tänka på ett felaktigt sätt? Är det dags att revidera den bilden?
Jag är glad att jag vågade utmana min felaktiga bild på kiropraktorerna. Vad ska du våga utmana?
Pedher´s blogg 