Solens nedgång finns även bland molnen.

Solnedgången har alltid fascinerat mig. Oftast har jag tänkt mig den utan ett moln på himlen. Men också moln som förstärker färgerna. Igår var jag till Capri i Strömstad. En vacker plats. Där man får djupet med utsikt ut mot horisonten där hsb möter himmel. Men också skärgårdens underbara öar som ger havet dess mångfald. Där skulle jag se på solnedgången med några vänner.

Som ni ser blev det en solnedgång bland mycket moln. Ändå är det solnedgång.

För mig blev det en bild på livet. Det vackra kan skylas av olika tråkigheter. Men likväl är det vackert. För det fina skymtar igenom. Det lyser igenom, tränger fram. För att påminna om att hur det än ser ut finns det vackra ljusa där. Det handlar om vart ögat fokuserar.

Jag inser att att ögat dras till ljuset. När jag står där så är det ljust genomborrande skönhet jag ser. Inte molnens mörka skuggor. Jag ser hur ljuset speglar sig i vattnet. Speglingen av ljuset syns så mycket tydligare än molnens spegelbild.

Tänk vad ljuset bryter igen. Det har en inneboende kraft som är svår att stoppa. En bra påminnelse om att livets moln kan till synes verka dominera. Men ljuset har övervunnit det.

Bibeln säger:

”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭1:5‬ ‭SFB15‬‬

Andemeningen är att mörkret kan inte släcka, kontrollera eller ens förstå ljuset. Därför kan inte mörkret övervinna ljuset. Ljuset kommer alltid att lysa genom mörkret. Kommer alltid vinna över mörkret.

Så det mörker du möjligen upplever i ditt liv kommer besegras av ljuset. Kristi ljus i ditt liv vinner över mörkret.

🕯 Behöver du göra det tydligt för dig? Tänd då ett levande ljus och läs första verserna i Johannes.

”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” Johannesevangeliet‬ ‭1:1-5‬ ‭SFB15‬‬

Sommarkväll utan solnedgång 😢

Vad gör man med en sommarkväll, som är så igenmulen att en synlig solnedgång är omöjlig? För somliga är det ingen fråga alls. För andra är det en ren förlust 🤪

Igår fick jag hälsningen: ”Det är helt igenmulet här i xxx, så nu hoppas jag på bilder från dig” 😂😂

Du vet , det var inte roligt. Det var ju helt mulet hos mig. Så jag skickade en gammal bild 🙈😃

Så vad gör man en kväll utan synlig solnedgång ?

Det blir inte alltid som man vill. Så är det. Det kan göra oss ganska besvikna. Vi hade så stora förväntningar. Räknade med mer. Hade redan intecknat själva glädjen. Typ redan gått igenom allt det roliga i förväg. Så blir det inte något med det. Att vi tagit ut den goa känslan i förskott gör inte saken lättare.

Men tänk så bra. Livet rasar inte ihop. Det går vidare. Livets värde har inget med drömmar som uppfylls eller inte. Man brukar säga, ibland lite för klämkäckt, hurtfriskt och slarvigt, det bästa ligger framför.

Kanske ligger det ändå något i det. Det bästa ligger framför. Drömmar som inte gått i uppfyllelse förstör inte framtiden. Det kommer andra bra tillfällen. Tyvärr lägger vi nog för stor vikt vid ouppfyllda drömmar. Med all säkerhet kommer det något som kommer att uppmuntra dig, glädja dig och göra livet fyllt av goda saker.

Så visst, en kväll utan solnedgång är inte hela världen (tror jag 😉) . Det bästa ligger framför oss. Låt inte en ouppfylld dröm hindra dig att drömma en ny. Låt inte en dröm som blev krossad hindra dig att välkomna en ny dröm.

När solnedgången drar sig för långt åt vänster ….

Det är snart höstdagjämning. Kanske är det då man verkligen tänker sig att det är höst.

Höst är det nog annars när solnedgången dra sig för långt år vänster.

Det är då det blir svårt att se solnedgången från min parkbänk. Till och med från vätterstranden. Det är när solen går ner så snart på dagen att den går ner för tidigt bakom husen.

Det är nog då det är höst på riktigt.

För andra kan det vara när löven färgas röda.

För andra kan det vara när första frosten kommer. Så höstens ingång är nog olika för oss andra. Det är väl vara SMHI som har sina fasta definitioner på när det är höst. Och vad säger att just deras teori är den rätta?🤔🤷‍♂️

När Rosariet klär in sina klätterrosor då är det nog ändå definitivt höst.

Det är kanske nu man räknar ut hur långt det är till jul. För det är då det vänder mot ljusare tider igen. Personligen börjar jag mer och mer räkna tills värmen återvänder.

Men kanske gör denna tid oss påminda om hösten inombords. En jobbig känsla. Så fastnar vi i det höstlika tänket och grubbleriet. Det är då vi behöver fyllas av en inre värme. Ett inre ljus.

Så min bön blir idag….

🙏Herre, jag ber dig att du ska fylla den som idag känner höst i sitt inre med din värme. Att ditt ljus ska lysa upp och skingra höstvindarna. Att du ska låta din frid och omsorg genomsyra den kyliga känsla som finns inombords. Tänd din varma brasa i det inre rummet i själen som du tagit din boning i. Låt din harmoni prägla varje vrå. Tack för att du är höstens vän som kommer med värme för det inre livet. Amen 🙏

När sommarkvällen är som bäst…..

När sommarkvällen är som bäst är när man kan sitta ute länge och det fortfarande är varmt nog. Man kan dela gemenskapen runt kvällsmackan.

Medan samtalet fortgår stillar vinden sig. Sjön lägger sig spegelblankt. Och sommarnatten tar vid.

Då är sommarkvällen som bäst.

Det är som att man vill att klockan ska stanna. Att man kan för en stund få förlänga den ljuva stunden ännu lite längre. Man vill inte att den ska ta slut. Man vill inte släppa taget om den.

För den ljuva kvällen gör något med oss. Inte bara att man får energi. Den gör så gott inombords. Både i själ och hjärta. Och inte minst i tänket. Det skapar ett minne man kan minnas tillbaka till. Den skapar också något att bygga vidare på. Livet får på något sätt en ny eller förnyad plattform att bygga vidare på. Det gör helt enkelt gott med oss.

Då tänker jag på en sång vara refräng lyder så här:

Bakom allt finns du Gud,
finns din tanke och din mening.
Och vi får glädjas över livet.
Stor är du Gud.

Vi får verkligen glädjas över livet.

Bakom allt detta vackra, bakom dom goda mötena, bakom själva livet, finns det något gott. Det gör mig tacksam.

Hela sången är värd att citeras. Kanske kan den få vara en tanke för denna dag. Så här kommer den:

Du finns här, som skapat liv på jorden.

Du finns här, som gett det mörka ljus.

Ditt förnuft är mer än vi kan fatta.

Stor är du Gud.

Bakom allt finns du Gud,

finns din tanke och din mening.

Och vi får glädjas över livet.

Stor är du Gud.

Du finns här, som skapat hav och himmel.

Du finns här, som gett oss all natur.

Att du finns bevisas av din godhet.

Stor är du Gud.

Du finns här, som sänt din son till jorden.

Du finns här, som tänder hoppet nu.

All din nåd ger människan en framtid.

Stor är du Gud.

Du finns här, som ger oss av din Ande.

Du finns här, som ser våra beslut.

Hjälp oss du att rätt förstå vår frihet.

Stor är du Gud.

Bakom allt finns du Gud,

finns din tanke och din mening.

Och vi får glädjas över livet.

Stor är du Gud.

(Roland Utbult)

Med viss besvikelse vände jag….

Igår var det ju en fantastisk dag. Denna fantastiska dag skulle avslutas med ett kvällsdopp i Hjälmaren.

När jag går ut till bilen upptäcker jag att det regnar. Men det fick inte mig att tveka.

Men när jag kommer ner till Bergaön och det tänkta doppet blir det stopp. Vinden piskar upp vattnet. Det ska ju inte hindra kan man tycka. Men känner man Hjälmaren så är det inget gott tecken. Vattnet var så grumligt. Så jag vänder hem besviken.

Men när jag gör det så upptäcker jag den underbara solnedgången.

Himlen blev så magisk. Dom mörka tråkiga molnen fick en så vacker färg.

Lite längre fram syntes regnbågen.

Du kan tro att besvikelsen hade försvunnit. En sådan vacker kväll det blev. Mitt i besvikelsen och regnet.

Kanske kan det få påminna oss om att det kan finnas mörka moln i livet. Men med rätt ljus ser dom inte så skrämmande ut. Och Gud vill påminna oss om sin löftesbåge. Det ska inte bli någon hemsk ”flod” av det. Utan det kommer att bli bättre.

Solen påminner oss om, mitt i regnet, att den finns. Den speglar sig i regnet. Det är som att han visar sin närvaro mitt i det tunga.

Jag har aldrig sett regnbågen i mina tårar när jag gråtit. Men jag tänker att den finns där. För Gud lyser på oss i vår sorg. Och när vi stillat oss i vår gråt kan vi förnimma hans närhet. Som att regnbågen kommer fram.

Och visst är det så att när regnet fått komma en varm sommardag så blir det så friskt. Ofta då får vi se regnbågen.

Tack Gud för att du påminde mig om det igår. Att mitt i besvärligheter lyser din nåd fram.

Facebooks minneskavalkad

Igår presenterade Facebook maj månad för mig. Den visade mina bilder.

Alltså, vilken överraskning, nej nu ruckade jag nog på sanningen, det var bara solnedgångsbilder.

img_2093Jag tar visst väldigt mycket bilder på solnedgången. Och det är väl inte så konstigt. Bor nära Vättern. Vädret har varit fantastiskt.

img_2094Jag älskar solned-gången. Det är ju så vackert och rogivande. Så även igår kväll. Fåglarna sjöng. Tyvärr fick dom konkursen av musiken från Piren. (Man kan undra hur dom som sitter så nära klara det ljudet)

Men så är det. Ska Facebook och Instagram tar fram det motiv som ljust nu är mest vanligt hos mig så är det solnedgångar. Så är det. Så kommer det nog bara någon vecka till typ 🙈

En kvällspromenad….

 I går kväll avslutade jag dagen med en kvöllspromenad utefter vätterstranden. Det är så ljuvligt en skön sommarkväll att få låta kropp och tänk ladda av efter en intensiv dag. Att bara koppla av och känna hur man varvar ner. Möter flanerande människor. Grillarna är på. Leken vid stranden pågår. 

En solnedgång vid vatten är väl troligen ett mycket vanligt motiv. Inte alls konstigt. Det är ju så vackert. På något sätt drömmer man sig bort, längre bort än vanligt, som gör att sinnet vilar. 
Det känns som att ”alla” verkade njuta lite extra i går kväll. Visst var det några som var lite högröstade men dom flesta verkade liksom lågmält njutande. 
Det är så underbart att gå efter en sjökant. Kan nog säga att Vättern är ett litet innanhav denna ”lilla pöl”. 


Jag skulle väl uppfattas tjatig om jag la upp fler bilder från denna kväll. Men så får det vara. Man kan inte se sig mätt på denna vackra kväll så här kommer fler…



Bara att njuta. Det lär bli fler bilder från denna strand i framtiden. Så underbart.