Från vilken källa dricker du?

För länge sedan köpte jag mig en sodastream. Att få kolsyrat vatten har gjort att jag dricker klart mycket mera vatten idag än förr. Ändå blir det konstgjort liksom

När jag vandrade i fjällen drack jag ofta och gärna ur källorna vi kom till. Alltså det vattnet slår väldigt mycket. Klart så underbar friskt.

”Med fröjd ska ni ösa vatten ur frälsningens källor.” Jesaja‬ ‭12‬:‭3‬ ‭SFB15‬‬

Livet behöver också sådana friska källor. Och dom finns. Men jag rädd för att vi allt för ofta dricker ur konstgjorda källor. Sådan källor som mer kittlar än gör skillnad på djupet.

Älskar uttrycket ’frälsningens källor’. Det beskriver hur ett liv i tron får uppfattas som friskt vatten. En källa som ger det i livet vi behöver för vår inre människa.

Det händer något när vi dricker ur den andliga källan. Det kan vara att läsa vår bibel. Bönen är också en källa. Likaså att låta Gud beröra oss. Det finns en glädje i att ösa ur denna källa.

Så varför ösa ur andra källor? Välj den bästa källan. Det kommer att välsigna ditt liv. Och välj att dricka ofta. Då får du smak på det och behöver inga andra källor. Det bästa är gott nog till dig.

Under allt är jag älskad av dig

Det finns en sång jag sjungit på några dagar. Det är en psalm skulle några uttrycka det. Andra en sång ur segertoner. Den är dock inte så gammal. Bara från 1973. Skriven av Christer Hultgren. Gammal å gammal. Den är i alla fall yngre än mig 😉

Sången ger en barmhärtig hållning från vår Herres sida. Kanske kan denna sång få sjunka in hos dig idag. Vi behöver inte förställa oss inför Gud. Vi får komma som vi är. Med det vi har.

Den avslutas med orden: ”Men bäst är ändå att jag vet det är så; under allt är jag älskad av dig”. Och det är just så det är. Du är älskad av Gud.

Herre till dig får jag komma komma precis som jag är Inför dig kan jag ingenting dölja du vet varje tanke jag bär. Men trots att du ser all min svaghet och vet att jag är ett av dina minsta barn får jag komma ändå och jag vet det är så; under allt är jag älskad av dig

Herre, till dig får jag lämna allt som vill tynga min själ du har lovat att bördorna bära du lovat att själv vandra med. Din närhet är nog för jag vet att du dog för att jag skulle leva och ha allt. Varje dag, och jag ber varje stund du mig ger vill jag vandra den väg du befallt.

Herre till dig får jag komma när mina dagar är slut. Jag har hört om en underbar himmel dit många har vandrat förut. Så tryggt att få tro att bönernas bro skall bära mig hela vägen hem. Men bäst är ändå att jag vet det är så; under allt är jag älskad av dig