Etikett: söndagstankar

Publicerat den

Söndagstankar – besvärliga människor 

Läste följande rader i tidningen Dagen för en tid sedan:

”Under gårdagen och i dag har prästen och Oas-inspiratören Hans Weichbrodt predikat.

Bland annat tog han upp känslor inför människor vi har svårt att hantera.

– Det finns vissa människor som du inte gillar. Som kanske har skadat dig, som du är avundsjuk på. Det är inget du berättar för andra, men de ligger där som ett svart hål i ditt universum, sa han och fortsatte:
– Här kommer en förmaning från Jesu hjärta: Han vill inte att du ska bära vidare på dem. Lämna dem till Herren. De är inte ditt ansvar, de är hans ansvar. Sluta tänk på dem hela tiden.”

Tänk vad människor påverkar oss. Dom kan påverka oss i det direkta mötet men också hänga över oss som en osalig ande. Det kan gå så långt att dessa människor helt enkelt ockuperar vårt tankeliv. Näst intill besatthet. Nu ska vi naturligtvis inte överdriva detta. Men jag tror faktiskt att det kan gå så långt.

Hans har en god hälsning till oss. Släpp dom! Lämna dom i Guds händer! Sluta tänk på dom! Det kanske inte är den enklaste manövern. Men den är sann.

Jag skulle vilja påstå att dom kommer inte att ”lämna” dig utan du måste ”lämna” dom. Dom har troligen redan gått vidare i sina liv och det är bara i ditt tänk dom finns kvar. Dom borde säga ett förlåt till dig. Säkert, med all rätt och med stor orsak. Jesus uttryck på korset ”Förlåt dom, dom vet inte vad dom gör!” är så bra att påminnas om i detta läge.

Tänk att besvärliga människor kan få så mycket uppmärksamhet hos oss.

En väg att släppa dom är att be för dom. Att samtidigt i den bönen lämna över till Gud. Behövs det tillrättavisning så får han ta tag i det. Släpp det. Låt inte din energi gå åt till det. Lev istället.

Har du svårt att släppa dessa människor så behöver du hjälp. I samtal men också att i förbön kunna släppa taget.

Kommer du ihåg filmrubriken ”Släpp fångarna loss, det är vår”? På något sätt gäller den här, typ. Släpp fångarna loss så bryter det in en vår i ditt liv. Du är en fånge i detta. Släpp dig själv loss. Släpp dom människor som är fångade i ditt tänk. Då blir du fri.

Tron är en befrielse. Vi kan verkligen känna frihet i vår tro på Gud. Det finns en underbar befrielse i Gud. Där du och jag har svårt att släppa taget  i kan han hjälpa oss. Frågan är bara om vi vill släppa taget eller inte.

Vägen till befrielse från människor som du inte gillar, gjort dig illa eller vad det nu kan vara, ligger öppen för dig. Följ uppmaningen.

Publicerat den

Söndagstankar – Guds GPS-ledning 

Du har säkert hört många predikningar och vittnesbörd om GPS. Så har du inte lust att höra något mer om det kan du göra något annat nu. 

En gps är ju ett bra redskap när man skall köra bil till en plats. Skriv in adressen och rösten berättar när du ska byta väg osv osv

Kör du fel får du veta det. Så får du veta att du ska ta en u-sväng. 

Det fina med en gps är att när du kör fel behöver du inte åka tillbaka från utgångspunkten. Den talar om hur du ska hitta rätt från den punkt du just nu är. Den tar ut en ny färdväg till ditt mål. Den byter inte målet till ny adress. 

Så är det med livet. Likaså livet i tron. Du kan köra vilse i tron. Gud förväntar inte att du ska backa tillbaka dit du körde fel. Han vill skapa en den nya färdvägen från den plats du befinner just där och då. 

Det är Guds Nådesfulla barmhärtiga gps-ledning. Vårt val är att välja att följa Guds nya färdplan. 

Tänk att Gud har sådan kärlek till oss att han inte bara skapat himlen för oss. Han har hjälper oss att hitta dit. Letar upp oss när vi tappar tråden och går vilse. För oss på rätta vägar igen. 

Det är Guds omsorg. Kanske har vi något att lära av det. Bättre hjälpa en skälpa. Bättre upprätta än fördöma. Bättre förlåta än inte. 

Publicerat den

Söndagstankar – besvärliga människor 

Läste följande rader i tidningen Dagen för en tid sedan: 

”Under gårdagen och i dag har prästen och Oas-inspiratören Hans Weichbrodt predikat.
Bland annat tog han upp känslor inför människor vi har svårt att hantera.
– Det finns vissa människor som du inte gillar. Som kanske har skadat dig, som du är avundsjuk på. Det är inget du berättar för andra, men de ligger där som ett svart hål i ditt universum, sa han och fortsatte:

– Här kommer en förmaning från Jesu hjärta: Han vill inte att du ska bära vidare på dem. Lämna dem till Herren. De är inte ditt ansvar, de är hans ansvar. Sluta tänk på dem hela tiden.”

Jag tänker att det är ganska visa ord att fundera på. Tänk vad många människor som kan binda dig och mig utan att dom vet om det. Och vi lever i någon form av bitterhet eller är påverkade negativt av sådant som vi skulle kunna släppa och släppa och lämna bakom oss. Men vi går och bär på det. Förloraren är vi själva. 

Likadant kan det handla om människor som vi tycker ska be oss om förlåtelse. Kanske med all rätt.  Så går vi där i vår besvikelse. Istället skulle vi förlåta i deras ställe. 

Jag tycker mig höra Jesu ord: ”Släpp det – följ mig” 

 Ett av påvens 6 budord för lycka lyder så här: ”Släpp negativa saker fort. Livet är för kort. Släpp det och gå vidare”. Det ligger något i det. Vi vinner ingenting på att bära vidare på det negativa. Släpp det. 

Vi behöver komma ut i frihet. Jag tror att många gånger ligger möjligheten hos oss själva. Våga släpp det. 

Publicerat den

Söndagstankar – ”Förrän”

”Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.” ‭‭Psaltaren‬ ‭139:4‬ ‭(1917 års översättning)

Innan ordet är på min tunga…

Bibelordet jag citerar är så befriande. ”Förrän” så skönt när orden stockar sig och tänket strular och det bara blir en suck….. 

Detta ord talar på något sätt om att Gud läser oss liksom redan i processen då vi försöker skapa en bön till honom. Han liksom vet att ibland är det svårt att forma orden som man så gärna skulle vilja säga men inte får fram. 

Detta lilla ord ”förrän” inger barmhärtighet och nåd. Något finns i samma tanke om anden. Anden som manar för oss med rop utan ord. Hur livet än ser ut för oss finns detta med oss. Så fantastiskt skönt. 

 Han känner det till fullo! Helt och hållet. Inget finns dolt utan allt ligger öppet. Han vet allt om det. På alla plan och nyanser. Dom frågatecken vi har, vår oro, våra misslyckande, vår sorg, vår kamp, vår bitterhet, vår längtan, vår glädje, vårt hopp. Allt! Ingenting är dolt. Åh vad skönt det är. Inför honom behöver vi inte ha någon mask eller klä ut oss. Vi behöver inte dra ner kepsen. Vi behöver inte inta någon form av attityd. Som sann kärleksfull far kan vi krypa upp i hans famn och bara vara. I ett förtroligt och öppet samtal. Ibland utan ord där blicken som möts säger allt. Ibland med en varsam kärleksfull tillrättavisning och ibland med uppmuntran. 
Så sker det denna dag och dagar som kommer. Gott att påminna sig om det. ”Förrän” 

Publicerat den

Söndagstankar – that was the end of the beginning 

   
That was the end of the beginning. Det var slutet av början. http://m.godtube.com/watch/?v=WLGZZPNX

Idag skulle jag önska att du lyssnade på denna sång med David Phelps. Den för dig med genom Jesu mission och liv. Jesu liv är grunden till vår tro. Hans liv som till synes slutade på korset men som är slutet till början. Hur knepigt det än låter. 

Sviktar din tro, frågetecken väcks, tvivel smyger sig på så kanske denna sång kan skingra något av det. 

När jag lyssnar då slår det an en ton inom mig. En ton dom finns där djupt inom mig. Jag tror att vi alla har den tonen inom oss. För många ligger den där tyst och piper lite ohörbart. Pga att vi har så många andra ljud som stör. Men när tonen från himlen möter vår inre ton så får den en ny resonans , en ny resonansbotten. Så väcks den ”till liv” eller rättare sagt så hörs den bättre. 

Jesus är slutet till början. Han var, hur konstigt det än låter, tvungen att dö för att vi skulle få liv. Ett evigt liv. Han bekräftar det genom att uppstå från det döda. 

Jesu liv och gärning ger oss liv. Att då hävda som prästen Anders Lennse, att Jesus inte är enda vägen, är att föra människor bakom ljuset. 

Lyssna och låt dig beröras. http://m.godtube.com/watch/?v=WLGZZPNX

Publicerat den

Söndagstankar – när jag drog ner rullgardinen

Läste om en känd pastor som brukade ha en ritual när han gick och la sig och när han gick upp. Minns inte i skrivandets stund vem denna var.

Varje gång han drog ner sin rullgardin sa han ungefär så här: ”Godnatt Gud. Kommer du i natt så vet du var jag finns.” Varje morgon när han vaknade lär han sagt typ så här: ”Jasså du kom inte i natt heller” Det kanske inte var helt rätt återgivet men det andas något så skönt.

Att veta att man har det rätt ställt med Gud. Inte ett liv som är fyllt av rädsla och fruktan. Utan en skön avslappnad känsla och tillit till Gud. Att genom livet veta att jag inte behöver vara rädd för Gud.

Bibeln talar om att en dag kommer Jesus tillbaka för att hämta alla som tror på honom hem till sig. Då är ändens tid ett faktum. För många är det en rädsla inför den dagen. Hur vi än tänker om det är det inte bibelns anda att skrämmas med den dagen. Vi människor är annars rätt bra på att låsa in varandra i rädslor och hot. Allt för tvinga någon på något. Men det andas inte Bibeln. Bibeln andas trygghet och hopp. Att vila i Guds händer.

Att då varje kväll kunna tacka Gud för dagen och säga ”kommer du i natt så vet du vart du har mig” så somnar vi i en känsla att vila i hans barmhärtiga händer. I hans nåd.

En sådan tro vill jag ha. Den tron strävar jag efter. Det är det en äkta tro innehåller och som Gud själv lägger ner i hans ord ”Tro på mig”. Vi är så beroende av Hans nåd. Och hans nåd är just nåd. Vad vore vi människor utan hans nåd? Ingenting. Jag tror att dom allra flesta inte syndar på nåden. Vi hamnar där vi hamnar så får vi vända oss till den barmhärtige Guden. Förtjänar det troligen inte men ändå så får vi möta nåden. Det är när vi själva mött den nåden vi så gärna ser att andra får del av den.

Så det är nog det som denna pastor känner när han drar ner sin rullgardin. Nåden att få tillhöra Gud trots sina brister och begränsingar. Tänk att vi alla kan få leva i den nåden. Och hur skulle det annars vara? Det skulle vara ute med både dig och mig. Men nu finns det hopp. Nåden. För vi är så oerhört beroende av den, både du och jag. Så när vi drar ner rullgardinen ikväll kanske vi kan påminna oss om denna barmhärtiga nåd.

Fick ett bra komplement till denna kända man av Jack-Tommy. Här kommer det : ”Fredrik Fransson – han kallades också ”mannen med himlauret.” ”Himlauret” var ett annat uttryck för det profetiska ordet. Ett litet tillägg till hans morgonhälsning till Herren: ”… men kommer du idag så vet du var du har mig!”  Tack Jack-Tommy. 

Publicerat den

Söndagstankar – Att be för sitt land

I går firade vi vår nationaldag. Långt ifrån det firande som våra grannar i Norge brukar företaga sig. Lite sorgligt kanske. Visst, vi har ingen speciell nationell dag i historien att fira. Men ändå….

Vi har dock ett underbart land att vara tacksamma för. Trots regniga midsommrar , snöfattiga julaftnar och Sommarlov som regnade bort. Trots att vi ibland tycker att vår välfärd är naggad i kanten och sjukvården inte legerar hälsa åt alla. 

Vårt Sverige är ett av dom bästa länderna på denna jord. Visst kan vi göra mer för dom som inte så mycket. Vi har dock ett välfärdssystem som bär upp när det brister. Andra länder så står man helt ensam. Ingen sjukvård utan försäkring om nu det finns någon sjukvård över huvud taget. 

Vi har en tendens att bli otacksamma i Sverige. Men tänk efter, visst har det grymt bra? 

I Bibeln uppmanas vi att be för den som regerar. Oavsett hur vi röstat har vi det ansvaret. Inte att be bort någon i första hand utan be att varje riksdagsman och kvinna får vishet att fatta rätt beslut. Dom behöver det (oavsett om dom själva vill det och inser fördelen med det). 

Vi behöver be för vårt lands gränser. Att vi får behålla vår fred. Det var länge sedan vi hade ett krig att prata om. 

Så om du inte ber så ofta eller aldrig så kanske du denna söndag kan förena dig med min bön om att Gud skall bevara vårt land och välsigna det. Genom den välsignelsen kan vi också hjälpa andra på vår jord som behöver hjälp. Vårt överflöd kan komma dom till hjälp. 

”Gud, bevara vårt land från krig. Välsigna det så att vi inte behöver lida nöd. Tack för att vi få bo i ett så vackert land. Ett land som inte saknar vatten. Ett land där vi har ett bra skyddsnät. Tack för att vi får bo här. Hjälp oss att hantera vårt överflöd på bästa sätt. Amen ”

Publicerat den

Söndagstankar – Ledd av Anden….

 När man läser i tex nya testamentet om Jesus kan man hitta uttrycket tex ”ledd av anden gick han ut i öknen”. Flertalet sammanhang kan man förstå att den Helige Anden kan leda personer på olika sätt. Förra helgen firade vi pingsthelgen. En helg då vi firar det som hände på pingstdagen då lärjungarna fyllde av just den helige ande. När Jesus lämnade jorden vid Kristi himmelfärdsdagen så hade han en hälsning till lärjungarna. Att dom skulle få en kraft som skulle hjälpa dom genom livet. När man löser om Anden för står man att hans uppgift är just att stötta och hjälp. Leda och förklara för oss. 

För den som inte delar tron så kan detta vara lite knepigt. Flera gånger har jag dock upplevt hur Anden lett mig påtagligt i olika skeenden i livet. Det är då man verkligen upplever att tron är en verklighet som fungerar. Jag brukar beskriva det som att någon tar mig om axeln och styr in mitt liv åt ett håll. Liksom leder liv till en plats. Hjälper mig åt ett håll. När jag hamnar där inser jag att det är rätt plats i rätt tid. 

Kan man inte rå över sitt liv själv? Kan man säkert. Men varför inte ta hjälp av en Gud som har ett bättre perspektiv och förstånd än någon av oss? I min värld är det dumdristigt att inte ta hjälp av något så bra. Jag känner mig inte på något vis bunden eller kopplad mot min vilja. Att vara ledd av anden är en frihetskänsla. Ett liv där jag helt frivilligt låter mig bli ledd. Det gör mig trygg.

Det kan vara i enkla val i livet. Det kan vara ett sångbar i en gudstjänst. Det kan vara ett samtal som skall göras. 

Hur funkar det då? Jag ber helt enkelt att Gud skall leda mig genom sin ande. Svårare än så är det inte. Testa så får du se. Visst kan det ibland vara svårt att veta helt säkert hur vägen går. Kanske är det just man skall lugnt sitta i båten och invänta . 

Kanske är du mitt uppe i en vägkorsning i livet. Stanna så upp och be Gud att han skall leda dig med sin Ande. Då har du bättre förutsättningar att göra det blåsta vägvalet. När du vet det så gå. Skulle det mot förmodan gå fel kan du stanna upp och be om ett nytt råd. 

Anden är ju som gps i en bil. Den tar ut färdriktningen. Kör du fel läser den av geografin och tar ut en ny färdplan mot samma mål från den utgångspunkt du råkat hamna i. Jag har aldrig hört något fördömande från en gps. Den bara tålmodigt hjälper dig att hitta rätt, hur fel du än kör. Vi kan ju strunta i uppmaningen som gps-en ger oss. Så går det helt fel.  Likaså är det med den ledning Anden ger. Vi kan strunta i den eller så väljer vi att lita på att det blir bäst för oss. 

Att vara ledd av anden är att leva i tron på ett aktivt sätt. Helt enkelt att ha en levande tro på Gud. 

Publicerat den

Söndagstankar – Alltid på väg

Den här veckan har jag gått och sjungit på en gammal låt av Ingemar Johansson. Alltid på väg. Läs texten är du snäll….

Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination
bortom det vi kallar tid och rum.
Detta mål ger mig mod ger mig kraft ger mig inspiration
till att möta åren som jag nu har framför mig.

I mitt innersta bär jag en bit av ett avlägset land,
löftet om att jag hör hemma där.
I mitt innersta bär jag ett hopp om en avlägsen strand,
att få möta Herren ansikte mot ansikte.

Så vad jag än gör vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör vad jag än tar mig för 
skall jag aldrig släppa taget 
om detta osynliga land som kallas himlen.

Om nu Gud är en lögn har jag svårt se min väg meningsfull,
livet är då ren fåfänglighet.
Men jag tror på den man som blev korsfäst för kärlekens skull.
Du vet graven som blev lämnad, som blev funnen tom.

Så vad jag än gör vad jag än tar mig för
ska jag aldrig släppa taget
om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.
Nej, vad jag än gör vad jag än tar mig för 
skall jag aldrig släppa taget 
om detta osynliga land som kallas himlen.

Bibeln säger att Gud har lagt ner evigheten i människans hjärta. Det betyder att inom oss finns det en bit av himlen nedlagt. Det finns en anknytningspunkt som gör sig påmind och synlig då och då. För mig inger det så skön trygghet och hopp. Det liksom finns en koppling mellan mig och Gud. Det är det som gör att min tro är levande.

Hela livet är en är en vandring på något sätt. Jag tänker mig att mitt liv börjar vandra i och md att jag föds. Då Gud skapade mig i min mammas mage. Sen vandrar jag ut i livet. För mig beskrivs denna vandring så bra i denna låt. Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination. Himlen. 

Jag vill aldrig släppa taget om detta. Aldrig någonsin. Vad som än händer. Hur livet än skiftar. Jag vill aldrig släppa taget om den hand Herren sträckt mig. Det är min intention och mitt beslut. Kanske kan det också bli så för dig. För himlen gör sig påmind hos oss alla. Lyssna inom dig så får du se. 

  

Vill du lyssna på låten så får du en länk här. Alltid på väg – med Ingemar Johansson