Kan man tacka för allt?

Kan man tacka för allt? Min första tanke är att solklart nej. Det kan väl inte fungera att tacka för allt. Kan man tacka för att någon gör oss illa? nej , den personen kan man inte känna tacksamhet till eller för. Men kan upplevelsen över tid tackas för? För att den lärt mig något? Kanske är det möjligt att tacka om man hittar ett rätt perspektiv.

Jag tror att tacksamhet föder något gott inom oss. Det gör något med vårt liv.

I segertoner (den sångbok pingstkyrkorna sjöng i förr i tiden) har en sång som ställer tacksamheten på sin spets.

Den heter ”Tack min Gud för vad som varit”. Du kan lyssna till den här. Texten är rätt utmanade i vår tid.

1.
Tack, min Gud, för vad som varit,
tack för allt vad du beskär.
Tack för tiderna som farit,
tack för stund som inne är.
Tack för ljusa, varma vårar,
tack för mörk och kulen höst.
Tack för redan glömda tårar,
tack för friden i mitt bröst.

2.
Tack för vad du uppenbarat,
tack för vad jag ej förstår.
Tack för bön som du besvarat,
tack för vad jag inte får.
Tack för livets hemligheter,
tack för hjälp i nödens stund.
Tack för nåd som ingen mäter,
tack för blodets fridsförbund.

3.
Tack för himmel blå i livet,
tack för moln du strött därpå.
Tack för solljus, av dig givet,
tack för mörkret likaså.
Tack för prövningar och strider,
tack för hopp som uppfyllts väl.
Tack för dagen som framskrider,
tack för hopp som slagit fel.

4.
Tack för rosorna vid vägen,
tack för törnet ibland dem.
Tack för resta himlastegen,
tack för evigt tryggat hem.
Tack för kors och tack för plåga,
tack för himmelsk salighet.
Tack för stridens klara låga,
tack för allt i evighet!

Psalmen hjälper mig att se på livet med balans. För mitt i det negativa jag möter och upplever ser jag Guds omsorg och väg. Jag kanske aldrig upplevt allt detta goda, uppskattat det tillräckligt, om jag inte mött det mindre roliga. Motgången har luttrat mig och välsignelsen har stärkt mig.

Jag tror att vi skulle behöva hamna mer i tacksamhetens välsignade väg än gnällighetens dike. För då kommer tacksamhetens väldoft sprida sig näring oss. Vi kanske inte kan tacka så frikostigt som psalmen säger. Men med lite distans kan vi se det tråkiga som händer oss i ett annat ljus. Med tiden ser vi vad det ledde till.

Tror du tänker som jag – allt går inte att tacka för. Men vi har å andra sidan ofantligt mycket att tacka för. Där bör vårt fokus vara. Det kommer att göra oss gott.


Idag ber vi för riksdagsman: Kristina Axén Olin (M)

Så var det dags att tacka för mig….

Så var det dags att tacka för mig….

Det har gått ca 5,5 år sedan jag klev in i Erikshjälpen Jönköping. Ca 10,5 år sedan jag startade min resa inom samma organisation. Efter tre butiker, två av dom ny/omstart så är resan slut. En fantastisk resa. Många gånger oerhört jobbigt men mestadels så enormt stimulerande.

Det har varit fantastiska år. Att tillsammans med volontärer och kollegor fått gör skillnad. Nästan lite synd att inte ha sammanställt allt det överskott vi lyckats fått till. Men det är i alla fall några miljoner. Tillsammans blir vi starka. Tillsammans kan vi göra så mycket mer.

Min regionchef berättade att vi tillsammans i vår butik har under dessa år fått ett överskott på ca 25 miljoner. Helt galet. Så stolt och tacksam att vi alla, tillsammans, kunnat få det. Så fantastiskt underbart

I går kväll tog mina kollegor med mig till ”min” strand och grillade. Jag är helt uppfylld av denna underbara grupp. Så tacksam för alla, dess olikheter, dess kompetenser, dess varma goa omsorg , dess närhet till Gud, dess böneröst. Dom är guld värda. Om någon i butiksledningen läser detta, till er vill jag bara säga: ”var rädd om dom, vårda dom, ge dom stöd och uppmuntran. Gör allt ni kan för att ge dom det dom behöver för att göra ett bra jobb. Det kommer välsigna butiken, det kommer välsigna mottagarna av överskottet. Det kommer välsigna er i ert uppdrag som butiksledning/styrelse.

Tack för all uppmuntran jag fått. Tack för förbön.

Tänk att få se att pengarna gjort nytta hos den mest utsatte i tex Tanzania, Etiopien, Sydsudan. Tänk att vi fått stödja en ensamme föräldern i vår egen stad. Tänk att vi kunnat ge matkassar. Hjälpt en nyanländ med språk och stöd. Gett tak över huvudet för en eu-emigrant.

Sista dagen med gänget kunde inte avslutas bättre än denna utsikt. Stort tack erikshjälpen i Jönköping. Stort tack pingstkyrkan i Jönköping. Tack för förtroendet att fått jobba i butiken i över 5 år. Tack för mer än 10 år i Erikshjälpens verksamhet.

Till er alla som sa att nu gärna ville träffa mig innan jag slutade, men där er tid inte räckte till för det, hade gärna träffat er. Men ser fram emot ett möte när så blir möjligt. Stort tack till er också. Uppskattat era goda tillrop. Var rädd om er.

Ett tack är på sin plats

Ett enormt stort tack är på sin plats.

Ett stort tack till all vårdpersonal som slitit och sliter på våra sjukhus mot pandemin. Till alla som blivit tvingade att flytta sin semester för att vården ska funka. Till alla som jobbet mer än man borde för att rädda människor.

Vi tar så mycket för givet att allting ska funka. Att när vi behöver vård så har vi rätt till den. Det är statens skyldighet att ge oss den vård vi kräver.

Bakom alla dessa krav glöms dom bort som blir utsatta. Dom som ska utföra all den vård vi kräver. Som visserligen valt att jobba med det men vill göra det under rimliga förutsättningar.

Vi borde visa all vårdpersonal ännu mer av tacksamhet. Dom som gör allt dom kan för att rädda liv mitt i pandemin. Dom är värda all vår respekt. Dom riskerar mycket i sin insats. Jag förstår hur dom känner när dom mister en patient som tyvärr går ur tiden.

Ni alla är värda vår respekt. Ni gör en heroisk insats.

I ljuset av det är det grymt respektlöst när man inte respekterar avstånd. Handlar som att faran är över. Inte ens tror att pandemin är farlig.

Det bästa vi kan göra,för att respektera och visa vår tacksam till all vårdpersonal, är att hålla avstånd och hålla ut.

Att tillägga också (som en god vän påminde mig om:

”👏 En grupp som oxå slitit hårt fast inte på samma sätt är vi inom förskolan, vi har pusslat o fixat när det fattats folk, om inte vi fanns skulle inte många kunna jobba🤗 Vi är utsatta varje dag med många olika personmöten, både små o stora.☺️” Tack för er insats också.

Tack och farväl

Tack och farväl.

Det kanske lät lite väl definitivt. Men det brukar avsked vara.

Valborg och första maj har något definitivt över sig. Det är då vi sjunger in våren.

Igår var det väl ingen direkt skön valborg i Jönköping. Hade varit bättre att vara i Norrland. Där sken solen. Här regnade det.

För somliga var det en valborg med snö. Så mycket vår kan man väl inte kalla det.

Dessa dagar känns som att vi vill elda bort det sista av det som finns kvar av vintern och ta klivet in i den tid som skall locka fram sommaren.

Så tack och farväl kyla och vinterrester. Nu vill vi ha sommar.

Frågor på det?

Söndagstankar – Tack Jesus!

IMG_0958.PNG

Jag kan komma på mig själva att jag går och säger Tack Jesus! Det bara kommer.

Om jag skulle analysera läget omkring det är det inte alltid jag uppfattar som att det finns något speciellt att tacka för. Alltså att det har hänt något bra just då som gör mig extra mycket tacksam. Det kan tom kännas att det är en grå dag med ibland lite tyngre tankar. Ändå kommer det Tack Jesus!

Det är som att det inom mig ropar det så att det liksom bara ploppar ut. När jag säger detta känns det så bra.

Det är något bra med denna tacksamhet. Det är som att mitt inre visar mig på att det finns något att tacka för. Tänker jag efter så finns det mycket att tacka för. Det innebär att varje gång dessa två ord kommer på mina läppar sammanfattar det allting som jag har anledning att tacka för. Som att dessa två små ord innefattade allting gott, allting positiv jag mött, all uppmuntran jag fått, allt ”bröd för dagen” som herrens bön uttrycker det, och ljuder ut i detta Tack.

Jag tror att det är bra att vi säger tack. Vi tar så föregivet. När jag åt lunch på en restaurang härom dagen sa jag tack för maten. Visst, jag hade betalt för den och i den kostnaden ingick allt. Laga maten, servera maten och diska efter mig. Så varför tacka? Jag hade ju betalt för den. Men det känns så gott att få tacka.

Att inte tacka är att ta för givet. Då finns det risk för att det smyger sig in lite otacksamhet i oss. Vi blir lite mer krävande och ”måsten” dyker upp.

Mottagaren av ditt enkla tack blir också tacksam. Ibland känns det som att man får ett tack för att man sa tack. Men det händer något med oss alla när vi säger tack. Börja med att vara noga med tacket. Det kommer att gör gott med dig.

Idag är det Tacksägelsedagen. Visst har du något att tacka för?

Kanske kan vi sammanfatta denna dag och alla andra dagar med ett enda stort Tack Jesus för allt!”

Idag gör jag sista dagen i Örebro …

Idag är det ett uppbrottets dag. Det är sista arbetsdagen i butiken i Örebro. Hela denna månad har ju varit en väg till avslut. Samtidigt en väg in i något nytt. Att stå med ena foten i det gamla och den andra i det nya är inte bara enkelt. Men jag måste säga att på båda ställena har man visat en stor generositet och öppenhet för det.

Tack alla i Örebro. Det har varit flera år av tacksamhet. Tack alla volontärer för er insats i butiken. Det har varit en glädje att få arbeta tillsammans. Tack alla ni som gjort praktik hos oss. Ni gör det så bra medan ni väntar på ert arbete. Tack hela personalgruppen. Att dela bördan och passionen för arbetet är inte alltid lätt. Inte lätt när viljan är större en möjligheterna. Att då få se hur goda resultat vi fått glädjen att se är det bara att tacka för samarbetet med er. Tack Pija för åren tillsammans i ledningen. Det har varit roligt att få dela på arbetet med dig. Vill önska dig all lycka i arbetet.

Denna dag är en dubbel känsla. Vemod och tacksamhet. Inte helt enkelt at bära.

När jag blickar tillbaka på åren så blir det som en film i höghastighet. Det finns så många händelser som flimrar förbi. Dom allra flesta bara goda minnen men det finns också jobbiga minnen men dom är klart i minoritet. Vilket arbete klarar sig utan dom? Inget. Men set finns något gott med dom också. Det vässar äggen på något vis.

Vår butik i Örebro har gått från klarhet till klarhet. Vi kan se på en fin utveckling. Varje varugrupps framsteg har varit en glädje att följa. Nya härliga ideer som jag bär med mig. Det är så många som är involverade i denna framgång.

Till sist, tack alla ni kunder jag mött. Att dela tankar och funderingar med er under butiksdagarna är intressant. Era glada tillrop om att vår butik är så fin. Fortsätt handla. Det är ni som gör det möjligt att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar. Det är ni som ger oss gåvor att sälja. Uppmuntra alla som satsar sin till i arbetet. Det gör att alla sträcker på sig och gör en ännu bättre insats.

Lycka till Erikshjälpen i Örebro. Ni har fortfarande mycket att ge.

Packa Bära Packa Bära Packa Bära Packa upp

Denna vecka är det bara en sak som gäller. Det är att packa ner alla sina saker i kartonger. Bära dom till ett släp. Köra släpet till nya bostaden. Bära in kartongerna och packa upp innehållet.

Många kartonger blir det.

Vet inte om det mest är vemodigt eller något spännande som händer. Jag skulle tro att det är mer nyhetens behag än nostalgins minnesbilder för min del. Dom sista 13 åren, eller är det 14, har jag varit fast boende på en och samma adress. Tidigare har det inte varit så. Så allt som har med en flytt att göra är nytt igen. Förr hade jag rätt bra koll på flyttanmälan och allt som behövs omkring det. Men denna gång är det lite ringrostigt.

Men visst är det mycket tacksamhet som bubblar upp när man håller på att flytta. Tacksamhet över det man mött dom år jag bott i Gustafsdal. Jobben jag haft. Människorna jag har mött. Det är så mycket som hänt av roliga saker som väger över det som varit mindre roligt. Visst, somligt skulle jag velat varit utan. Men det tillhör väl livet att möta sådant också.

När bärandet sker är det det definitiva som trillar över mina tankar. Det är många tack som behöver sägas. Risken är väl att jag glömmer bort det viktigaste tacket. Gud hjälpe mig att komma ihåg det.

Men det ordet behöver sägas.
Tack Tack Tack Tack
Men jag har ju förmånen att få hänga kvar i Julita en tid till i den församling jag varit med i under några år. Jobbet i Örebro får jag hålla mig till några dagar i veckan en tid till. Så jag skall nog kunna vänja mig sakta men säkert in i ett nytt liv i Norrköping. Ser fram emot det.

Mitt i allt detta bärande är det en utmaning att möta ett nytt sammanhang. Detta nya liv kan du följa med mig i på denna blogg. Det lär nog bli en del skrivet om det också.

Tack för musiken

När man sitter o lyssnar till allsång på Skansen med Orup och Lasse mfl blir man påmind om musikens underbara värld. Betänk att dessa herrar med många andra hängt med så länge. För somliga menar säkert att deras bästa före-datum har gått ut för länge sedan. Men för många med mig finns det ingen sådan bortre gräns hos dom. Jag kan väl en sådan kväll sakna Björn Skifs. Får nog lyssna på honom via spotify istället innan jag går och lägger mig. Skifs är ju bara så bra tycker jag. Denna herre som passerat den ålder då många redan bestämt sig för att dra sig tillbaka. Men inte Skifs inte.

Håller med Petra att Orup är sin egen. Ingen annan är som han.

Med musiken är det så underbart. Med den kan man beskriva alla sina olika känslolägen. Med den kan man underlätta dom samma.

Till musiken kan man slappna av och bara vila. Med den kan man få fart i kroppen igen.

Att själv får utöva den är en fantastisk upplevelse. Att forma en sång. Framföra en text som berör. Att göra det tillsammans med många andra är en stor förmån. Hur skall jag klara denna höst utan att få sjunga i kör?

Har bara en sak att säga:
Tack för musiken! Tack mina körkompisar i can’t stop för allt sjung ihop med er!!!!!!!! Det har varit fantastiskt roligt. Lycka till i fortsättningen. Sjung och gläd folket som gärna lyssnar till er.