Det finns en utmaning idag…

Jag tror det finns en utmaning utöver alla dom andra utmaningarna som finns just nu.

Hämtar den tanken ur en sång jag predikade om igår.

Men för att där tillkomma, man måste bliva tom
Det måste bringas tystnad, i hjärtats helgedom
När herren där vill tala, man måste vara still
Att han med instrumentet, får göra vad han vill

Jag tror det finns en utmaning i att bli stilla och lyssna. Vi är så mycket på språng. Även om pandemin påverkat oss mycket. Versens följs upp av vers 2…

När anden stilla vilar, sitt fäste har I Gud
I hjärtats inre formas, det rena lovsångs ljud
När Gud slår om ackordet, i himmel och på jord
Då blir av hela människan, en lovsång utan ord

Jag tror att vi är i en tid där det blir viktigt att lyssna in extra noga vad Gud tänker för oss. Som individer men också som församlingar och andra gemenskaper.

Hur ska vi kunna lyssna mitt i allt brus och stress? Genom att göra medvetna val att bli stilla. Men klarar men det med heltidsjobb, barn i familjen, massa fritidsintressen osv? Det är klart en utmaning i sig.

Men jag tänker att det gäller att inte hamna i stressen att denna stillhet måste vara i timmar. Utan att man mer söker sitt tillfälle och sin möjlighet. Visst, det kan vara att välja bort något också för att skapa denna möjlighet. Men i grunden handlar om att förstå det viktiga i det.

Att i stillhet formas av Gud är något gott. Då brukar det hittas tillfällen.

Vill vi anta den utmaningen i dag? Insockra den på hos dig också? Ta det som en påminnelse och gör något av den. Du behöver inte krampaktigt försöka skapa något. Det är Gud som formar något indier inre. Så slappna av och var följsam. När Gud vill tala så måste man vara still. Så att man kan höra….

Sett gör att jag tror vi går mot spännande tider där något extra vill hända.

Vilka olika utmaningar vi står inför

Tänk vad olika utmaningar vi står inför som människor. Vill påstå att vi alla gör det. Olika stora. Olika svåra. Olika omöjliga. Olika möjliga. Men dom finns där.

En fotbollstränare ser en utmaning i hur man ska spela för att vinna över ett annat lag. En skidåkare ser utmaningen i när ett ryck ska komma för att få ett bra försprång.

På jobbet finns det sina utmaningar som kan se verkligen olika ut. Beroende på i vilken del man jobbar på arbetsplatsen. Och beroende på hur konjunkturen är.

I våra liv kan vi ha olika utmaningar. Barnen små har sin utmaning. Tonåren sin. Äktenskap eller singelliv. Jobb – har man jobb? Blivit av med jobb? Fått nytt jobb?

Andra utmaningar kan vara mer av karaktären ”vad ska jag göra av mitt liv”?

Hur än våra utmaningar är och sätter oss på prov är jag så tacksam över att vi har löften att vila på.

”Anförtro dina verk åt Herren, så har dina planer framgång.” Ordspråksboken‬ ‭16:3‬ ‭Läser man samma text i kärnbibeln står det så här: ‬‬ ”Överlämna (anförtro, rulla över) allt du gör till Herren, så ska dina planer (tankar, syften, mål) bli uppfyllda (fasta, etablerade, grundade).”Ordspråksboken‬ ‭16:3‬ ‭SKB‬‬.

Det finns något vackert över Guds omsorg om våra utmaningar. Han vill så gärna höra om vad du går igenom. Vad du utmanas över. Hur du ser på det. Hur du tänker att du kan ta dig igenom det. När vi gör det ska våra tankar och planer ha framgång. Alltså bli något av dom.

För när vi processar dom med Gud så händer det något med oss. Vi formar och formas till något som kommer bära oss in i framtiden.

När du står i en utmaning står du inte ensam. Du har någon med dig. Som står på din sida. Gud är den som vill vara den. Bjud in honom till den gemenskapen. Vad än din utmaning är – ta den med Gud. Det kommer att hjälp dig.

Utmaningar ….

Om man följer Facebook en del så märker man att rätt ofta kommer det utmaningar. Man ska ta kort på ’värdens bästa’. En bild på dig från förr och nu. En del utmaningar kan somliga uppleva som ”måsten” för annars är man dess ”motsats” eller inte tillräckligt inne.

I livet är det fullt med utmaningar. Myndigheter som utmanar dig till olika ”måsten”. Arbetsförmedlingen som kräver och utmanar till att söka ett antal jobb. Även om dom inte är möjliga. Kvantitet är viktigare än kvalitet. Det utmanar verkligen. Utmaningar som att få ekonomi att gå ihop kan vara nog så jobbig. Likaså att gå vidare från dåliga relationer. Att utveckla sig själv är också utmanande. Att våga ta nya steg där man förr inte varit.

En stor utmaning är att ändra på ett livsmönster som inte är bra. En åsikt som inte stämmer med sanningen. En attityd som mer förstör än bygger upp. En negativ inställning som skulle behövas förändrad till det positiva. En trend som går åt fel håll och som behöver vändas.

Utmaning kan verkligen vara negativt: förolämpning, provocerande, strid.

Utmaning kan istället vara: inspiration, sporre, stimulans, stimulerande uppgift, sporrande uppgift. Och när vi kan se att en utmaning är just detta skapar det kraft och energi. Det ger framtidstro. Något som helt enkelt drar oss framåt. När vi upptäcker det kan vilken uppgift som helst kännas meningsfull. Men blir utmaningen mer negativ som tex förolämpning, provocerande så är det helt enkelt en utmaning att klara och orka igenom.

Tänk vad viktigt att en utmaning är möjlig att genomföra. Är det det så kommer det glädje och inspiration i uppdraget. Om inte, trampar man vatten och inspirationen uteblir. En utmaning med fel drivkraft och syfte blir omöjlig. En utmaning med gott syfte och stöd blir snart en seger.

Den som utmanar måste få med sig den man utmanar. Då kan framgångarna komma. Annars blir det bara ett tomt slag i luften. Och troligen går allt bakåt än framåt.

Utmaning kan vara helt omöjlig men den kan också vara alldeles underbar. Det är stort.

Utmaningar – inte alla känns som maningar

Vi ställs inför ganska många utmaningar över tid. Situationer som kräver en liten större insats av oss en den vanliga.

Ganska många av dom tror jag vi är nöjda med. Det är dom som utfallet blir så bra som det är möjligt. Kanske bästa möjliga till och med. Det är dom utmaningarna som gör att vi växer och utvecklats.

Sen finns det dom utmaningarna som inte känns som att det är en maning i dom. Alltså att man inte känner sig manad att anta just den utmaningen. Den känslan talar för sig själv. Vi har nog alla mött den. Kämpat med den. Övergett den. Då och då har vi ändock antagit maningen i utmaningen. Visst kan det ha hänt att vi misslyckats då. Men tänk efter, många gånger har det faktiskt gått riktigt bra. Kanske lite överraskande men ändå. Så inser vi att det inte var så farligt trots att det var lite tungt i början

Sen finns det dom där utmaningarna som inger stor respekt med mycket ödmjukhet i bagaget. Då man känner att det ligger något stort i den. Att då anta utmaningen är som att slänga sig ut i okänt luftrum och hoppas att vingarna ska bära.

Utmaning – ett tillstånd som utvecklar och lär. Våga utmaningen du står inför.

Folk på vandring

På nyheterna ser jag ett folk som är på väg. Inte så få heller. Man menar att det är 7000 människor som är på en marsch. På väg till USA från bla Honduras. Det lär visst var två sådana stora grupper på väg. En otrolig vandring. Människor i olika åldrar.

Deras längtan verkar vara att komma ifrån fattigdom och otrygghet. Så drivs dom iväg av denna längtan. Eller är det rädsla?

Ett folk på väg. Under dom sista åren har vi sett mycket av folk som vill iväg till något bättre.

Tänker att det ligger djupt ner hos oss att vara på väg någonstans. Vi vill till något bättre. Det är grymt när denna drivkraft måste komma fram för krig och fattigdom blir för mycket för att överleva i.

Men på något sätt är vi alla på väg någonstans. Till något i framtiden som lockar. En drömbild. En längtan. Vi vill till något som kan göra vår situation bättre.

Om vi plockar fram den känslan så får vi kanske bättre förståelse för (om vi nu inte förstod det innan) alla dom som lämnar allt för en tilltro till en bättre framtid.

Jag bara undrar, när skall dessa vandringar ta slut? När ska enskilda kunna göra andra val istället för att överge sitt sammanhang och tro på en framtid i sitt eget land? När skall alla dessa båtfärder och folkvandringar sluta?

Vår värld går sönder mer och mer för varje steg dessa folk behöver ge sig ut på vandringen.

Hur gick det med min utmaning nummer två?

Idag är det final på den utmaning jag utsatte mig för vid nyår. Jag hade ju två stycken. Du som följer min blogg kommer nog ihåg att jag berättade om min första. Jag antog utmaningen att läsa igenom Bibeln på ett år. Den är i full fång och den utmaningen har fått mycket bra.

Den andra utmaningen var jag mer hemlighetsfull omkring. Och jag var inte så säker om jag skulle avslöja den. Det är jag väl inte så säker på just nu heller. Men har man sagt A får man väl säga B också.

Min utmaning är dock en utmaning som får tillägnas hedersamma förluster. Men trots allt är jag rätt glad att det nästan gick.

Jag utmanade mig att varje dag cykla på min träningscykel minst 30 minuter varje dag och minst en mil cykling. Det skulle innebära minst 30 mil och minst 15 timmar på cykeln. Till detta hade jag satt ett mål att jag skulle gå ner 5 kg. Möjligen lite för tufft men behövligt.

Efter 17 dagar satte ryggen stopp. Så trist. Ingen cykling mer än ngt tillfälle på slutet. Men jag fick ändå ihop 25 mil. Och jag har gått ner drygt 3 kg. Så jag nådde inte ända fram. Och jag behöver ju inte ge upp nu.

Detta är ju på ett sätt en förlust i min utmaning men ändå rätt okej. Andra har ju visat på klart mycket bättre resultat.

Men det är ju ändå rätt okej att kunna bestämma sig för en sak och se resultat av det. Att metodiskt och uthålligt genomföra det. Man säger att man skapar en god vana på 10 gånger. Sant eller inte, men det ligger något i det. När man känner en dragningskraft till att göra det. Att då efter 17 dagar hindras av någon form av ryggskott är frustrerande. Då insåg jag att det går att skapa goda vanor efter bara tio tillfällen. Pröva får du se.

Utmaningen gick inte riktigt hem men jag vill nu fortsätta. Ryggen är klart bättre så nu är det bara att fortsätta den goda vanan jag lyckades skapa.

Vad för god vana behöver du skapa?

Halvvägs i min utmaning

Du kanske minns att jag antagit två utmaningar detta år.

En av dom har jag nu gjort 4 % av. Det är ju inte mycket men jag måste säga att hittills har det gått bra. Jag har i något stycke fått ta igen det dagen efter men inga större avvikelser. Jag har gjort 4% av min årsplan att läsa Bibeln under ett år efter en läsplan. Den ska föra mig igenom hela bibelns 66 böcker under 365 dagar. Kan bara konstatera att så här långt går det nu av bara farten. Det har blivit, för mig, en god vana.

Man säger att man skapar en god vana på 10 dagar om man gör det målmedvetet. Att man likaså kan bryta ett dåligt mönster på tio dagar. Några dagar brukar ofta inte vara något problem men sen. Det kan vara att frestelsen blir för stor, att man helt enkelt glömmer bort vad man tänkt sig göra, har man medvind går det lättare men annars bär det emot. Första löprundorna på våren är ju bara så jobbiga men sen blir dom ett gift i positiv bemärkelse.

”Men halvvägs skrev du ju. Det var ju bara 4 %….”. Ja visste ja. Min andra utmaning har jag nu kommit halvvägs i. Jag har inte missat ett ända tillfälle. Så i intensiteten ligger jag med i planen. Men i helhetsbilden ligger jag något efter för att nå utmaningens mål. Så där får jag hitta på något som gör att det blir bättre. Eller så hoppas jag bara att det löser sig med tiden.

Vilken utmaningen det är? Det kanske jag återkommer till om om typ 15 dagar. Om det inte går åt skogen dvs. För då blir det nog bara pinsamt. För egentligen så är det ju en utmaning som bara gäller mig och troligen har ingen annan något intresse av att veta. För vem är egentligen nyfiken på just min utmaning?

Utmaningar och mål är ju ofta helt privata. Segrarna i dessa utmaningar ger bara belöning åt en själv. Det gläder oftast ingen annan. Men ändå är dom så bra. Så vem bryr sig egentligen. Bara jag har det kul och trivs med min utmaning. För en så länge går det i alla fall åt rätt håll. Fiiiint liksom.

Livet har just nu en stor utmaning

I dessa dagar har livet en stor utmaning. Det gäller att veta vad man gör. Hur skall jag hantera detta. Finns det bättre alternativ? Vad händer om jag väljer fel? Risker -finns dom? Vad blir konsekvensen?

Att cykla eller inte cykla det är frågan.

Jag har ju valt att påstå att jag skall cykla mig igenom denna vinter. Utrustat cykeln med dubbdäck.

Läser att akuten och ortopeden har fullt upp. Överbeläggning. Och ingen blir förvånad. Dom sista dagarna har det skrivits om att dom haft högtryck på dessa ställen. Underlaget är ju minst sagt isigt.

Min ordinarie cykelväg är en skridskobana. Att gå den vägen är nog inget bra alternativ. När jag kom till jobbet i går var det svårt att ta sig upp för backen.

Nu skulle jag ju gärna önska att vår kommun ville satsa lika mycket på ytterområdena som man satsar på city. För det är halt där jag bor. Mycket halt. Så frågan är, skall jag ställa cykeln?

Gör jag det inte och vurpar så lär jag ångra mig. Går jag och vurpar ångrar jag det. Jag har ju bestämt mig för att cykla mycket så bilen är ju det sista alternativet. Nu har jag ju dubbdäck och det fungerar riktigt bra. Bara man tänker sig för.

Så jag föreslår följande: Kära Norrköpings kommun. Satsa mycket på halkbekämpning, även i ytterområdena. Sanda mycket. Så väljer jag cykeln så blir alla nöjda och glada. Även ortopeden.

Jag har antagit utmaningen

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5cc/13681442/files/2015/01/img_7404.jpg

För några dagar sedan läste jag statusen hos min vän Urban. Han hade antagit en utmaning. Jag blev lite nyfiken. Han jade antagit en utmaning att läsa Bibeln under året. Jag började leta lite och hittade det. Du hittar den på www.antautmaningen.se.

För dig som inte läser Bibeln och saknar dragning till den tycker nog att detta är bara nonsens. I så fall är det en ganska häftig upplevelse av nonsens. Att läsa Bibeln har visat sig påverka oss människor positivt rent fysiskt.

Den har också så mycket att berika våra liv med. Kommer du ihåg att jag skrev om att ha en öppen bibel? När jag var liten hörde jag en predikant som sa att vi skulle ha en öppen bibel. Jag gick hem och la den uppslagen på mitt nattduksbord. Nu fungerar det ju inte så men jag tror ändå att det har en betydelse.

Jag tillhör dom som har haft möjligheten att läsa Bibeln flera gånger pärm till pärm. Men ändå gör jag det igen. Vaför? Därför att det är en bok som innehåller kraft. Det finns gudomlighet i den. Den är så mycket mer än en vanlig bok. För dig som tycker den är knepig och tung, pröva handbok för livet eller någon annan enklare översättning.

Utmaningen är inte i första hand att vi ska läsa hela Bibeln. Du kan välja halva eller en egen plan. Du kan ta ner en app från tex You Version och välja olika bibelläsningsplaner. Utmaningen är att just läsa boken.

Till dig som tillhör tron. Jag tror att du och jag har en utmaning som är djup här. Dags att ta tag i den igen. Dags att börja använda den mer flitigt. Men har vi tid? Ja, handen på hjärtat, visst har vi det. Vi vet ju vad den har för betydelse. Det borde vara motivation nog. Bli läsare igen. Anta utmaningen.

Anta utmaningen du också. Det kommer att välsigna dig.

20140222-184139.jpg

En ny resa har börjat….

Igår startades det en ny resa. Ja, egentligen för en tid sedan men nu blev det mer konkret. Igår hade vi första byggmötet inför en ny butik i Norrköping. Det var en så intressant och spännande upplevelse.

Nu blir det några månader med planering och förberedelse. Ska bli så kul.

Det är något som händer när man ser ritningar för något man ska få förmånen att jobba med. Det börjar skapas en inre bild om hur det kommer att se ut.

Det är så många som kommer vinna på denna resa. Alla som arbetar i vår butik. Nu får man mycket finare och mer lättarbetade lokaler. Det är det härliga gäng, så förtjänta av. Alla kunderna som får en ny fräsch butik att fynda i. En butik som får plats med ännu flera saker. Alla barn som ska få hjälp till ett bättre liv av det överskott vi kan skapa. Då blir denna resa ännu mera intressant. Ännu mera värd att genomföra.

Den som känner mig vet ju att jag går igång på sådant. Ritningar är ju så roliga. Man får drömma och skapa. Samtidigt har man målet att skapa något som ska fungera rent praktiskt. Så det är en resa från dröm till verklighet som på något märkligt sätt levs samtidigt. När det till slut är en verklighet lever man sin dröm. Hur fantastiskt är inte det.

Det är som att göra flera nystarter i en redan pågående resa. Som du vet gör jag den idag inom Erikshjälpen. Tillsammans med så många andra får vi göra nytta. Göra skillnad som en del brukar beskriva det som.

Hur roligt det än är att ha en ny butik, hur många butiker vi har inom Erikshjälpen, hur många innovativ saker vi hittar på så är det bara en sak som är viktig. Hur mycket blir det över? Alltså, hur mycket pengar frigör vi till att hjälpa människor med? Därför kan det aldrig vara viktigast hur stora vi blir, hur många butikerna kan räknas till eller hur många rekord vi gör. Det ända som räknas i slutändan är hur mycket medel det blir över.

Nu har en ny resa i vår värld börjat. Jag skulle vilja påstå att varje gång som vi säljer en sak kan en ny resa börja för någon som får ta emot den hjälp vi kan skapa förutsättningar för.

Igår blev jag påmind om det igen. En ny resa har börjat….

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/5cc/13681442/files/2014/12/img_1068.jpg