Orgie

 Igår kom paketet jag längtat efter. Det har dröjt. Men inte så konstigt kanske. Det kom ända från Lübeck via Malmö. Men, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. (😳 tycker nog inte det sista var helt sant )

 Men nu kom paketet i alla fall. Det var en blandning av olika sorter till min Tassimo. Nu blir det en orgie av olika kaffesorter och två te-sorter. Te är väl inte riktigt min grej men nu måste jag ju testa det också. 
 Här ska prövas och bedömas. Jämföras och bestämma framtida vanor. 

Har du någon favorit? Någon som inte fanns med i denna grupp av ”bundle”? Ge mig gärna lite tips. Så nu ska tom jag testa latte. 

  Igår kväll efter maten blev det en Amszonas.  Lite stark. Med en liten bit socker blev den helt okej. Får nog se till att skaffa hem en chokladbit också. Man kan väl säga att helgen är räddad.  Det blir en orgie i kaffe. Helt i min smak. 

Fler väljer alkoholfritt…..

Sitter och läser en intressant artikel i Dagen. Allt fler väljer alkoholfritt. Man menar att det är inne att vara nykter. Rätt intressant tycker jag. Allt för länge har det varit ett stort tryck på speciellt inga pröva alkohol.

Visst är det sant att det alkoholhaltiga alternativet på Systembolaget säljs absolut mest. Men det alkoholfria säljs mer och mer. Trenden är tydlig.

Jag har reagerat på varför sport och alkohol hänger så ihop. Mycket av läktarvåldet och våldet utanför arenorna är ju relaterade till alkohol. Så jag undrar varför inte idrottsrörelsen valt att lämna allt vad alkohol heter. Att inte sälja det på arenorna. Det borde vara logiskt. Dom i minutrarna som en fotbollsmatch är kan man väl avstå till förmån för att lugna ner allt runt omkring. Att ge en tydlig signal. ”Vi vill något annat”. Så du som är aktiv inom idrotten, på plan eller vid sidan om, följ trenden. Det är inne att välja alkoholfritt.
Ganska intressant när krögare ser skillnaden i hur man idag gör. Fokus är mer på att möta en vän och njuta av den gemenskapen än att dricka sig full.

Min helnyktra livsstil har aldrig baserats på någon teologisk övertygelse. Inte heller på någon form av riskzon jag lever i. Som tex att jag skulle bära på någon gen som skulle ge mig större förutsättningar att bli alkoholist. Inte heller på någon otrevlig upplevelse i ungdomen som skrämt upp mig. Nej, den har helt enkelt vilat på att jag sett dess verkningar. Att jag inte vill att någon god vän som haft det jobbigt med alkohol trillar dit igen. Tänker att om den kommer in och jag sitter och dricker så lurar jag in den på nytt. I ren omsorg om det har jag valt att avstå. Kanske tycker du att jag är blåögd och ‘dum’. Du får tycka att jag är knäpp. Hellre det än att lura in någon i eländet.

Därför blir jag så glad att läsa om att fler och fler väljer det alkoholfria alternativet. Att fler och fler blir mer måttliga med sitt intag av alkohol.

Jag vill inte på något sätt vara en moralpredikant med mission att förbjuda och förödmjuka den som väljer att dricka alkohol. Det är naturligtvis allas rätt. Men vårt land behöver mindre av överkonsumtion av alkohol. Färre som är onyktra bakom ratten. Färre som är berusade på sjön.

Jag har besökt Estland många gånger. Där kan man köpa alkohol i vanliga butiker. Butiker som har öppet dygnet runt. Där kan man köpa tex absolut vodka. Inte konstigt att landet har så stora problem med alkoholen.

Var rädd om dig. Det är lätt att missta sig på alkoholen. Inte kommer du få problem. Eller?

Mycket prat är det…..

Så är första arbetsdagen gjord efter 4 veckor av ledighet. 

  Jag måste säga att det var roligt att komma tillbaka till jobbet. Talesättet ”Borta bra men hemma bäst” stämmer ju inte egentligen in på jobbet. Men lite av den känslan är det dock. Alltså att det är visserligen skönt med ledighet. Men har man inget som föregår ledighet blir ju inte ledighet just ledighet. Min första arbetsdag gick väldigt fort. Det blev väldigt mycket prat. Avrapportering. Samla upp vad som behöver göras. Så ”att-göra-listan” började växa till sig rätt fort. 

Att möta personal och volontärer är extra roligt en dag som denna. Att efter 4 veckor få mötas och bara höra hur det gått. Dela lite semesterminnen. 

När jag igår släkte lampan för att sova så kändes det rätt gott. Så tacksam att jag får ha det jobb jag har. Tacksam för allt prat denna dag. Samtalet med dom man trivs ihop med ger livet så mycket mervärde. 

Åter till vardagen…..

Så är det första dagen på arbetet igen efter 4 veckor ledigt. Det är ju med blandade känslor man vaknar till denna dag. 

Å ena sidan är det ju lite jobbigt att semestern gick för fort.  Vädret har inte gett någon större semesterkänsla. När jag summerar min ledighet har den varit okej. Två resor – Dalarna och Borås. Flytt till ny lägenhet. Jordgubbar. 

Å andra sidan är det rätt skönt att komma in i den vanliga trallen. Hur skönt det än är att vara ledig så trivs jag med att jobba med det jag gör. Det ger mig något mer som jag gärna har i mitt liv. 

Så nu är det ett år till nästa långledighet. Fast innan dess ska jag nog hitta tillfällen för återhämtning. 

  I lördags tittade jag in på erikshjälpen i Borås och hälsade på min goda kollega Björn. (Inte så dumt att avsluta semestern med att vara iväg en helg) När jag gick där och kollade läget kändes det faktiskt som att jag längtar tillbaka till jobbet. Det är en god känsla. Vore så trist om det var tvärtom.  

Jag ser verkligen fram emot denna höst. Nytt läge. Nya möjligheter. Samtidigt är det lite oskrivet annorlunda. Med lite öppna sinnen kan det bli riktigt bra. 

Så först lite frukost sen tar jag mig an denna dag och höst med stor glädje. 

Ps Hittade denna skylt på min kollegas kontorsfönster. Han måste ha det väldigt lugnt på sitt kontor. Ds 

Söndagstankar – misslyckas i hans hand

”Och kärlet som han höll på att göra av leran misslyckades i hans hand. Då började han om och gjorde av leran ett annat kärl så som han ville ha det.”‭‭ Jeremia‬ ‭18:4‬ ‭SFB98

Man kan läsa en text många gånger men ändå upptäcka nya nyanser. Det är väl det som är det unika med bibelläsandet. Texten om krukmakaren är värd att läsas i sin helhet.  Gör gärna det. 

1 Vi kan misslyckas i hans hand. Vi människor misslyckas ibland. Alla gör vi den resan. Mer eller mindre. Men ser du att det går att misslyckas i Guds hand? Vi kan leva i hans formande men det går sönder för oss. Vi kan vara i hans närhet men misslyckas. I hans hand kan det strula till sig. 

2 Han börjar om. Så underbara ord. Han börjar om. Det är så Gud är. Han slänger oss inte på skräphögen och ger upp. Han börjar om. Han ser möjligheterna, gåvorna ja allt han lagt ner i dig. Så han börjar gärna om. Han vet hur livet kan te sig.  Han vet att det behövs börja om många gånger när man lever på jorden. Se bara på historiens gång i gamla testamentet. Det är ju en resa i att börja om. 

3 Gör något nytt. Det verkar som att Gud väljer att göra någonting nytt. Inte göra om samma sak. Nytt! Något nytt med samma material. Ändå nytt. 

4 Så som han vill ha det. Gud lägger ner sin själ i formandet ännu en gång. Han ger inte upp bara för att det gick snett. Det sköna med detta är att du och jag kan du låta oss formas en gång till. Vi lägger oss inte ner och ger upp. Gud gör något med det som är.  På så vis kan vi gå vidare från misslyckandet. Lämnar det bakom oss. Att leva kvar i det är ingen framkomlig väg. Det är bara destruktivt för oss själva.  Nej, när det går fel, lägg dig på hans drejskiva och låt honom forma dig igen. 

5 Allt detta sker när vi är i hans hand. Ser du att allt detta sker medan du är i Guds hand? Det är alltså möjligt att misslyckas i livet även om du och jag är nära Gud. Det gör troligen inte själva misslyckandet mindre smärtsamt. Men det ger hopp. En känsla av att det inte behöver vara kört. Att genom allt som sker får vi förmånen att vara i hans hand. 

Spelkväll i såddens tecken. 

  Att spela ett spela ett spel för första gången är nästan alltid detsamma som att man förlorar det. Men första gången måste ju till. Så jag satsade. När alla motståndare redan spelat det förut gör ju inte oddsen bättre. 

Nu kunde jag som sämst bli fyra. Vilket i och för sig innebär att just bli sist. Men fyra är ju inte så dumt det heller. 

Strategi och förhandling är ju ingredienser jag tycker är intressanta i livet. Men när man har fullt upp med att läsa in hur andra tänker och hanterar spelet så blir man inte speciellt på hugget. 

 Nu blir det ju lite extra intressant när man inser att man erbjuder ett, för mig, dåligt byte. Att då uppfatta att sina motspelare ändå varnar är ju stort av dom. 

Sådana här spel kräver några gånger innan man greppar det. Problemet är väl att det går för långt mellan dessa gånger. Man hinner inte få till flytet. 

Nu gick det väl som jag befarade. Jag kom fyra. Typ sist dårå. Men vad gör det? Andreas vann och det fick han gärna göra. Han fyllde ju år så då får man gärna vinna. (Men nästa gång….. Då du Andreas, då får du bättre motstånd. )

En spelkväll är inte så dumt trots allt.   

Min lilla gata är lugn…

Sen ett år tillbaka bor ju jag i Norrköping. En ganska stor stad. Den 30 juni 2015 var Norrköpings folkmängd 136 140 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 23 juli 2015. Bara i centralorten bor det nästan 90000 människor. (Statistik är inte lätt att förstå men vissa uppgifter går åt det här hållet. )

Att flytta från huset en bit utanför Julita, ett litet samhälle på landet, till en stad som är Sveriges tionde största stad är ett ganska stort steg. 

Mitt i detta sorl och ett ganska intensivt levene, är min lilla gata lite unik. Den är bara lite bredare än min bil. Det är nästan som att åka in i ett sommarstugeområde. Ja, om nu sommarstugor är som radhus då. Nu finns det säkert fler gator som väl kan mäta sig med min lilla gata.  Men ändå …..

Igår när jag hälsade på några av grannarna, jag nu fått, beskriver dom vår lilla gata som nästan för lugn och tyst. Att man kan uppleva detta i en storstad där mycket händer som får rubriker är rätt intressant. 

 När jag igår kväll avslutade dagen med att grilla lite insåg jag att det är verkligen så. Vår lilla gata är verkligen en lugn gata. Det är inte en naturlig väg att ”köra” igenom. Inget spring. 

Tänk att få hyra en liten lägenhet där det ingår en liten tomt och uteplats. Som ett litet radhus. Det är inte så dumt.  
Kan bli en bra plats för återhämtning mitt i en brusande storstad. 

Min lilla gata är lugn…

Sen ett år tillbaka bor ju jag i Norrköping. En ganska stor stad. Den 30 juni 2015 var Norrköpings folkmängd 136 140 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 23 juli 2015. Bara i centralorten bor det nästan 90000 människor. (Statistik är inte lätt att förstå men vissa uppgifter går åt det här hållet. )

Att flytta från huset en bit utanför Julita, ett litet samhälle på landet, till en stad som är Sveriges tionde största stad är ett ganska stort steg. 

Mitt i detta sorl och ett ganska intensivt levene, är min lilla gata lite unik. Den är bara lite bredare än min bil. Det är nästan som att åka in i ett sommarstugeområde. Ja, om nu sommarstugor är som radhus då. Nu finns det säkert fler gator som väl kan mäta sig med min lilla gata.  Men ändå …..

Igår när jag hälsade på några av grannarna, jag nu fått, beskriver dom vår lilla gata som nästan för lugn och tyst. Att man kan uppleva detta i en storstad där mycket händer som får rubriker är rätt intressant. 

 När jag igår kväll avslutade dagen med att grilla lite insåg jag att det är verkligen så. Vår lilla gata är verkligen en lugn gata. Det är inte en naturlig väg att ”köra” igenom. Inget spring. 

Tänk att få hyra en liten lägenhet där det ingår en liten tomt och uteplats. Som ett litet radhus. Det är inte så dumt.  
Kan bli en bra plats för återhämtning mitt i en brusande storstad. 

Sommargubbar

  Något som inleder sommaren för mig är första gången jag får äta jordgubbar. Oftast sker det vid midsommar. Då är verkligen sommaren här. Sen midsommar har jag ätit jordgubbar i massor. Du har säkert sett massor av bilder på jordgubbar i min blogg eller på instagram. Har nog aldrig ätit så mycket jordgubbar som i år. Näringsrika gubbar som smakar så gott. 

Det fina med detta är att jag haft känsla av riktig sommar hela sommaren. Fast sommarn haft för mycket regn och för lite värme har jag haft sommarupplevelse hela tiden. 

Igår firade jag med extra mycket jordgubbar. Då var gamla lägenheten helt färdigstädat. Min nya lya blev färdig för boende.  Då tänkte jag att ett bra firande är att äta jordgubbar. Så jag åt en extra liter jordgubbar 😊

 Undrar jag om det brukar finnas svenska gubbar till salu så här sent på säsongen? Eller är det bara så enkelt att jag missat att det varit så varje år?   

Jag antar att det snart inte finns några att skörda längre så det gäller att passa på. För vem vill inte ha sommarupplevelse ännu en liten tid. 

Det där med regnbågen….

Jag kommer hem från en tur med bilen. Tre barn kommer springande emot mig och ropar: ”Titta titta titta en regnbåge!” Visst är det lite häftigt ändå med regnbågen. 

Så kommer frågan från en av dom. ”Är det sant att det finns skatter vid den? ”

Hm, vad svarar man på den frågan? Det påstås ju finnas det där regnbågen börjar. Nu har jag ju aldrig varit där och sett om det finns det eller inte. Så egentligen kan jag ju inte säga ”nej det är bara en saga” typ. Å andra sidan har jag aldrig hört någon som faktiskt har hittat en skatt vid regnbågens början. 

När vi sen kom in på att ibland kan man se dubbla bågar blev ögonen ännu större. Hon trodde knappt på vad jag sa och samtidigt tyckte hon nog att det lät än bättre än att bara se en båge. 

Regnbågen är så fascinerande. Ibland så klara färger. Ibland mer diffusa. Den har dock ett budskap som jag tror vi glömmer bort. Den berättar att en sådan stor katastrof, som när hela jorden fylldes med vatten så att alla dog utom dom som var i arken, aldrig ska hända igen. 

Att se ett barns genuina fascination över något är minst lika underbart. För mig kanske ännu mer än regnbågen. Att se deras gnistrande ögon över något som dom upptäcker. Så underbart härligt. Vi vuxna har tappat något av detta. Ibland tror jag att vi inte vågar visa vår entusiasm över upptäckter. Det liksom inte passar sig att vi gör det. Vi behöver släppa fram mer av detta hos oss stela vuxna.