Böneutrop- nja

Jag har vaknat ut av böneutrop några mornar nu. Man börjar rätt tidigt. Är det helgdag så gör man det många många gånger under morgonen. 

Jag är för religionsfrihet i vårt land. Absolut. Men böneutrop? Nja, kanske inte ändå. 

Minns en period där vi i Sverige diskuterade kyrkklockornas vara eller icke vara. Folk menade att dom störde. Dom dämpades vid dom senare eller tidigare tiderna på dagen. Somliga kyrktorn tystnade helt. I ljuset av böneutrop är dessa klockors ljud ganska beskedliga.  

Ska böneutrop börja ljuda så skall klockorna börja klinga igen. Vilken ny ljudbild det skulle innebära i vårt land. Inte mycket till vila för god sömn. 

Så om man nu skulle fråga efter min åsikt (vilket visserligen ingen ännu har gjort dårå) så är mitt svar på om vi ska ha böneutrop  Sverige ett Nja. Med mer betoning på Nej Tack. 
Religionsfriheten, i tänket att utrycka det, kommer nog att sättas under prövning i vårt land. Kommer nog att bli många och långa diskussioner man emellan. Stefan Lövfen får fundera på en lösning. 

Så att bli väckt till någon som ropar i en högtalare kl 4 (typ) varje morgon tycker jag känns mindre roligt. Så funderar jag i alla fall. 

När jag summerar…..

Inte så att jag redan börjar summera mitt liv. Känner mig inte en dag äldre än…….. hm………. än igår. 

Nej, jag börjar se fram emot att summera detta år. Om nu bara året fortsätter på samma goda väg kan jag nog summera ett intressant år. Mer än så låter jag nog hänga i luften än så länge. 

Men visst är det mycket av summering ? Man summerar arbete så långt man i nuet  kommit. Man summerar månader hur dom gått. Likaså veckor. Inte minst dagar. På något sätt summerar vi genom att reflektera över dagen. 

Min summering hänger ofta ihop med att också blicka framåt. Vad har jag med mig av det jag gjort som kan lära mig något? Vilka minnen vill jag ja med mig in i det nya jag möter? Hur får det påverka mig? 

För somliga kan summering vara olustigt och jobbigt. Fast jag tänker mig att den snarare kan uppmuntra och berika. 

Summering är nog mest ett sätt att räkna ihop det vi varit med om. Lägga ihop dom bilder vi får ihop och summan blir ett fantastiskt pussel. Vissa bitar med med mörka inslag. Kanske några skuggor. Jag har fått lära mig att skuggor ger djup i bilden. Ligger något i det. Livsbilden blir djupare med dom mörka pusselbitarna som gjort att vi mognat. 

Vi behöver nog inte vara så rädda för den bild som växer fram i vårt livspussel. För när vi får hela bilden klar kommer vi vara tacksamma för varje bit på något sätt. Trots allt. 

Ska bli intressant att få lägga klart detta års pusselbild…..

Kontraster 

Kontraster mellan fattig kan vara ombarmhörtigt tydliga. 

Likaså väldigt nära varandra kan dom stå. 

Kontrasterna i vår värld är inte okej när det gäller fattigdom. 

Punkt!

Väntan

Jag minns hur det var dagen innan julafton. Inte minst dagen innan födelsedagen. Den väntan var inte rolig. 

Listan var ju skriven. Allt jag önskade mig och lite till stod ju på den listan. Tänk att man trodde att mamma och pappa skulle ha råd att uppfylla en sådan lista. Ja, jag trodde nog aldrig att jag skulle få allt. Men kanske att om jag önskade mg mycket så kanske hade jag större möjlighet att få något extra paket typ. 
Väntan till dessa dagar var inte roliga. Inte heller när paketen låg där under granen och liksom ropade ”öppna mig” så tydligt och högt. 

Väntan kan vara jobbigt. Väntan på att nya jobbet ska komma och börja. Väntan på en viktig händelse i livet. Väntan på att något inte skall ske (om man nu kan utrycka det så).

Det lilla lustiga i väntan är ju att det är ju inte så ovanligt att när det väl drar ihop sig  det stressigt i alla fall. 

Som tex i går morse. Kl 7:30 skulle jag vara redo till avfärd. Då hittade jag inte mina glasögon. När jag bäddade sängen hörde att något skramlade till. Mina glasögon hade visst hamnat på golvet under sängen. (Dom är av så lätt material att dom flög iväg av vi vindpusten när jag la på överkastet.) Innan jag fattade det var det några rundor i lägenheten. 

Att vänta är inte alltid så lätt. Vänta kan nog vara något riktigt svårt. Att bara slappna av skulle vara ett enklare fenomen.  För det är nog just ett fenomen. 

Väntan är ju ibland den stora grejen faktist.  Man drömmer. Man längtar. Man hoppas. Kanske skriver man upp det man längtar till lite för mycket. Så blir man besviken. 

Ibland kan jag tro att väntan kan bli allt för verklig att den ger en omöjlig lösning och så blir man så besviken på allt när det väl händer. 

Jag är rädd för att ibland väntar vi förgäves. Under väntans tider ändras förutsättningar och det blir liksom inte möjligt eller annat hindrar. 

Väntan är nog mest jobbigt trots allt. 

Tacksamhet

Att känna sig tacksam är något man bara kan tillskriva sig som nåd. Oftast kan man inte ta det för givet. 

Mitt i motgångar kan man uppleva tacksamhet. Förutsättningen är att man fäster blicken på rätt ställe. 

Tacksamhet är så gott att känna när något verkar ha gått åt fel håll nu vänt pt rätt håll. 

Tacksamhet har inte alltid sin källa i något stort och vidlyftigt. Tacksamhet kan kännas lika häftig även i det lilla. 

Tacksamhetens välbefinnande gör något gott med oss. 

Att vara tacksam är något vi kan tillåta oss att vara. Något vi kan bestämma oss att vara.  

Det räcker med att se oss omkring för att upptäcka att vi har mycket att vara tacksamma för. 

Andra mår så mycket bättre när vi visar dom vår tacksamhet. Det lilla ordet tack kan göra underverk hos den som får ordet riktad till sig. 

Tacksamhet är inget vi kan ta för givet. Men det finns goda förutsättningar för att få känna tacksamhet. 

Jag känner mig så tacksam just nu. För två dagars konferens som ingav mig nytt hopp. För mitt arbete. För kommande dagar. För livet. 

Min bön idag är att alla skall kunna få upptäcka allt man kan vara tacksam för idag. 

I går morse hade jag förmånen….

I går morse hade jag förmånen att få leda en morgonandakt på Ledarforum som Erikshjälpen hade i Norrköping. Så tacksam och glad för den möjligheten. Jag tror att jag vill bara dela med mig till dig om den hälsning jag gav då. Kanske behöver du den också. 

Jag fick en sång till mig inför den morgonen. Det är en gammal gospel. 

Texten är så här på engelska:

Nobody knows the trouble I’ve seen
Nobody knows but Jesus
Nobody knows the trouble I’ve seen
Glory, Hallelujah

Sometimes I’m up
And sometimes I’m down
Yes, Lord, you know sometimes
I’m almost to the ground
Oh, yes, Lord, still

Kanske tycker du att du står rätt ensam i det du möter. Du kan inte prata med någon om det. Brottas med frågor som ingen annan vet om. 

Då är min hälsning till dig: Det finns en som vet om. Det finns en som brottas med dig. Det finns en som gråter med dig. Det finns en som skrattar med dig. Det finns en som vet där ingen annan vet. Det vet Jesus. ”Nobody knows, but Jesus.”

Ta in det. Tänk på det. Låt det bara sjunka in. Han är med dig när ingen annan kan vara det. Han vet!

Att möta en kollega kan göra mer för mig en den bästa föreläsning som finns

Är på något som vi inom Erikshjälpens Secondhand kallar för Ledarforum. Ett par dagar som innebär att vi får möta vår ledningsgrupp. Få bra undervisning. Utbilda oss. Växa i uppdraget. Få nya ”redskap” för våra uppdrag. Några viktiga timmar som är välinvesterad tid. 

Samtidigt måste jag ändå säga att det är något speciellt att få sitta ner med en kollega och dela erfarenheter. Att dela sina bekymmer. Höra hur kollegan hanterar saker och ting. Få nya tips om hur man kan göra. Kanske bara justera lite och så kan det gå bättre. 

Att möta en kollega som faktiskt kan veta utan att man säger något är så gott. Det ger hopp och energi. 

Samtidigt är det en sådan glädje att möta kolleger och vänner man inte mött på länge. Höra deras historia och glädjas över framsteg. För visst är vi lite av vinnarskallar alla vi på Erikshjälpen. Ändå är det så gott att höra hur andra lyckas. Att som sagt glädjas med deras lyckade satsningar. Då blir det inte sin egna situation som blir den viktigast. 

Så att mötas på Renströmmen i Norrköping några dagar i september har blivit en god vana. Jag hoppas att fler med mig åker hem upplyfta och ned stor inspiration. 

Tänk vad viktig roll du och jag har som kollega. Låt inte din egen vinnarskallementalitet slår ner någon annan. Att vinna på någon annans bekostnad bland kollegor borde vara bannlyst. Nej, tillsammans skapar vi en god kultur. Tillsammans gör vi framsteg och vinner segrar. Tillsammans tar vi ”åt oss äran”. För ingen kan säga att det bara hängde på en , ”på mej”. 

Tack för mina kolleger,medarbetare, i vår butik, i vår organisation. Gjorde vi det inte tillsammans så hade vi aldrig kommit dit vi är idag. Punkt. 

Det där med namn…..

Det där med namn…….

Alltså , jag har aldrig påstått att jag har något coolt och trendigt namn. Uppenbarligen finns det inte många föräldrar som är hågade att ge sina barn namnet Pedher. Tydligen är det bara sju par som insåg sitt allra bästa och kalla sin lille goe pojk just Pedher. 😄

Inte har man legat på topp i namnligan. Inte ens bland dom 100 populäraste namnen. Suck. Bara sju män och inga kvinnor kallas för Pedher.  Rätt unikt faktiskt. Typ. Ju

Men jag blev lite överraskad över att jag har namnsdag den 7 juni. Förstår inte hur jag kunnat missat det. Och för det andra verkar hela omvärlden missat den dagen också så då gör det ju ingenting. Söker man liten till blir man ju ännu mer förvirrad när den dagen verkar ha Robert och Robbin. Ja ja. Namnsdag är ju inte det viktigaste. Väl. 

Nu är väl denna namn-sida inte så uppdaterad. För det verkar inte bo någon i Jönköping med namnet Pedher.  Så möjligen har jag inte flyttat dit eller så har jag redan flyttat därifrån. Ingen skulle väl bli så förvånad antagligen. Men ändå …. nu har jag tänkt bo kvar i Jönköping en längre tid så den webbsidan får se till att uppdatera sig lite. 

Någon gång kanske så blir mitt namn också lite coolt och inne. Bara att vänta. Men jag lider inte ett dugg. Tack mamma och pappa för att ni gav mig mitt namn. För namnlös ville jag inte vara. 

Kanske har du koll på vad ditt namn betyder. Lite ödmjukt och med stor respekt inför ansvaret kan det vara lite svårt att bära ett namn som betyder klippa. Men man får försöka. 

Det där med namn kan vara lite knepigt