Cykelturen

Tog fram cykeln jag köpte när jag bodde i Norrköping. Det har inte blivit så många turer med den här i Jönköping. Det var mer av den varan i Norrköping. 

Med lite mer luft i ringarna så blev det en härlig cykeltur. Inte så lång men till småbåtshamnen i Huskvarna. Rosendala hamn. 


En vacker kväll med solen gnistrande i vattnet. Det var premiärbesök dit. Att cykla efter Vätterns kant är ju inte så fel. Det var väl bara dessa flygfän som var ivägen. Inte så få heller. 

Det borde bli fler sådana turer. Risken är väl att dom blir för få. Men hoppas och tro att dom kan bli många är ju ingen dålig dröm. 

När jag cyklade hem blev jag omkörd. På cykelbanan. Av en annan cykel. Närmare bestämt två. I uppförsbacke. Jag säger bara det, det är fusk med elcykel. Klart fuskigt. Men bra för dom som har en. Alltså, det är inget problem för mig. Jag vill ju få lite träning när jag är ute och cyklar så någon elcykel blir det inte för min del. Just nu i alla fall. Men man får ju erkänna att det känns lite snopet att blir omkörd. Speciellt när man tycker att sin egen fart är rätt okej. 😄

Hur det än är så är det en fantastisk tid just nu. Lite kyliga vindar från sjön men annars helt okej. Bara att njuta. Det skapar en längtan att vara ute. Det är som att livet återvänder på något sätt. 

Om någon möjligtvis skulle få för sig att Vätternrundan lockar så är den helt fel ute. Inte en chans. Jag gör hellre lugna nedslag lite här och det efter Vätterns stränder än att försöka pressa sig runt under ett och  samma tillfälle. 

Att vara ute och cykla…. mmmm, det kan man också vara. Då man tror sig veta att man har rätt. Men andra vet att så är inte fallet. Tänk vad svårt det är att erkänna att det gick lite fel. Det kan sitta hårt i den stolta ”inre” att erkänna det. Man kan undra varför det ska vara så svårt. Vi kallar det att göra en pudel. Jag kallar det att erkänna att det finns en bättre väg som man missade eller valde bort. Men nu inser man att man måste börja om och göra rätt. Att göra det är stort.  Är ödmjukt. Är smart. Är sunt. Är den bästa vägen. Man är inte mindre värd för det. Det är mänskligt att fela. Man kan ändra sig. Man har förmånen att göra om och göra rätt. Om man inte inser det är man verkligen ute och cyklar. 

Hur som helst…. det var en skön cykeltur i går kväll…… 

Den mest värdefulla…

Nu kanske livet återvänder till det vanliga lunket. Efter att HV71 har tagit SM-Guld och tre kronor tagit VM-Guld så kan man väl säga att det är helt  okej att det gör det. 

När priserna ska delas ut skall den mest värde-fulla spelaren koras. Inte så svårt val att välja Nylander som gjort flest poäng (var det väl?!). Han har verkligen briljerat. 

Men det kunde lika gärna vara Henrik Lundkvist. Han tog ju dom avgörande straffarna. Eller Bäckström som slog in en. Det är svårt att utse den mest värdefulle. 

Jag tänker mig att det är varenda en av gänget. Även den som bara fick några få byten för att avlasta den som spelade mycket. Allt för att få den att vila ett extra byte. Eller den som inte fick spela alls. Som stod lojalt bakom och stöttat. Lagsport kommer alltid för mig att vara just lagsport. Där det gemensamma ger slutresultatet. 

Det kommer till mig en del av en vers i Bibeln: ”Men Herren sade till Samuel: ”…. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”” ‭‭Första Samuelsboken‬ ‭16:7‬ ‭SFB15‬‬ Så tänker jag att det är. Hur lätt är det inte att vi glömmer detta. 

Det är inte alltid den som syns och hörs mest som är den mest värdefulle för att använda VM-ord. Hur många är det som aldrig syns men kanske är dom som, faktiskt, är dom mest avgörande för en sak. Dom har funnits i det dolda. Bakom all annan glans. 

Det är dom som behöver vår uppmuntran. Dom vill nog inte stå i rampljuset. Kanske ett enkelt tack är gott nog för dom. Men det tacket behöver dom både höra och känna. 

Jag tror vi är ganska överens om att det är svårt att utse den mest värdefulle. 

Ett är säkert …….

I Guds ögon är alla lika värdefulla. 

Det är bara för att gilla det läget….
Även den förlorade sonen …..

Något nytt…..

Något nytt……

Att vara ledig en måndag är väl egentligen inte något nytt för mig som haft det under nästan 20 år som pastor. Att jag har det då och då nu också är väl också sant då jag har jobbat en lördag. Då kan det hända att det blir en måndag ledig. 

Men det nya med denna lediga dag är att jag har det trots att jag varit ledig tre dagar redan. Det är något nytt som just nu är så bra. 

Fast denna nya dag så är den ganska vanlig. Den innehåller lite städning, cykeln skall få sig en omgång. Håller vädret blir det nog premiär med grillen. 

Och kanske är det så att mycket nytt är inte speciellt nytt. Man brukar ju säga ”inget nytt under solen”. För mycket av det som man tror är nytt har hänt förrut. Mycket nytt i mode är kopia av det som fanns för flera år sedan. Ändå tycker man att det är nytt. 

Att det är nytt beror på betraktaren horisont och upplevelse. I betraktarens ögon kan även en ”gammal” upplevelse som upplevs igen vara ny. Man kan åka till samma plats igen men det känns som nytt. Man kanske har glömt hur det verkligen såg ut. Så upplevs det helt enkelt som nytt. 

Så man skulle ju kunna säga att om man har lite dåligt minne så är det mycket nytt man möter.  Typ 😉

Ibland kanske vi är rätt kräsna i livet. Det är det nya som gäller. Ofta ett jagande efter något nytt. Vi har svårt att vara tacksam för det vanliga. 

Bibeln säger: ”Bättre njuta det man har för ögonen än tråna efter annat. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.” Pred‬ ‭6:9‬ ‭SFB15‬‬ Visst ligger det något i det?! Det är bättre att njuta av det vi har för ögonen än jaga efter det vi bara tror är bättre utan att ha sett det. Vad är det som säger att det vi trånar efter är bättre än det vi redan har?  

Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket. Det ju vara värt att komma ihåg. 

I grunden handlar det om att vara tacksam. Tacksam över det jag har. Den som har svårt för det borde göra en resa ut i världen och se hur mycket många saknar det mest basala. Många skulle inte ens våga drömma om det många av oss har. I det ljuset har vi mycket av att vara tacksam för. 

Se det du har. Var tacksam. Ta det inte för givet. Då kan även det ”rinna ut handen på dig”.

Söndagstankar – Litar du på mig?

Dan Ådahl har skrivit låten ”Litar du på mig?” En låt som ställer frågan från Guds perspektiv. 

Det blir lite närgånget när man speglar sig i den frågan. Kan folk lita på mig? Kan du lita på mig? Någon skulle säkert svara ”nej”. Jag har kanske gjort något som gör att vederbörande känner så. Kan bara från djupet av mitt hjärta be om förlåtelse och hoppas och be att den känslan ska ändras. Andra har den känslan på helt felaktiga grunden. Man har helt enkelt bestämt sig för att ha den hållningen mot mig. Det är bara att beklaga. Jag har bara att lägga det bakom mig och fortsätta mitt liv där jag står och är. Andra , tack och lov,  svarar ja på den frågan. 

När Gud frågar den frågan har den än mycket större dignitet. 

Litar du på mig när vinden vänder , när du står helt ensam, allt är slut. Vet du att du är i mina händer att jag bär dig över alla branta stup

När livet inte blir som du tänkt dig, vågar du att fortsätta ändå?

När livet inte blir som du har tänkt dig, litar du på mig?

Att lita på Gud är ju mycket enklare när allt går vägen. När han tycks svara så att det blir som jag tänkt. Men när svaret uteblir eller inte som jag tänkt mig, hur lätt är det då? 

Jag ska gå med dig vart än du går, himlen blir ett skimmer i ditt spår, så tänk på allt jag sagt och gjort ja allt som jag har lovat dig

Att då backa tillbaka i tänket, i minnet, och påminnas om alla gånger som Gud, faktiskt, haft ett finger med i spelet och resultatet har blivit riktigt bra. Med distans har du och jag sett att det blev bra trots allt. Andra gånger är det solklart så. Vi ser det direkt. 

Du har alltid gått i mina spår

Jag tänker att så är det. Vi har alltid gått i hans spår. Ibland har vi inte sett så tydliga i sanden. Andra gånger inser vi att det är bara hans spår för han har burit oss. Andra gånger är det två par fotspår, när intill varandra, och vi påminns om hans närhet. 

Min bön idag är att du ska kunna, orka, vilja, lita på Gud. Han går att lita på. Hans löfte är att han är med oss alla dagar. Att hans ögon vilar på oss. Att han aldrig slumrar. Han är där vi är. Vi är där han är. 
Här kan du se en film om Dan Ådahl.

Nu gäller det att inte klaga….

Nu gäller det att inte klaga. Ja, det gör du nog inte heller. Inte över värmen som kommit. Som riktig sommar. Nästan lite för bra för att vara sant. 

Det är ju som att vara vid medel-havet. Det är verkligen som den bästa dagen i juli. Det är lite för lätt att då säga att det är lite för varmt men nu gäller det att inte klaga. 

Idag ska det bli ca 25 grader varmt. Sol. Det blir en dag att njuta av.   Det är ganska lätt att glömma gråa trista vinterdagar när vårsommardagar kommer. 

Mina vänner, detta har vi väntat länge på men nu är det här. Varma härliga dagar. 


När jag gick vi stranden igår var det folk som badade. Det är nog inte så lämpligt. Vättern är ju väldig kall så här års. Så jag väntar gärna ett tag på första doppet. Men njuta, det gör jag ändå. Kanske just därför att jag avstår ett dopp. 

Gårdagen fick ett fint slut. Solen gick ner i en spegel-blank sjö. Som i ett eldhav. Det lär bli många fler sådan dagar under denna sommar. 

En ljum kväll

När jag skriver detta sitter jag vid stranden kl 22:30. Kvällen är ljum. Jag behöver inte stressa i säng. Fredagen är ledig. Ända till tisdag morgon ska jag vara ledig. 

Dagen har varit het som ligger bakom. Efter arbete var det ett spännande sammanträde om mission. Så givande att fundera kring att världen är långt mycket större en våran lilla värld vid pölen Vättern. 

När jag sitter på bänken och bara njuter så finns det folk som umgås på gräsmattan. Folk passerar förbi. Vem vill egentligen gå och lägga sig en sådan härlig kväll. 

Detta är Sverige när det är som bäst tror jag. Ingen jacka behövs. Kortärmat och svag bris. Så underbart. Än har inte nattens mörker lagt sig. 

Att stilla få landa och kunna få göra det på detta sättet är förmånligt. 

I det ögonblicket blir jag så tacksam. Vi är välsignade i vårt land. Vi har fred. Vi lever i en sådan frihet. Vi har det så förunderligt bra. Eller tar vi det på tok för mycket för givet?  Tror nog det. Att landa här vid stranden efter ett samtal om att världen behöver så mycket är som att gå från en värld till en annan. 

Denna kväll är verkligen en bra start på 4 dagar ledigt. Inte mycket på ett sätt. Men för mig, just nu, känns det som en evighet. Att få koppla av några dagar. Vädret verkar jag ha med mig denna gång. Kan tänka mig att det blir några promenader. Jag har förmånen att få dela ett ord i Ulricehamn på söndag. Förhoppningsvis blir det två bra matcher hockey med guld som favör (hoppas kan man ju alltid). Allt inramat med några varma sommardagar. Redan i maj. 

Just nu säger jag bara tack gode Gud för det. 

Sjön ligger blank. Stans ljus speglar sig i vattnet. Med det som inre bild drar jag mig tillbaka till min lilla lya och låter sömnen inträda. Som upptakt till en dag av att vara i ett vardande och i ett vårdande. 

En efter en lämnar…..

Ett återkommande meddelande från HV71 är just nu att spelare lämnar för NHL eller andra lag. Snart känns det som att hela laget blir utbytt. 

Kan tänka mig att många känner  sig maktlösa. Känns liksom hopplöst. 

En sak kan man konstatera: alla spelare var nya en gång i HV71. Laget spelade sig samman och tog guld. Med det i tanken finns det en framtid och ett hopp. 

Jag har ju varit med i flera olika sammanhang. Bl.a. I olika församlingar. När jag hälsat på många år efter gläds jag att träffa gamla vänner som är kvar. Andra har flyttat. Men också att se massa nya personer som nu är med.  Det berättar om att trots att några lämnat har det inte stannat av. Församlingen finns kvar.  

Jag tror att många sådana upplevelsen kan många berätta om. Det kan gälla föreningar, arbetsplatsen, ja alla sammanhang där människor är inblandade. 

Det lär oss att det står inte och faller på oss. Om vi nu trodde det. Men ibland handlar vi som om vi inte insåg det. Det lär oss också att livet går vidare och att det kommer gå bra. Trots att någon lämnar det sammanhanget. Nya kommer att komma. 

Men det är lätt att gripas av missmod. Vi tappar framtidstron. Vi kan för en tid känna oss övergivna. Men nya kommer till och livet fortsätter. 

Jag kan bara se ett hinder i detta. (Det finns säkert fler, men ändå). Det som kan omintetgöra att det inte går vidare är om vi inte välkomnar nya. Alltså att när nya kommer så måste dom känna sig välkomna. Då stannar dom kvar. Annars lämnar dom snart igen. En välkomnande attityd är så oerhört viktigt. 

HV71 kommer ”få” nya spelare. Om dom som är kvar välkomnar dom kommer det vara större möjlighet för nya framgångar. Annars är det kört. Så är det i alla sammanhang där människor ska göra något ihop. 

En välkomnande attityd ger att en efter en kommer till. Inte lämnar. Det är nyckeln till en fungerande gemenskap som håller över tid. 

Om man inte har någon att sjunga med …..

Det där med att sjunga är ju så kul. Jag har haft med mig det hela livet. Min första duett sjöng jag nog med mamma och kvartett med min familj. Vi var ute på somrarna på tältmötesserier. Pappa predikade och vi sjöng som familj. 

Sen har det blivit många olika sammanhang. Körer och duetter. 

Just nu är det dåligt med det. Då får man lösa det på annat sätt. Man laddar ner en app. Just det. En APP

Smule! En app som man kan sjunga själv med bra musik som stöd. Men också med andra. Både dom man känner men också andra. Över hela jorden. Ganska häftigt. Du hittar det på smule.com

 Nu kan ju inte detta ersätta att sjunga live. Så vill någon i Jönköpingstrakten rycka med mig i en kör eller så så är jag rätt sugen. Men i brist på det……. då funkar denna app. Rätt kul faktiskt.  Du kan köpa den per månad eller per år. Rätt ok pris också. 

Kan ju bli en rätt kul i en musikklass tänker jag. Kan man öva över nätet liksom. Man skulle bara behöva lösa hur man får ut ljudet i högtalarna och använda mikrofoner. 

Bara att utforska. Lycka till. Mer sång och musik till folket. 

Rätt och fel på samma gång

Kan något vara rätt och fel på samma gång? Ja tydligen. 

Bara att titta på Eurovisionslagerfestivalen. Där är omdömet så när det är klart vem som vinner. 

När jag hörde vinnarlåten första gången tänkte jag ”Den är så dålig att den lär vinna”. Det är ju helt och hållet min subjektiva åsikt. 

Den vann! Trots det. 

I detta är det fullt möjligt att det kan vara både rätt och fel. Samtidigt. 

Ibland tror jag att vi tänker att så är det i allt. Men det kan det ju inte vara. Tänk om vi hade en tydlig sådan mall att gå efter. 

Det beror mycket på hur jag vill se det från mitt eget perspektiv och fördel. 

Det är stort när vi människor låter rätt vara rätt och fel fel även när det är till vår egen nackdel (eller fördel för den skull). 

Det kräver respekt och mod. För somliga en självklarhet. För andra en väl vald gråzon. 

Märkligt egentligen hur vi kan medvetet låta osanning råda bara det är bra för oss själva. Att tillförskansa en egen fördel på bekostnad på rätt och fel. Det borde man få dåligt samvete för. Men tydligt är att vi kan bortförklara det och gå på det själv. Och på det viset ”gå fri”. Att det drabbar någon annan till dens nackdel verkar inte bekomma speciellt mycket. Det är då vi passerat gränsen. 

Att Eurovisionslagerfestivalen har detta fenomen är oskyldigt.  Klart värre i andra sammanhang. 

Lakrits – bra för hälsan

Visste du till exempel att lakrits har använts som en medicinalväxt sedan urminnes tider? Eller att lakrits är antiinflammatoriskt och ökar förbränningen?

http://uppskattat.se/4-otroliga-halsoeffekter-som-gor-att-du-kan-ata-lakrits-med-gott-samvete/

Fick syn på denna artikel från en kompis flöde på Facebook. Klart. Ört att läsa. Speciellt du som kanske tänker att jag äter onödigt mycket lakrits. Nu gör ju inte jag det. För den lakrits jag köper är för dyr stt vräka i sig. 

Lakrits lindrar hosta

Lakrits är smärt-lindrande 

Lakrits ökar förbränningen. 

Lakrits främjar tandhälsan. 

Läs artikeln och se varför du ska äta lagom mycket av denna goda delikatess.