Etiketter

,

Nu kanske livet återvänder till det vanliga lunket. Efter att HV71 har tagit SM-Guld och tre kronor tagit VM-Guld så kan man väl säga att det är helt  okej att det gör det. 

När priserna ska delas ut skall den mest värde-fulla spelaren koras. Inte så svårt val att välja Nylander som gjort flest poäng (var det väl?!). Han har verkligen briljerat. 

Men det kunde lika gärna vara Henrik Lundkvist. Han tog ju dom avgörande straffarna. Eller Bäckström som slog in en. Det är svårt att utse den mest värdefulle. 

Jag tänker mig att det är varenda en av gänget. Även den som bara fick några få byten för att avlasta den som spelade mycket. Allt för att få den att vila ett extra byte. Eller den som inte fick spela alls. Som stod lojalt bakom och stöttat. Lagsport kommer alltid för mig att vara just lagsport. Där det gemensamma ger slutresultatet. 

Det kommer till mig en del av en vers i Bibeln: ”Men Herren sade till Samuel: ”…. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”” ‭‭Första Samuelsboken‬ ‭16:7‬ ‭SFB15‬‬ Så tänker jag att det är. Hur lätt är det inte att vi glömmer detta. 

Det är inte alltid den som syns och hörs mest som är den mest värdefulle för att använda VM-ord. Hur många är det som aldrig syns men kanske är dom som, faktiskt, är dom mest avgörande för en sak. Dom har funnits i det dolda. Bakom all annan glans. 

Det är dom som behöver vår uppmuntran. Dom vill nog inte stå i rampljuset. Kanske ett enkelt tack är gott nog för dom. Men det tacket behöver dom både höra och känna. 

Jag tror vi är ganska överens om att det är svårt att utse den mest värdefulle. 

Ett är säkert …….

I Guds ögon är alla lika värdefulla. 

Det är bara för att gilla det läget….
Även den förlorade sonen …..