Det är svårt att förstå….

Allt detta med pandemin är svårt att förstå. Hur kan det vara möjligt? Kan det verkligen bli så illa som dom säger? Och om man ser hur somliga gör …… så inser man att det verkligen är svårt för många att förstå.

Påskens innebörd är svår att förstå. Att Jesus var tvungen att dö på ett kors. Sen uppstå igen. Det var det som gör det möjligt för oss att få upprättelse och förlåtelse. Det är vägen till himlen som vi så gärna vill till.

Vad har dessa två händelser gemensamt?

Att man behöver tro på att det är sant. Att man behöver lita på att det man säger om det är sant. Och följa det. Även om man inte kan förklara allt.

Vi behöver följa myndigheterna så att vi klarar oss igenom pandemin så lindrigt som möjligt. Det gör vi inte genom att trängas på en restaurang. Det gör vi genom att hålla avstånd och följa myndigheternas råd

Likaså med tron. Det handlar om att lita till att det är sant och vila i att Jesus , det han gjorde på korset, visar vägen till himlen.

Påskens budskap kan beskrivas på flera sätt. Ett är genom en bibelvers.

Joh 14:6
Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern, himlen, utom genom mig.

Ljusstrimman …..

🕯 Kommer du ihåg höstens mörka moln som låg som ett lock över vårt land? Typ länge. Solen syntes inte på flera dagar. När man då kunde se en skymt, en ljusstrimma av solen genom molnen blev man nästan lyrisk.

🕯 Just nu är det minst sagt tuffa tider på jobbet. Precis som på många andra platser. Försäljningen går inte alls lika bra som tidigare. När man då säljer lite bättre en dag så är det som att det kommer en ljusstrimma från bättre tider som muntrar upp.

🕯 Långfredagen beskrivs ofta som en lång mörk dag. Jesus dör på korset. Förr syntes det mer genom att man klädde sig mörkt. Inte gjorde något särskilt. På ett sätt sörjde man. Men mitt i långfredagens mörka stund kommer det en ljusstrimma från graven som är tom och Jesu uppståndelse. En ljusstrimma av hopp och tillit.

🕯 Mitt i det mörker vi kan se finns det oftast en ljusstrimma som bryter mörkret. Om än litet så finns den där. Den ljusstrimman får vi fästa blicken på. Den ger oss hopp. Ger oss liv. Ger oss tilltro att det ska komma något bra. Den ljusstrålen är bara en början på något stort och bra som är på väg.

🕯 Att belysa det för oss kan ett levande ljus hjälpa oss. Gå in i ett helt mörkt rum. Tänd ett litet ljus. Se vilken kraft detta lilla ljus har för att skingra mörkret. En ljusstrimma från Jesu uppståndelse kan skapa tro och tillit. Likaså kan dom små framgångarna i ett annars så hårt drabbat land i Corona-tider ge oss framtidstro.

🕯 Blunda inte när det ljusstrimman når ditt öga. Låten den lysa upp där du går. Det är ljusare tider på väg. Låt den strimman lyfta dig.

KvällsOrd

”Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.” Psalm 139:5

Jesus omsluter dig helt och hållet. Du är i hans omsorg.

Guds skyddstält

När jag bad i går kväll fick jag en bild i min bön. Jag tänkte mig ett skydd som ett tält över dom sjuka. Ett Guds skyddstält.

Jag har sett att man ibland, i alla fall förr, hade speciella tält man opererade i för att skydda mot smitta. Likaså behandlades folk i sådana tält. Man kanske inte gör så nu för tiden. Men vill minnas att det förekommit.

Men i min bön bad jag i bilden att Gud skulle sätta upp sitt skyddstält över dom som är extra känsliga för smitta. Så att dom inte ska bli mer sjuka än dom redan är. Eller riskerar att bli sjuka.

Idag tänker jag på alla som är extra utsatta. Tänker på dom som det skulle vara mycket illa om dom blev smittade av Covid19. Ber Gud om ett extra skydd. En del kan ha svårt att skydda sig. Du och jag kan bestämma oss för att inte utsätta oss för smitta. Inte vara bland folk. Hålla avstånd. Tvätta händer mm. Men en del kan inte värja sig. Den minsta lilla smitta kan vara mer än nog än dom klarar av. Dom behöver Guds skyddstält över sig.

Jag har vänner som verkligen är utsatta. Kanske du med. Som du förstår är min bön denna dag:

🙏 Herre, sätt upp ditt skyddstält över varje person som inte kan klara sig i en Corona-smitta. Tack Herre för din omsorg och din läkande kraft. Amen 🙏

”En passage att passera”

Mark Levengood intervjuades inför galan i helgen för att stötta behövande i Corona-tider och peppa dom som kämpar på våra sjukhus.

Han får frågan: ”Vad har du för tips på hur man ska kunna se framåt?”

Mark säger bla: Acceptera vart vi står. Det är som en passage vi måste passera.

En passage att passera

Det är så sant. Så sant. Vi måste igenom det. Att bestämma sig för det är nog en av nycklarna. Det kommer en bättre tid. Men vi ska först passera denna passage.

Livet har sådana passager. Tittar vi tillbaka så ser vi säkert flera olika passager. Olika på så vis att dom är olika svåra. Olika förutsättningar. Olika intensitet.

När vi då tittar lite närmare inser vi att vi klarade det. Vi kom igenom passagen. Den som vi då trodde inte var möjligt att klara gick uppenbarligen. Så kommer det att gå även denna gång.

Så nyckeln är nog som Mark säger. Acceptera att det är nu som det är. Gilla läget att tänka på avstånd. Avstå resor. Tänka på smitta och hindra den. Det är för en tid. Ganska lång tid. Men det är en passage vi ska igenom.

Finns en låt som jag påminns om. ”Genom allt” Eller som den heter på engelska ”Trough it all” Lyssna på på sången. Genom allt har jag lärt mig tro på Gud – säger texten.

Genom allt, genom allt,
Jag lärt mig tro på Jesus,
jag lärt mig tro på Gud.
Genom allt, genom allt,
Jag lärt mig att lita på Hans ord.

Genom dagar som är motiga och är arbetsamma så lär jag mig lite mer av tillit. Lite mer av tilltro till Gud. För jag blir liksom ”tvingad” till det. Min nöd drar mig till Gud. Be inte om ursäkt för det. Låt det hända. Det gör något gott med oss trots allt.

Det är en passage vi ska passera. Vi lär oss att sätta vår tillit till Gud. Vi bärs igenom.

Min bön blir idag….

🙏 Herre, gå med den som är orolig. Tack att du vill leda oss genom denna passage i livet. Du har stått med förr. Tack för att du är likadan idag. Tack för att du går med oss. Amen

Det borde bli så…..

Du har säkert hört det förut. Du har säkert sagt det själv någon gång. ”Nu borde väl det snart bli normalt igen….” hör jag mig säga rätt ofta ….

Det borde bli så….

När vi försöker räkna ut hur saker och ting ska bli är det inte alltid så välgrundade påståenden. Vi tror oss veta. Somliga har rätt mycket på fötterna att kunna påstå saker. Andra far med en kvalificerad gissning.

Det borde bli så….

I dessa dagar är det nog rätt kvalificerade gissningar och väl grundade antaganden. Men ändå så blir det en osäkerhetsfaktor där uttrycket ”det borde bli…” är mer gångbart. Att slå fast något är nog inte så vist.

Ändå har vi att förhålla oss till vad man säger. Att välja att lita på det. För om detta ”borde” slår in, är vi väl förberedda. Slår det inte in har vi inte förlorat något. För om det slår in och vi inte trodde på detta ”borde” är det klart mycket värre.

Men hur hanterar vi denna ovisshet?

För mig har det blivit att söka mig till det som jag finner trygghet i. Inte för att jag avstår att följa dom riktlinjer som vi får i Corona-tider. Men jag behöver något att fästa min tillit till. Jag söker mig till min tros grundfundament. Klippan i tron. Tron på Jesus.

När mycket annat vacklar finns det något som står fast. Något jag kan förlita mig till. Det ingjuter mod och hopp. Bär igenom. Det vill jag påminna dig om idag. Tron bär oss. Ger oss tillit. Att mitt i allt vi möter så finns det en omsorg om våra liv.

Skickar med en psalm idag. Psalm 121. En hoppfull psalm som hjälper oss med riktningen och har ett starkt löfte. Må Gud välsigna din dag

Psalm 121

Jag lyfter mina ögon till bergen.
Varifrån kommer min hjälp?
Min hjälp kommer från HERREN,
som har gjort himmel och jord.
Inte låter han din fot vackla,
inte slumrar han som bevarar dig.
Nej, han som bevarar Israel,
han slumrar inte, han sover inte.
HERREN bevarar dig,
HERREN är ditt skydd
på din högra sida.
Solen ska inte skada dig
om dagen,
inte månen om natten.
HERREN ska bevara dig
från allt ont,
han ska bevara din själ.
HERREN ska bevara
din utgång och din ingång,
från nu och till evig tid.

Eftertänksamhetens knapp

🤫 I Corona-tider har det blivit allt vanligare med möten över internet. Inte alltid så enkelt för den ovane. För man glömmer lätt att allt man gör med händer hörs i högtalaren. Men nu finns det en ”mute”-knapp. Den stänger av micken när man inte har något att säga. Man får dock inte glömma att sätta på micken innan man börjar prata.

🤫 Och kanske är det bra. Alltså att man måste knäppa på micken innan man ska säga det man vill. Man får en liten stund av fördröjning då man kan hinna tänka efter lite innan man kommer till. En stund av eftertänksamhet.

🤫 Vi skulle behöva en mute-knapp lite oftare. För jag tror det är bra med lite eftertänksamhet först. Att man behöver liksom andas ett par gånger innan man säger något. Ibland faller vi i gropen att vi tror att svaret måste komma direkt. Medan det egentligen finns utrymme för lite fundering först.

🤫 Ibland skulle det nog till och med innebära att, efter en stunds tyst eftertänksamhet , fortsätta att just vara tystnad. Alltså vi behöver inte alltid säga något. Men det kommer vi inte på om vi inte ger oss tid att tänka efter först.

🤫 Jag tror också att det blir mer genomtänkt det vi säger om vi har mer av eftertänksamhet. Vi liksom lyssnar igenom svaret innan och hittar du eventuella mindre bra ordval. Hinner korrigera. Så blir det bättre helt enkelt.

🤫 Eftertänksamhet är överlag något fint. Något av kontemplation. Begrundan och reflektion. Att bli försjunken i tänket en stund helt enkelt. Vi hinner ifatt oss själva på något sätt. Man skulle kunna beskriva det som att man hinner tänka klart. Tänk till punkt. I tider som vi har nu (Corona-tider) har vi mer möjlighet till det.

🤫 Så använd ”mute”-knappen då och då. Det är då vi kan tänka klart utan att avbryta oss själva. Stressa av. Du hinner med en stund av eftertänksamhet. Som att andas ut en stund utan att stressa med att andas in direkt. Pröva får du se. En frid av stillhet infinner sig.

”Nu är precis allting inte sig likt…..” eller ? 🙄

⚓️ Corona-tider. Ingenting är sig likt. ”Nu är precis allting inte sig likt……. ”

⚓️ Eller hur är det egentligen?

⚓️ Jag mötte uttrycket i en nyhetssändning. Min uppfattning är att det är en överdrift. Mycket är inte sig likt. Men inte allting.

⚓️ Nog för att det är sig olikt. Men så mycket som är precis som vanligt. Men hur lätt är det inte att vårt fokus ligger på oron Corona-tiden.

⚓️ Gick ut på en promenad. Inte skiljer den sig åt mot andra promenader. Min promenad intill Vätterstranden skiljer sig inte på något sätt. Vattnet finns där. Solen går ner som vanligt.

⚓️ Mitt i allting som är totalt ovanligt är så mycket som vanligt. Tänk efter. Visst är det mycket som skrämmer oss. Men inte allt. Det finns mycket att hitta som är precis som förr. Det skrämmer oss inte.

⚓️ Den Gud jag tror på förändras inte. Han är likadan idag som han var förr. Samma kraft. Samma omsorg. Han är klippan som står fast. Om än mycket är kaos är han stabil.

⚓️ Jag tänker att Gud blir mitt fäste. Mitt ankare. Han blir det jag vilar min tanke och handling på. Han hjälper mig att hålla fattningen. Att inte dras med i kaos och oro. Jag liksom fäster min själ och sinne hos Gud – slänger in min själs ankare i Guds omsorg på hans klippa.

⚓️ Du kanske tillhör dom som behöver visualisera det du vill ska hända. Nu kanske du inte har ett ankare att tillgå. Men försök se dig själv slänga ett ankare in i himlen till Gud själv. Där låter du din livsbåt ankra upp. Då kommer du uppleva att mycket är sig likt i den kaotiska tid vi lever i. Du får en tryggare framfart.

⚓️ Hebr 6:18-19
Så skulle vi, genom två orubbliga uttalanden, där Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi har framför oss. Detta hopp har vi som ett tryggt och säkert själens ankare som når innanför förhänget.

⚓️ Vi behöver påminna oss om den trygghet vi har mitt i en otrygg tid. För det finns platser mitt i otryggheten som fortfarande är trygghet. För otryggheten får inte makten där. Där är det frihet. Där är en fredad zon. Där finns du vila och kraft. Där är det himmel på jord. Där är din plats. Ankra upp där.

”Själv han är mig alla dagar nära ..”

Vaknade med en strof som bara gick om och om igen. Kom inte vidare i texten. Just då kom jag inte ihåg mer. Inte verserna innan. Inte fortsättningen på den jag nu sjöng på.

Själv han är mig alla dagar nära för var särskild tid med särskild nåd.

Själv han är….. Han skickar ingen annan. Det är Jesus själv.

Alla dagar nära …. Han väljer inte ut vissa dagar. Hoppar inte över några. Gömmer sig inte några dagar. Skäms inte över vissa dagar. Nej, alla dagar är han nära. Inte långt bort.

För var särskild tid…. För just den tid som inte är på bästa sätt. Kopierar inget från en annan dag och gång han hjälpte oss.

Med särskild nåd …. Guds nåd är var morgon ny. Det är ingen B-stämpel på den nåden. Den är särskild gjord för denna särskilda stund. Inte kopiera. Inte ”nåd i största allmänhet”. Han drar inte alla över samma kam. Han möter oss med just den nåd som vi behöver.

För just den tid som nu är möter han med särskild nåd. För mig blev det en stark påminnelse om att Gud går med. Hans nåd kommer räcka. Det är så skön omsorg att vila i.

Texten kommer nedan. Men vill du lyssna på den har mina vänner Sarah och David Åström sjungit in den på Youtube Du kan just nu lyssna till dom på facebook varje dag med en ny låt.

Löftet om hans närhet gäller dig med. Hans nåd för varje särskild dag är hälsningen till dig idag. Ta emot den nåden.

Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär

Min bön för både dig och mig är är denna: Herre, hjälp oss att vila tryggt och stilla vid ditt löfte om att du alltid är med oss.

Text: Lina Sandell-Berg

1. Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer.
Skulle jag, som barn, väl ängslas då?
Han som bär för mig en faders hjärta,
han ju ger åt varje nyfödd dag
dess beskärda del av fröjd och smärta,
möda, vila och behag.

2. Själv han är mig alla dagar nära,
för var särskild tid med särskild nåd.
Varje dags bekymmer vill han bära,
han som heter både Kraft och Råd.
Morgondagens omsorg får jag spara,
om än oviss syns min vandrings stig.
”Som din dag, så skall din kraft ock vara”,
detta löfte gav han mig.

3. Hjälp mig då att vila tryggt och stilla
blott vid dina löften, Herre kär,
ej min tro och ej den tröst förspilla
som i Ordet mig förvarad är.
Hjälp mig, Herre, att vadhelst mig händer
taga ur din trogna fadershand
blott en dag, ett ögonblick i sänder,
tills jag nått det goda land.

Gud måste ha fullt upp…..

Gud måste ha fullt upp. Det är ju rätt stökigt just nu. Så många sjuka. Så många som kämpar. Så många bara företag har minst sagt jobbigt. Så många som just nu ropar till honom om hjälp och stöd. Han måste vara rätt upptagen just nu.

Kommer du ihåg den lilla lådan utanför rektorns eller skolsysters dörr? Den som man tryckte på för att få komma in. Så lyste det en röd lampa för upptagen eller grön för att få komma in. Ibland lyste det gul. Då kunde man vänta. Tänk om Gud hade en sådan på sin dörr. Då skulle den nog lysa rött hela tiden.

Men tack och lov. Gud har inte sådan begränsningar som vi har. Han har ingen röd lampa utanför sin dörr. Han är inte begränsad till att göra en en sak bara. Inte höra på en bara. Nej , hans väsen är något helt annat. Något totalt helt annat.

Vi är många som just nu varje dag ber för alla som är sjuka. Vi ber för all sjukvårdspersonal som kämpar. Vi ber för företagare. Vi ber för vår stad. Vårt land. Vår regering och riksdag. Vi ber för dom som leder arbetet om att hantera pandemin på bästa sätt.

Du har alltid tillgång till Gud. Han är aldrig för upptagen. Vila i att han finns där. Glöm inte att lyssna till honom.

Psalm 91:1-3
Den som sitter
under den Högstes beskydd
och vilar
under den Allsmäktiges skugga,
han säger till HERREN:
”Min tillflykt och min borg,
min Gud som jag litar på.”
Han ska rädda dig
från jägarens snara
och den härjande pesten.

För mig finns vilan i hans beskydd. Min tillit till honom finns där. Han räcker till för oss alla.