Månad: november 2020

Publicerat den

Igår fick jag en hälsning ….

Igår fick jag en hälsning. Du vet en sådan där uppmuntran av någon. Som kom i precis rätt tidpunkt och på rätt sätt. En sådan hälsning som någon skickar. Därför att den personen, på något förunderligt sätt, upplevde att den skulle skicka just det.

Jag tror inte alls att jag är speciellt unik i det. Många med mig har fått sådana hälsningar. Men det är något förunderligt vackert och varmt över det. Att man på det sättet kan få en sådan uppmuntran.

Vi behöver ännu mer av det. Fick en sådan berättelse för någon dag sedan från en vän. Och varje gång jag får en sådan berättelse till mig blir jag så tacksam. Tacksam att det fungerar. Tacksam för att den som behövde hälsningen just fick en sådan.

Grunden till en sådan viktig hälsning ligger i villighet. En villighet att lyssna in. Mod och villighet att göra något av det man säger sig manad till.

En sådan hälsning kan förvandla något till något så mycket bättre. Förändra totalt.

Så……

Vad har du fått för hälsning idag? Vem ska få den? Våga gå på den inre maningen. Gå. Handla. Du kan vara den som frigör något gott i någons liv. Tack för att du är lyhörd för den inre maningen

Publicerat den

🎄 Hur ska julen bli? 🎄

🎄 Hur ska julen bli ?

🎄 Alltså , det kanske är väl tidigt att oroa sig för den. Men i år är det ju en ganska närgången fråga. Tegnell och hans kompisar har fått den. Och stackars dom. Tänk att få ta den frågan och på något sätt ta ansvar för svaret.

🎄 Men jag skulle tro att ganska många oroar sig för den frågan. Särskilt den som lever ensam. Julen var kanske en av få ljuspunkter att få träffas. Så kommer pandemin andra våg.

🎄 Att vi nog har ställt in oss på att denna jul blir inte som vanligt är nog sant. Men lika sant är nog att när vi börjar fundera på hur den ska bli, vad man ska fylla den med, blir det inte lika enkelt. Det är då ensamheten kryper in på livet…..

🎄 Så för allas väl och ve….. hur kan vi göra julen trevlig mitt i allt?

🎄 Vi har ju blivit rätt bra på att ha teamsmöten. Eller andra olika webinarier zoom och allt vad det nu heter. FaceTime inte minst. Och kanske är det just här vi har nyckeln. Att redan nu lära sig tekniken. Planera julbordstiden ihop. Skicka julklapparna extra tidigt. Öppna dom tillsammans. Dricka julkaffet ihop. Att se julottan på tv och veta om att någon mer är uppe och ser samtidigt. Inte i samma rum men ändå. Att en mobil eller dator står på bordet dom om den personen satt på den platsen.

🎄 När man börjar tänka och fundera åt det hållet….. visst känns det som att det vänder lite då? Att det faktiskt kan bli en ganska bra jul i alla fall. Lite annorlunda , ja visst. Men typ näst bäst.

🎄 Så börja redan nu. Ta makten över detta tråkiga. Så gör vi den bästa julen någonsin. Ja, i alla fall årets bästa julafton.

Publicerat den

Vem ska du bära?

Vem ska du bära?

Det finns en berättelse i bibeln om en lam man. Du hittar den i Markus 2. Mannen kunde inte ta sig till Jesus. Jesus fanns i ett hus. Man visste att Jesus kunde bota sjuka. Det är då de vackra händer …

Fyra män bär den lame till Jesus på en bår. När dom inte kommer in genom dörren hittar dom en annan lösning. Man när upp honom på taket. Gör ett hål genom taket och sänker ner mannen framför Jesus. Jesus botar mannen. Och mannen tar sin bår och banar väg genom folkmassan ut ur huset. Frisk.

Tänk om dessa fyra män inte gjort det dom gjorde? Vad hade då hänt med mannen? Vi har fler exempel på liknande händelser i bibeln. Det är ju tydligt att deras insats hade betydelse.

Jag blir orolig för en attityd som lite tufft sagt är ”sköt dig själv och skit i andra”. Det är en attityd som inte har plats i en tid som denna.

Det är inte alltid vi klarar det ensamma. Men tänk att vi då kan bära tillsammans. Vi kan lägga axel mot axel och klara det tillsammans.

Vem ska du bära? Vem ska du hjälpa? Vem ska du stödja? Vem behöver dig just nu? Finns det rum för någon mer i ditt hjärta ?

Publicerat den

Finns det rum för fler i ditt hjärta ? 💗

Jag hämtar frågan från Daniel Alms undervisning på PingstLedare i helgen.

💗 ”Finns det rum för fler i ditt hjärta?”

Kanske är det nyckeln till en förändrad framtid. Pandemin har gjort oss på ett sett mer isolerade. Samtidigt finns det en mer öppenhet till att hjälpa andra. Andra som får svårt att köpa mat själva tex.

Jag har ju tyvärr den erfarenheten att det är inte enkelt för gemenskaper att öppna upp sin ”ring”. Man är van vid din bekantskapskrets man har. Känt varandra länge. Kanske sen man var ungdom.

Men jag vill tro att den tid vi lever i nu har öppnat ögonen på oss på ett nytt sätt. Vi inser vikten av relationer. Nu när vi ska hålla oss med få kontakter så blir vi rätt ensamma. Har man varit van vid gemenskap så blir det nog extra påverkad.

Jag kan tex sakna söndagarna i kyrkan extra mycket. Den gemenskapen betyder mycket för mig. Man möts och delar gemenskapen. Det ger min tro massor. Den dagen är verkligen en kraftkälla på många sätt.

Finns det rum för fler i ditt hjärta? 💗

Den frågan tror jag behöver bearbeta oss närgånget på djupet. Där ligger nämligen nyckeln till en förändrad framtid tror jag.

Den närgångna frågan blir då…. ”är det trångt i vårt hjärta?” Det kanske är så att vi då upptäcker att det är på ett sätt trångt inom oss. Vi vill inte öppna det för någon annan. Men tänk, att vi kan förvandlas. Vi kan få börja längta efter att ge rum för fler i vårt hjärta. Om bara denna tanke får börja beröra oss kommer också förändringen snart. Och då blir frågan mer ett påstående.

💗 Det finns rum för fler i vårt hjärta! 💗

Publicerat den

Gud är trofast

En gammal psalm kom upp ur minnet. Den kanske lutar åt ett litet gammalt språk. Men har en skön ton i budskapet. Man hittar den i psalmboken och segertoner nr 30

Gud är trofast. Trofast är nog ett bortglömt ord i dessa dagar. Trofast. Visst låter det ordet så gott. Det betyder trogen, lojal, tillgiven, hängiven, pålitlig, säker, uthållig. Skulle tro att det är just en sådan person vi alla vill ha till vän.

Gud är sådan. Han är trofast. Han står fast vid sitt ord. Lämnar oss inte i sticket när vi trampar lite fel. Finns där när vi vänder tillbaka till honom. Man brukar säga att hur långt bort vi än går från Gud är han bara en bön tillbaka. För hans trofasthet gör att han följer oss. Så vägen tillbaka oerhört kortare en längden vi gått iväg.

När mycket annat vacklar är han trofast. Där är vår fasta trygga plats. Han blir liksom vindskyddet i stormen. Paraplyet i regnet. Värmen mitt i kylan vi möter.

Läs texten. Vill du höra den sjungas? SVT ’Minns du sången’ har spelat in den

Gud är trofast skriv de orden över varje nyfödd dag. I dessa dagar kanske är det just det vi behöver göra. Mitt i våndan. Men kanske också när vi möter olika svårigheter och bekymmer. Låt din dag hållas i ihop av hans trofasthet. Skriv det över din dag idag.

🎶🎵🎶🎵🎶🎵🎶

1. Gud är trofast så ljöd sången bland Guds folk i forna dar. Samma sång från tid förgången tonar ännu lika klar. Han som förr sitt folk välsignat är för oss den samme än. Gud är trofast, Gud är trofast. Sjung det om och om igen

2. Gud är trofast skriv de orden över varje nyfödd dag. Hur än allt sig ter på jorden om du själv är hjälplös svag. Gud är trofast, ja det räcker ända in i himmelen. Gud är trofast, Gud är trofast. Sjung det om och om igen

3. Som han var förblir och är han lika trofast år från år. Både dig och bördan bär han tills du evigt bärgad står. Då skall sången åter tona om Hans nåd och trofasthet. Gud är trofast, Gud är trofast. Sjung det i all evighet. Gud är trofast, Gud är trofast. Sjung det i all evighet

Allan Thörnberg 1951.

Publicerat den

Mästare i flexibilitet

Jag tror att mänskligheten håller på bli mästare på flexibilitet. Det är löningar hit och dit. Kan man inte lösa det på ett sätt så kan man lösa det på något annat sätt.

Förr var det kanske en lösning så var det gjort liksom. Nu kan man få hitta på lösning på lösning. För innan man löst allt med den första lösningen så ändras förutsättningarna.

På det sättet har denna märkliga tid något gott med sig. För du och jag får verkligen träna på att vara kreativ.

Något annat vi får träna på, förutom tålamod , är att leva på hoppet. Att verkligen vila i att det kommer en bättre tid. Det är så svårt med hoppet ibland. För nyligen trodde vi att det nu kanske ändå var positiva tider framöver. Ja, då vänder det snabbt. Så det gäller att låta sig att leva på hoppet.

Men hur i hela världen ska man lyckas med det?

Mmmm det är nog utmaningen. För när hoppet och flexibiliteten sviker oss så dras vi ner i gruset. Vi tappar blicken mot horisonten. Vi tappar perspektivet. Oron griper tag i oss. Och vi tappar styrfarten.

Så kanske behöver vi ta ett djupt andetag. Andas ut. Låta axlarna sänka sig. Då kan vi fånga hoppet igen. Vi blir på så vis flexibla. Så kan vi ta ny sats. Och vi får tillbaka tron på framtiden.

Så håll i, Håll ut och håll avstånd från det som dödar hoppet!!

Publicerat den

Krocken som känns på djupet

Kanske vet du vad jag gör för något. Jobbar i en butik vara syfte är att få över pengar till att hjälpa andra. Det syftet krockar nu rätt kraftigt med nya restriktioner.

Myndigheter säger ”gå inte till butiker” Oj oj. Hur ska det då gå med vårt uppdrag? Tro inget annat än att jag tror att myndigheterna fattar kloka beslut. Absolut så.

Men vi som vill att folk handlar hos för att hjälpa andra får svårt att göra reklam för oss. Vi har en viktig dag där dagskassan går till det sociala hjälparbetet i vår egen stad. Och det kan vi inte locka till. För vi vill vara försiktiga. Och ändå vill vi …. Ja du förstår läget. Följer alla myndigheternas beslut har vi inga kunder.

Det krockar totalt. Vi som vill hjälpa och rädda. Behöver folk till att det ska bli möjligt. Moment 22 helt klart

Den krocken känns på djupet. Den känns oerhört jobbigt.

Vi vill inte vara det som för smittan vidare. Men vi vill skapa möjlighet att hjälpa dom som verkligen behöver hjälp. Det blir så jobbigt dubbelt.

Det är som att luften går ur oss. Hur i hela världen ska man göra?

Men det slår mig en sak. Om man inte kan handla kan man hjälpa ändå. Genom att skicka en slant till dom organisationer och sammanhang som hjälper till, som tex dom som äger vår butik. Pingstkyrkan i Jönköping eller Erikshjälpen. Då kan vi på så vis hjälpa i alla fall. Visst är det bra ?!!!! För en sak är säker – behoven av hjälp är inte mindre denna jul. Troligen ännu större behov i år. Så det är tufft läge nu

Ps Vill du hjälpa Pingstkyrkan hjälpa? Swisha till 123-476 07 73 och märk gåvan ”social dagskassa” . Vill du hjälpa Erikshjälpen att hjälpa så swishar du till 90 09 28-3. Tack för att du vill göra skillnad Ds

Publicerat den

Eftersom vi har svårt att…

Med tanke på hur svårt vi verkar ha att förstå allvaret …..

… är det kanske dags att stänga ner samhället i 30 dagar.

Vi verkar ju ha svårt att vara uthålliga. Vi verkar ha svårt att förstå vad avstånd är.

Många lyckas med avstånd. Men eftersom så många inte gör det får vi nog stänga ner.

För om det räcker så är det värt det. För nu verkar det ju aldrig ta slut …..

Kan man fundera så? Jag bara undrar?????

Som det känns nu så går det helt åt fel håll. Fortsätter det så här så vi väl inget val snart. Att faktiskt stänga ner helt. Vilken tur att det inte är jag som ska ha det förståndet och beslutet.

Vi har ett eget val. Vi kan trotsa det som myndigheterna säger till oss. Vi kan också välja att ta ansvar och vara uthålliga. Jag bara reflekterar över det. Att hålla avstånd är ju en ganska enkel regel, eller hur? Hur svårt kan det vara ?

Trötta på allt detta? Ja, absolut. Men vad hjälper det? Om det finns en bra väg att använda varför då ta en sämre väg?

Jag funderar på varför vi människor ibland tänker och handlar så irrationellt. En förklaring på detta ord är ’förnufts­vidrigt’. Vi vill väl gärna inte beskriva det så starkt. Men ligger det inte något i det? Mot förnuftet och bättre vetande gör vi tvärtemot. I covid-tider kanske den enorma tröttheten på att isolera sig driver oss till dumma val. Men kan vi söka efter förnuftets val? Kan vi påminna oss om hur snett det kan gå? Då kanske vi kan bli mer rationella. Mer förnuftigt.

När jag började skriva på denna blogg visste jag inte vad som skulle ske. Igår fick skärpta regler för den region jag bor i. Det väcker verkligen till eftertanke. Kanske är det ändå så att vi denna gång behöver handla annorlunda. Varför få? Vi vet så mycket mer nu. Det finns 5969 orsaker. Det är så många som har dött vid skrivandets stund. Det räcker nog för att samla på sig orsak till varför vi ska tänka till.

Men det är något dubbelt i alla dessa regler. Tex så får möten samla Max 50 men vi uppmanas att bara träffa vår familj. Butiker får ha öppet men samtidigt ska vi inte gå dit. Mer än till livsmedelsbutiker och apotek. Om vi måste alltså. Allt för att rädda julen.

Varför inte då ta tre veckor och stänga allt. Så kan vi sen fira jul. På riktigt. Bara en lite fundering bara

Publicerat den

Behöver jag verkligen….?

Har du skrivit din önskelista till jul ännu? Minns hur mina listor kunde se ut när jag var liten. Stackars mina föräldrar.

Satt och letade efter några saker jag skulle vilja köpa. Finns mycket att hitta. Samma sak till stor skillnad i priset. Tänk att samma pryl kan skilja 3-500 kronor på. Bara en sådan sak. Hur som helst. Köper man något köper man väl där det är billigats

Men där jag sitter och planerar köpet så slår det mig …….

Behöver jag verkligen denna sak….?

Det är ett konsumtionssamhälle vi lever i. Vi har ”väl aldrig haft det så bra som nu” typ. Vi har möjlighet att handla. Det finns så mycket att handla också. Inte bara i vår stad och land. Kan beställa från hela världen. Bara genom ett knapptryck.

Men man kan verkligen fundera på…… vad behöver vi? I ljuset av hur det ser ut utöver vår värld….. vad behöver vi egentligen?

Klart man vill unna sig något. Självklart. Men ibland undrar jag bara ….. till vad? Man kan ju börja att titta i sina förråd och garderober….. kanske är det rätt fullt där.

I början av pandemin upptäckte vi hur många som rensade i sina förråd. På jobbet blev vi överraskade av hur mycket saker som kom till vår gåvomottagning. Jag minns att jag tänkte att det kommer att märkas i oktober. Då måste ju det sina i inflödet. Men inte då. Det flödar in i massor fortfarande.

Handen på hjärtat…. vi behöver inte så mycket. Man klarar sig rätt bra med färre saker.

I ljuset av den helg vi har passerat påminns jag av sången…. Cornelis visa….

Du kan ingenting ta med dig dit du går
Nej du kan ingenting ta med dig dit du går
Du behöver inga penningar
När du vid porten står
Och du kan ingenting ta med dig dit du går

Kan vara värt att fundera på en extra sväng….

Publicerat den

Sorg är en annan form av kärlek

Stefan Löfven håller tal. En mening lever kvar. ”Stor saknad är en annan form av kärlek”. Jag tänker att man lika väl skulle kunna säga ”Sorg är en annan form av kärlek”

Vi har en av dom stora helgerna bakom oss. En helg som detta år är mer viktig än tidigare år. Främst för dom alla som dött i Corona. Och för alla dom som inte fick ta avsked på grund av reflektioner blev denna helgen både tom men också väldig viktig. Att inte fått tagit ett värdigt avsked är nog väldigt tufft. På det viset blev denna helg viktig att få göra det återigen på ett värdigt sätt.

🕯Kanske minns du att jag skrev om att jag idé ett särkilt ljus för att påminna ut om min tro. På något sätt en proklamation. Jag tror att ett ljus för den som gått före oss också kan hjälpa oss. Det får vara en ceremoni som hjälper i avsaknaden av ett avsked.

Mitt i den sorg vi kan känna är det ett tecken på den kärlek vi kände för den som gått ur tiden. Kärleken vi kände för den som dött är på något sätt ett bevis på den kärlek vi hyste för den. Som en fortsättning på just den kärlek vi kände.

Om vi kan se det tror jag att det kan bli lite lättare att bära sorgen. Kärlek har en förunderlig kraft till att bära genom allt.

”Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig. ….” Första Korintierbrevet‬ ‭13:7-8‬ ‭‬‬

Visst ligger det något i det. Det är en välsignelse som vi får som gåva. I sorgen bär den.