Förtrösta

Förtröstan är ett ord jag ofta återkommer till. Tror nog att jag skrivit om det några gånger. Mina ögon föll på en bibelvers om just förtröstan.

”Förtrösta på Herren för evigt, för Herren Herren är en evig klippa.”
‭‭Jesaja‬ ‭26:4‬

Vilken uppmuntran och vilken uppmaning. På ett sätt rätt enkelt. Bara så liksom. Men ändå kan det vara svårt ibland när livet är komplicerat. Man krånglar till det så att det enkla att förtrösta blir så svårt.

Men kanske kan denna vers få peka på varför förtröstan på Gud fungerar. Han är den eviga klippan. Ingen rullstensås. Inte en hög med lösa stenar. Inte en porös bergart. Nej , Han är klippan. Och inte bara klippan för stunden. Han är den eviga klippan. Han var det innan du behövde honom i livet. Han kommer likväl vara klippan i framtiden när du kanske inte behöver det på samma sätt. Han är den eviga klippan. När mycket annat skakar i sina grundvalar står Han fast. Därför kan du förtrösta på honom.

En påminnelse i det du just nu möter. Där frågorna är många. Där lösningen inte syns. Där hopp bytts ut mot hopplöshet. Där du kanske just nu är beredd att ge upp.

Förtrösta ändå. Gör det en gång till. Vila i den förtröstan. Ge förtröstan en chans till. Varför? För Gud är den eviga klippan.

Min bön idag är att du ska få frid i denna förtröstan. En frid som ger dig vila, hopp, mod, kraft och en känsla av möjlighet.

Läs med mig – Jakobsbrevet Kapitel 4

Hur är min bön … 4:3. Tänker att vår bön kan lätt bli egoistisk. Bön och livsföring krockar. I världen men inte av världen. Denna svåra balansgång. Jesus ville aldrig ta oss ur världen. Hans bön vara att vi skulle bli bevarade i den. Men hur mycket låter vi ”världen” påverka oss? Vi ska inte ta avstånd. Vi skall vara med och förändra. 

Stå emot … 4:7. Genom att underordnar oss Gud så står vi emot djävulen. Gud överger inte oss.

Närma er Gud … 4:8. Då skall han närma sig er. Vilket löfte. Ett relationsbygge som verkligen är välsignat. 

Bli upphöjd … 4:10. Paradoxen – sänka sig och då bli upphöjd.  

Att låta Gud vara den som dömer … 4:12. Vi behöver inte vara domaren. Vi skall inte döma och fördöma. Lämna det till Gud. Han är bättre på det. 

Vad vet vi om morgondagen? … 4:13ff. Skjut inte upp det du kan göra idag. För morgondagen har du inget löfte om. Kanske har du hört uttrycket ”Om Herren dröjer och vi får leva…” Hämtat ur dessa verser. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Historiens vingslag som var bättre förr

Igår hade jag förmånen att besöka Långmaren. Gården där Ivar bodde. Du kan ha sett honom. I filmen Utvandrarna. Det är han som kör oxarna i filmen. Han var den siste i Sverige som bedrev jordbruk med oxar. Strax efter filmen gjordes slutade han med oxar. Oxar var bra. Sega i starten och starka och uthålliga. Sen kunde man äta köttet. På den tiden åt man inte hästkött.

Han vägrade att skaffa traktor. Och telefon behövdes inte. Men han var tidig med att anlägga rabatter. Min morfar och mormor bodde i gården bredvid. Morfar och Ivar hjälpte varandra med en del sysslor på gårdarna.

Det är stort att känna historiens vingslag. Att förstå hur man gjorde förr. Ivar tyckte att det gamla var bra. Det behövdes inget nytt modernt. Så stannade utvecklingen i och med det. Det som var bättre förr var just bättre förr. Men det förde inte utvecklingen framåt.

Gårdagens lärdom blir …

Det som bättre förr var just bättre förr. Men inte bättre nu.

Jag tror att vi behöver lära oss att det dom var bättre förr behöver inte vara bra i nuet. Kanske det till och med inte är bra för nuet. Det skulle helt enkelt hämma vårdtids nu och framtid.

Så det bästa vi kan göra, tänker jag, är att vara tacksam för att det som var bättre förr la grunden till något nytt bra i vår tid. Nuet och framtiden behöver något annat än det som var bättre förr. Vår tid behöver sitt ”bättre förr”. För en gång längre fram är det också något som var bättre förr.

Låt oss aldrig fastna i det som var bättre förr. Utan låt det inspirera oss att hitta det som är gångbart i vår tid.

Läs med mig – Jakobsbrevet Kapitel 3

Tungan … 3:1Att inte fela i sitt tal …. Då är man fullkomlig. Vi sitter verkligen i samma båt, du och jag. Men tänk när vi lyckas, då är det gott. 

Att tygla sin mun ger en frukt i hela sitt liv. Det väcker ödmjukhet. Hur talar jag? Hur blir frukten av mitt tal? Kan mina ord välsigna? Hur blir frukten när mitt tal inte är uppbyggligt? 

Betslet och rodret … 3:3ff, Jakob visar på hur betslet styr hästen. Hur rodret styr båten. Så styr talet våra liv. Liten lem men kan skryta över mycket. 

Tungan är en eld … 3:6. Den kan förstöra hela ditt liv. Din omgivning likaså. Tänk avd ett ord kan etsa sig fast i vårt inre när någon sagt något ”dåligt” över våra liv. 

Det dubbla talet … 3:9. Betänk, vår mun kan ena stunden lovprisa Gud. För att därefter förbanna någon. Som är Guds avbild….. ”Så får det inte vara, mina bröder”, systrar, ja alla.

Vad för källa har vi inom oss? … 3:11ff. Rannsakande. Stämmer till ödmjukhet. Likaså omvändelse. Men också en längtan att den källa vi har skall få ge gott vatten.

Hur är vi? … 3:13ff. Rätt färdighetens frukt. Kanske behöver vi här stanna upp en stund och rannsaka oss. Och saftigt be om Andens frukt i våra liv. Vilket finns i vår tro. Så den finns där. Låt den få ta mer och mer plats i ditt liv. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Efterföljelse

Kanske har du som jag någon som du ser upp till. Någon som du känner extra förtroende för. Som är en person som man gärna tar efter. Som är ett föredöme.

Ibland kan vi se upp till någon så mycket att den blir vår idol. En beskrivning på idol är någon man dyrkar och beundrar. För många kan det bli en rätt märklig situation hur man styr upp sitt liv efter denna idol.

Denna söndags tema i kyrkan är ’efterföljelse’. Jag skulle vilja beskriva det som att följa någons exempel.

När Jesus kallar sin lärjungar säger han ”Följ mej”. Dom släpper det som har. Lämnar sin båt och nät. Det sammanhang man var i. Man bröt upp och följde Jesus.

Så lever dom flera år i nära relation till Jesus. Följer Jesus i olika händelser. Ser vad Jesus gör. Under och tecken sker.

Så kommer den dag då han sänder ut dom. Dom får samma uppdrag som han hade visat dom exempel på. Nu skulle dom pröva själva.

Jesus menade att dom skulle göra samma under som honom men också ännu större. Mäktigt. Och allt började med ett ”Följ mig!”

Detta ”följ mig” ekar in i vår tid. Och inte bara ekar. Han säger det till dig och mig i vår tid. Till dig idag. Följ mig.

Det är efterföljelse. Att följa någon i dess fotspår och exempel. Vill du följa honom?

Läs med mig – Jakobsbrevet Kapitel 2

På samma gång … 2:1. Vi kan helt enkelt inte göra skillnad på människor när vi är troende. På ett sätt funkar det i den större bilden. Men min fundering är …. Hur funkar det under ytan hos oss? Har inga belägg… men kanske är det svårare när det kommer närmare oss själva.

Fattig men rik … 2:5. Visste pengar viktigt i en tid som denna. Men fattig på det lekamliga kan man samtidigt vara oändligt rik. En rikedom som sträcker sig mycket längre än vad pengar kan föra oss. 

Älska sin nästa … 2:8. Som sig själv. Det borde ge en fingervisning. 

Tänker också på hur detta krockar för den som inte kan älska sig själv. Som har en självbild som inte är sund. Det väcker en bön inom att Gud behöver hjälpa oss att se på oss själva genom hans ögon. Han som älskade oss så högt att han var beredd att till och med dö för oss. 

Synd … 2:9ff. Jakob går ganska långt. Gör vi skillnad på människor begår vi en synd. Bryter vi någon av lagen så är vi skyldiga till allt. Skarpt. Det är verkligen skarpt.

Barmhärtighet triumferar … 2:13. Verkligen nåd. 

Tro och gärning hör ihop … 2:17ff. Gärning låter rätt kravfyllt. Men jag tänker att trons frukt är att det flödar ut en aktivitet som vi gärna gör. Risken är att kyrka och tro blir massa måsten. Servicegrupper tex. Tänker att detta är något som gör för att man både kan och vill. Men det är inte det som är avgörande för att vara med i kyrkan. Tider i livet kan man mer. Andra tider mindre. 

Kanske borde vår bön vara att Gud skulle hjälpa oss att vara till glädje för någon eller något. Och att han ger oss kraft för det. Så får vi bli ledda in i det som vi kan göra. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

I sista minuten

Sista minuten

Satt och tittade på fotbolls-EM. Damlandslaget mötte Belgien i kvartsfinalen. Hur dom än kämpade kom inte segermålet förrän i sista minuten. På övertid, till och med. Spännande värre. Det var vinna eller försvinna. Så lättnande var stor. Sov grannen får jag nog be om ursäkt.

’I sista minuten’ behöver väl inte alltid betyda att man gör något i sista minuten innan det tar slut. Man skulle kunna beskriva det som att man tar sitt beslut i senaste laget. Eller att man gör något i ’elfte timmen’.

Somliga skulle nog gärna vilja uttrycka det som ’Bättre sent än aldrig’. och visst, det ligger något i det. Men frågan är om det håller i längden.

Somliga ser inte detta stadium dom något större problem. Dom är alltid ute i sista minuten med i stort sätt allt. Det är deras ’normala’. Vilket nog omgivningen kan lätt störa sig på.

Somligt är det inget problem med att det sker i sista minuten. Men viktiga frågor, viktiga beslut, inbetalningar, kan bli till ett äventyr om vidtar tag i det i sista minuten. Det kan göra att något går snett så blir det inget bra beslut. Eller så riskerar det att inte bli något alls. Sista minuten bli helt enkelt försent. För det kan vara hårfin skillnad mellan just sista minuten och försent.

Det finns viktiga frågor som verkligen är viktigast. Det är frågan inför evigheten. Livet efter detta. För rövaren på korset funkade det verkligen. Hans sista minut gick bra. Han hann omvända sig. Den andre rövaren hade samma sista minut men det hjälpte inte. Han missade tillfället.

Vi har heller inget löfte om morgondagen. Det är bara nuet vi kan vara säkra på. Därför är det vist att inte skjuta upp beslutet om tillhörighet med Jesus till elfte timmen. sista minuten för ett sådant beslut kan vara ödesdigert.

Vad är det du skjuter upp till sista minuten?

Läs med mig – Jakobsbrevet Kapitel 1

Livegen … 1:1 Så beskriver Jakob sig själ – Livegen till till Gud. Som en slav och tjänare. Kallad men har inte heller något annat val. En inre drivkraft och överlåtelse. 

Prövningens glädje … 1:2ff. Vet inte om du delar Jakobs glädje i prövningen. Men han ger den en djupare dimension. ”Ni vet ju…”. Ja visst vet vi men känner vi så? Men prövningen gör också något gott. Skapar uthållighet. Kärnbibeln skriver: ”när ni får gå igenom (skulle råka hamna i) olika slags prövningar (problem, svårigheter)”. Inget ont som inte har något gott med sig. Gud hjälpe oss att se det. 

Brister i visdom … 1:5. En bön jag tror vi alla kan känna delaktighet i. Lägg märke till slutsatsen ”ger utan förbehåll”. Kärnbibeln: ”Om nu någon av er saknar vishet [för att kunna gå igenom dessa prövningar], ska han fråga [alltid utbe sig vishet från alldeles intill] Gud, som ger åt alla, generöst (fritt; utan förbehåll) [på ett enkelt och okomplicerat sätt] och utan att förebrå (klandra, förakta; läxa upp) – och den [visheten] ska ges åt honom”. Vilken nåd detta är. 

Be utan att tvivla … 1:6. Kanske lättare sagt än gjort ibland. Men jag tänker att om vi betänker att Jesus är densamme igår, idag och i all evighet som vi läste i Hebreerbrevet kan det bli något enklare att be tan att tvivla. 

Begär … 1:13ff. Gud hjälpe oss med dom begär vi kan känna. 

Inplanterat … 1:21. Guds ord inte bara inympat. Det är inplanterat. Så det kan bära sin frukt inom oss. 

Ordets görare … 1:22. Här tänker jag at det kan brista för oss. Att lyssna och sen göra går inte alltid hand i hand. Men kanske kan det bli vårt mål. 

Menar sig … 1:26. Tid för rannsakan. Om jag menar mig vara troende, följa Jesus – syns det då på mitt sätt att leva, min attityd och hur jag är?

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Att ligga kvar på drejskivan

Jag har bara prövat att dreja en gång. Det var inte lätt. Fast det ser ju ganska lätt ut. Det liksom bara blir. Men tänk vad vackra alster somliga kan göra på sin drejskiva.

Tänk om lerklumpen skulle få för sig att lämna drejskivan innan den var klar. Vad tokigt det skulle bli så. Snopet för keramikern som hade tänkt att leret skulle bli något speciellt. Så bara försvinner den.

Kanske är det just så vi människor gör ibland. Gud håller på formar oss men vi har inte tid att låta honom bli klar med oss. Snopet för Gud tänker jag. Som hade tänkt något speciellt men blir avbruten. Och den som väljer att lämna formandet blir inte färdig utan missar det stora som det var tänkt för den.

Stanna kvar i Guds formande tills han är klar. Det är då det blir som bäst. Det är inte bortkastad tid. Den tiden är så bra investerad. När du är färdig för uppdraget är det dags. Sen får vi utvecklas efter hand. Man kan lätt tro att man inte behöver denna process i sitt liv. Men jag tror att är just det vi behöver.

Läs med mig – Hebreerbrevet Kapitel 13

Broderskärlek … 13:1. Kärnbibeln säger ”syskonkärleken”. Att hålla den ömsesidiga kärleken och omsorgen om varandra levande.

Gästfrihet … 13:2. Gästvänlig. Visa kärlek genom att vara generösa och inbjudande mot främlingen, även andra tänker jag. 

Änglabesök … 13:2 … utan att veta om det. Verkar bygga på just gästvänlighet…

Fånge = medfånge … 13:3. Fängelsemissionens grund. Starffad men inte förskjuten. 

Äktenskapet … 13:4. Bibeln håller äktenskapet högt. Med stor respekt. 

Välsignad ekonomi … 13:5. Att ha ett rätt förhållande till pengar. Väcker frågan om hur du och jag förhåller oss till våra och andras pengar. 

Tänk på era ledare … 13:7. Ibland undrar jag hur vi respekterar en ledare. Tidvis är det nästan inte okej att vara ledare. Andra gånger slänger man över allt ansvar på dom. Andra gånger välsignar man dom. Ett är viktigt – be för din ledare. 

Jesus är densamme … 13:8. Den samme men hur då? Den du möter i bibelns berättelser. Han är likadan idag. Just nu. Så och i morgon. Det är honom vår tro kretsar kring. Lita på att han är densamme – när du ber, när du tror, när du hoppas. 

Genom nåd … 13:9. Man kan se och läsa Lagen. Men det är Nåden som blir vår grund. 

Följ din ledare … 13:17. Bed för din ledare. Att den skall bli bevarad i sanningen.

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag.