Månad: september 2022

Publicerat den

Tro för varje gata ….

I söndags sjöng vi en lovsång ingår kyrka som heter ”Vägar Vidare”. Vers två lyder:

” Du, vår Gud är hoppet för denna jord.
Så för gatorna där vi bor; ge oss större tro.
Du, vår Gud, är sanningen och vägen fram.
Vi vill va ljus, vara salt. Sänd oss överallt. ”

Är det något jag tror vi behöver få större tro för så är det alla som bor på vår egen gata. Det är inte lätt att vara frimodig där

I vår stad har vi rätt många skjutningar i relation till andra städer. Det sägs att dom flesta skjutningar som just nu sker sker i vår stad. När man frågat några i tex Årby har man tappat hoppet. Men är orolig. Lätt att tappa tron på att det kan ske en förändring.

” Och Din vind Gud, den fyller oss med mod.
Vi har frihet att drömma stort,
för Din Ande bor i oss.

Är det något vi behöver så är det mod. Mod att våga visa på hoppet. På möjlighet. På en kraft som kan förändra. För det finns verkligen hopp. Första versen i sången säger:

” Du, vår Gud, Du talar och dagen gryr.
Det är mörkret som måste fly, för Du är ljus.
Du, vår Gud, Ditt leende värmer oss.
Alla lögnerna smälter bort. Vi kan resa oss. ”

Det finns kraft och makt i Guds talade Ord. Vi behöver visa den på vår egen gata. I vår egen stadsdel. Vår eget samhälle. Vi behöver inte titta längre bort än så – till vår granne.

Tänker på en vers i 1 Johannes brev: ”Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, för han som är i er är större än den som är i världen.”
‭‭Första Johannesbrevet‬ ‭4:4‬ ‭SFB15‬‬

Sången slutar med dessa ord:

”Du är ljuset, Du är vägen.
Du är sanning, Du är liv.
Du är hoppet som ger styrka.
Du är Gud, vi följer Dig.”

Kanske kan denna lovsång får sjuda i ditt inre idag. Du kan lyssna till den här (Spotify). Eller här (youtube). Vi kan be om att få större tro för gatorna där vi bor.

Publicerat den

Läs med mig – Johannes Första Brev Kapitel 3

Se honom sådan han är … 3:2. Vilken dag det skall bli. Kan du föreställa dig den?

Vilse … 3:7. Vem leder oss? Hur lätt har vi att ”bara hänga på”?

Älska varandra … 3:11,23. Det Guds bud till oss. Punkt.

Hjärtats anklagelse … 3:17. Kanske är det så att vi har en bra kompass i vårt hjärta. Så länge vi låter Jesus beröra det har vi goda förutsättningar att leva rent. 

Jesus i oss … 3:24. Anden är vårt sigill. Anden förklarar Jesus för oss. Anden kopplar oss samman med Jesus.

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Publicerat den

Nära men ändå långt borta

Vår pastor predikade om Judas igår i kyrkan. Kanske inte den enklaste utgångspunkten att ha. Men ändå rätt viktig. Jag började fundera vidare när jag kom hem.

Judas var en av dom tolv. Man skulle kunna tänka sig att han aldrig skulle kunna tänka sig göra det han gjorde. Men så blev det. Han var en av dom tolv men ändå så utlämnade han Jesus.

Man kan vara väldigt nära men ändå så långt bort.

Slutsatsen man kan dra är att man kan vara väldigt nära Jesus men ändå väldigt långt bort. Man kan i den större bilden vara en som håller sig nära Jesus. Men kommer man lite närmre så håller man ändå en distans till Jesus.

För mig blev det en tankeställare. Kanske för dig med. Är jag nära men ändå långt borta? Hur förhåller jag mig till närheten till Jesus?

Hur nära håller jag mig Jesus utan att det blir en distans i relationen? Tänker att det handlar om hur mycket Jesus får påverka mitt liv. Nära men inte för nära.

Vi kan vara nära Jesus men ändå inte där. Som när vi står och pratar med någon men lyssnar inte. Vi är liksom frånvarande fast vi är närvarade.

En sak är jag säker på. Från Jesu sida finns det bara en närhet. Närhet med stort N. Han vill inte vara på distans.

Tänker att en fråga att ställa sig hur nära är jag Jesus idag? Hur nära vill jag vara? Finns det något som göra att vi hindras att vara nära? Kanske agerar vi så att vi funderar på hur långt bort vi kan hålla oss utan att tapp välsignelsen. Låter ju dumt men kanske ligger det någon liten sanning i det kanske ….

Ett vet jag, att en nära närhet leder till ett välsignat liv. Tror att det är just det vi söker i vår tro på Jesus.

Publicerat den

Läs med mig – Johannes Första Brev Kapitel 2

För vår talan … 2:1. Bibeln är tänkt att hjälpa oss att inte synda. Men  o m  vi gör  det har vi en som för vår talan. Tänk så stort, barmhärtigt och hoppfullt. Synda på nåden? Nej, men vi har Jesus tack och lov. 

Inte hata sin broder … 2:9. Allvarsamma ord i denna vers. Hur är vårt förhållande till vår ”broder”?

Världen … 2:17. Hur är vårt förhållande till världen och det som finns i världen? Vi skall leva i världen men inte av världen.

Den sista tiden är här … 2:18. Vi kan tvista om ifall vi är inne i den sista tiden. Vi kan fundera på dess tecken. Men denna vers gör väl det ganska klart. I ljuset av att komma från evighet och skall till evighet är perspektivet från när det skrevs rätt tydligt. Vi är i den sista tiden.

Smörjelse … 2:27. Den smörjelse vi har i Den Helige Ande lär och undervisar oss. Anden visar och lär. Vi kan korrigera oss genom att läsa bibeln.

Att göra rätt … 2:29. Intressanta ord. Är vi födda av honom gör vi det rätta….. Om vi inte då gör det? Kanske kan bli en väckarklocka att sträva efter att följa honom i allt. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Publicerat den

Premiär med skakiga knän

En premiär kan vara rätt skakig i knäna. Kan bero på om man är på teaterscenen eller sitter i publiken. Kan vara skakigt om man är på isen eller kanske mindre om man är på läktaren.

Premiär , vad det än är , kan vara en särskild anspänning. Att göra något för första gången. Modet behövs för att göra det.

Men det brukar lösa sig. Nyckeln är att ta första steget. Göra första ansatsen. Våga slänga sig ut.

Tänker att både du och jag har säkert erfarenheten av det. Första dagen på jobbet, första skoldagen i ny klass, första uppdraget i en förening, träffen med en kändis, våga tala om för någon att man älskar den, gå emellan när någon är utsatt.

Kanske står du inför en sådan brytpunkt igen. Se då tillbaka på att det lyckades sist. Det kommer gå bra denna gång också. Våga släng dig ut i det du kända. Premiärnerver kan göra dig lite skakig. Men våga. Våga.

Blir så att imponerad och inspirerad av dom jag sett lyckats. Det ger mod för andra också. Min erfarenhet har varit att jag vet det är bäst att gå på den inre maningen. Att våga förändring när ”kallelsen” finns där. Då tänker jag på den inre vägvisningen. Somliga kallar det magkänsla. Jag tror det är en ledning av någon som vill min bästa. Ser vägen framåt från ett bättre perspektiv än jag själv. Denne någon tror jag är Gud själv.

Våga – det kommer att bli bra

Publicerat den

Läs med mig – Johannes Första Brev Kapitel 1

Om det vittnar vi … 1:1. Vad har du upplevt? Vad är din erfarenhet? Vad kan hjälpa någon annan? Är du beredd att dela med dig? 

Att se med vår inre blick … 1:2. Vi har ju inte sett Jesus med våra lekamliga ögon. Men med vår inre blick har våra ögon mötts. Vad såg du då?

Gud är ljus … 1:5. Det är det ljuset som kan lysa upp vårt inre. Men också den stig vi vandrar på. 

Helt förlåten … 1:9. Detta är fantastiskt. Från all orättfärdighet kan vi bli rena. Jag kan ibland fundera på att det är lättare att få förlåtelse av honom som gjorde det möjligt och satt gränserna än av människor runt omkring oss. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Publicerat den

”Var dig själv – det finns redan så många andra.”

Ibland undrar jag varför vi försöker vara kopia av någon annan. Det är som att vi tror att vi blir en bättre person bara vi försöker vara som någon annan.

Man kan fundera på varför vi försöker göra om oss själva för att passa in ”bättre” där vi är. Så glömmer vi att själva har något att tillföra.

Varför har vi sådan dragning ibland till att vara någon annan än den vi egentligen är? Det är som att vi tror att vi måste vara ett bättre exemplar än den vi är. Att vi kan utveckla oss själva är väl rätt självklart. Men att förneka sig själv blir så fel.

Jag tänker att du är skapad av vår Herre till den du är för att han ville ha dig just så. I första moseboken kan vi se att när Gud skapar människan ser han att det var gott. Så se inte ner på dig själv.

Ett hinder i vår självbild är att vi inte tycker vi räcker till. För vår familj eller kanske för några vänner. Man vill göra mer. Man vill hjälpa till och förändra. Man ser bekymmer men man hittar inte lösningen. Så tar man på sig för stor börda att göra skillnad.

Du är den du är för att du ska just vara den personen. Var ingen annan. Världen blir så mycket fattigare om du gör så. Den blir inte rikare av massa kopior.

Försök inte att vara någon annan. Den du vill likna gör det ändå så mycket bättre än vad du kommer att lyckas vara.

Kanske är det så ibland att vi inte är så glada för det vi ser när vi ”ser oss i spegeln”. Skulle tro att det beror på att vi försöka vara någon annan eller kunna vara på ett annat sätt. Självbilden blir inte lätt att hantera. Var nöjd och tacksam för det du ser. Psalmisten utbrister med ord som jag skulle önska att du ville ta i din egen mun:

”Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.” Psaltaren‬ ‭139:14‬ ‭SFB15‬‬

Denna text är inte så kaxig som den låter. Den har en grund i ödmjukhet. Skulle kunna översätta med ”jag tackar dig med stor vördnad och innerlig respekt att jag är unikt skapad avskild och helgad till Guds avbild”.

Det är vår hållning. Därför kan vi med glädje och tacksamhet vara den vi verkligen är. Ingen annan. Du är skapad till Guds avbild. Det är stort.

Publicerat den

Läs med mig – Matteusevangeliet Kapitel 28

Det bästa som hände … 28:6. Det är det som bekräftar Jesu uppdrag. Hade det aldrig hänt hade Jesus aldrig behövt dö. ”Kom och se platsen” – Det var viktigt att man fick se den tomma graven. Den som hade vaktats men förgäves. 

Jesus visar sig levande … 28:9 I evangelierna ser vi att det var inte bara någon som fick se Jesus levande. Det var många. Flera hundra. Man säger att det behövs 2 eller 3 vittnen för att utsagan ska vara sann. Detta slås med råge. 

Vaktstyrkans lögn … 28:11ff Mot betalning spreds lögnen om att lärjungarna stal kroppen. Tänk att man som vakt kunde gå med på det. Man var ju körd som vakt sen. 

All makt … 28:18. Jesus gavs all makt. Det är stort. Det behöver verkligen sjunka ner inom oss. Det borde stärka vår tro och tillit. 

Gå därför … 28:19. Därför, att han getts all makt, kan vi gå ut och göra alla till hans lärjungarna. För det finns makt bakom orden. Missionsbefallningen är upprunnen från att han fått all makt. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Publicerat den

100 dagar +

Tidig sommar satte jag ett mål. Jag ville ha en promenad på minst 30 min varje dag. Det blir ca 3 km varje dag. Det fick gärna bli mer men inte mindre.

Hur gick det då? Det har gått rätt bra. Är uppe i 117 dagar nu. Med alla övriga steg är det ett snitt på 11,5 km per dag. Det är jag ganska nöjd med. Kroppen känns i bättre trim. Nu går vi in i hösten. Arbetstempot på ett annat sätt. Kanske inte lyckas lika bra framöver. Men rätt nöjd ändå

Det kan betyda rätt mycket att sätta mål. Att utmana sig själv. Att se en viss utveckling. Jag kan tro att det vitaliserar.

Vad jag funderar på är att vi ibland sätter för stora mål. Utmanar oss på tok för mycket. Det gör att det blir för tungt. Utmaningen drar oss inte framåt. Vi upplever det mer som misslyckande och ser inte den framgång vi ändå gör.

Vi glömmer så lätt att även små steg framåt är framgång. Små steg för oss också framåt.

När målsättning blir en tung kravbild istället för en lockande utmaning med målet möjligt har vi kommit fel. När ord som ”måste” blir dom vi minns istället för uppmuntrande möjlighetsord har vi tappat något viktigt. Det gäller fysiska mål som ideologiska. Det är en verklig skillnad mellan ”måste ut och gå” än att ”känna suget” efter att ta en promenad tex.

Därför tror jag mer på att locka och sporra än ett tvingande måste. Jag tror mer på att visa på möjligheterna än att skapa krav som bara blir en tung börda.

Så när du sätter upp mål – gör dom möjliga att nå. Hitta ett uppmuntrande sätt att nå dit. Försök att undvika ”måste”-ord. Se istället vad frukten blir om du gör det du behöver för att nå målet.

Publicerat den

Läs med mig – Matteusevangeliet Kapitel 27

Ånger … 27:3. Judas ångrade. Han ville återlämna pengarna. Men det går snett för honom. 

Ingen sann anklagelse … 27:11ff. Man kan konstatera att alla anklagelser var osanna mot Jesus. Han var i allt syndfri men tog våra synder på sig. Folket var förblindade och vilseledda. Det gjorde att en upprorsmakare blev istället frigiven och Jesus dömd. 

Hans blod må komma över oss … 27:25. Dom visste nog inte vad dom sa. 

Anslaget … 27:37 Det var sannolikt Pilatus erkännande att det var Guds Son han dömde till döden. ”Detta är Jesus, Judarnas Konung”. 

Ända in i döden …. 27:38ff. … hånades han. Man ville på något sätt sätta dit honom. Vers 42, man ställde ultimatum för att tro på honom. Något som jag tänker sker fortfarande. 

Då brast förlåten … 27:51f. Denna väv som lär ha varit någon decimeter tjock brister. En tydlig bild att nu är vägen öppen. Man behöver inte gå via en präst till Gud. Nu kan alla människor ha en egen levande kontakt och relation med Gud. 

Man försökte bevaka graven … 27:65. Pilatus går med på att graven måste vakta så att inget konstigt skulle hända. Pilatus ord avslöjar honom på nytt. Skydda grav ”så gott ni kan”. Jag tror han visste att det var omöjligt.

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag.