Jag har ibland återkommit till min fjällvandring med min son. Vid ett tillfälle var vi rätt säkra på att vi var på rätt plats. I rätt dalgång. Det visade sig att vi tagit fel. Nu löste sig det hela. Men en lärdom blev att vi trodde att vi kunde. Vi trodde att vi lät kartan rätt. Vi trodde att vi styrde våra steg rätt.
”Jag vet, Herre: Människans väg beror inte på henne själv, det står inte i vandrarens makt att styra sina steg.” Jeremia 10:23 SFB15
Jag tror det är vist och sunt att inse att det finns en större och bättre makt som leder våra steg. Det bästa är att följa dess varliga ledning.
Psalmisten skriver:
”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.” Psaltaren 32:8 SFB15
Det finns något stort barmhärtigt hos vår Herre. Han vill inte lede dig på dåliga vägar. Han vill inte göra dig vilse på stigar som inte verkar ha något slut.
Nej, han vill något bättre. Därför behöver du inte vara orolig för att du inte har makt över den vandring du är ute på.
Följ. Det är det bästa råd jag kan ge dig. Till sina lärjungar sa han
Kom och följ mig
Inte nog med det…
Jag skall göra er till …
Genom följandet finns det en skapande kraft. Han gör dig till lärjunge, människofiskare, det de gåvor du fått kommer i bruk.
Din vandring beror inte i första hand på dig själv. Den har sitt beroende till Gud. Vila i det. Låt det prägla ditt liv.
Pedher´s blogg 