”Tacka Herren med harpa, sjung hans lov med tiosträngad lyra. Sjung till honom en ny sång, spela vackert med jubelrop, för Herrens ord är rätt och han är trofast i allt han gör. Han älskar rättfärdighet och rätt, jorden är full av Herrens nåd.”
Psaltaren 33:2-5 SFB15
Vilken avslutning på dessa verser. Jorden är full av Gud nåd. Alltså vi kan inte gå någonstans, vara någonstans utan att finnas i hans nåd.
Tänk om vi kunde drabbas av den så mycket att vi själva vill ge nåd. Att vi blev så berörda av den att vi insåg att det är den bästa vägen att gå.
I dessa dagar har det blivit rätt tydligt hur viktig nåden är. Den är större än egot. Den är större än att få rätt. Den är det bästa som kan hända oss. Nåden stryker alltid under av förlåtelse. Dessa är de orubbliga parhästarna. Dom går hand i hand.
Jag tänker att där nåden får beröra kommer friden in. Där nåden får vara i centrum där växer kärleken till. Därför är det så barmhärtigt vackert att Gud säger att hela jorden är full av hans nåd.
Psalmisten skriver också att Gud är trofast. Ett av synonymorden är ”vänfast”. Ett ord jag inte mött så ofta. Det måste väl betyda att man är en vän som finns kvar vad som än händer. Andra ord är ”pålitlig” ”trogen”. Gillar ordet trofast. Det ger mig hopp om att Gud står fast vid min sida. Trofasthet gör mig trygg. Förvissad om att Gud inte vänder mig ryggen. Han står kvar. Det ger mig och gör mig tacksam.
En sann vän står kvar och har nära till nåden. Det är gott att veta.
Pedher´s blogg 