4 november 2025
”Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få.”
— Jakobs brev 1:5 —

Att erkänna att man inte är smart, eller tillräckligt vis, är kanske inte den enklaste manövern i livet. Somliga har det enklare med den saken. Andra klart svårare.
Jakob tillhörde dom som verkligen inte hade problem med det. Han insåg hur det kunde vara. Ändå insåg han tröskel. Han skrev till ett ”om”. ”Om någon av er brister i vishet…”. Detta om är så bra. Men det behövs verkligen inte. Snarare skulle han kunnat skriva ett ”när” – ”när du brister i vishet skall du be till Gud”. För visst är det så att vi alla inser väl att vi brister då och då, ibland oftare, i vishet. Vi saknar insikten och förståelsen. Så det är så bra att Jakob tar upp det. Och han sätter inte punkt där tack och lov.
”Som ger åt alla villigt och utan förebråelse, villigt utan att kritisera, som ger åt alla generöst, fritt utan förebehåll” – han vill ge dig vishet alltså. Han vill inte varken förakta eller läxa upp. Han vill ge den vishet vi saknar. ”Och han skall få den”.
Det finns egentligen bara ett förbehåll – ”men han skall be utan att tvivla”. För när vi ber får man säger Matteus i kapitel 7.
Så, saknar du, eller brister det i vishet hos dig? I så fall har du ett löfte i denna vers. Du kan utbedja dig vishet från Gud. En vishet som du till och med inte kan ens ta dig eller studera till. En vishet som är den klaraste visheten. Guds vishet är långt mycket visare än all annan vishet på jorden bland människor. Den vill han dela med sig till dig. Visst är det fantastiskt och troligen vår räddning.
🙏
Herre, håll inte igen med att dela ut din vishet till oss. Vi inte att vår vishet är klart begränsad och i mångt och mycket rätt bristfällig.
Amen

