Så kom det då äntligen….

20140708-094227-34947808.jpg

Så kom det då äntligen. Solen, värmen och dom ljuvliga sommarmorgnarna. För att inte tala om kvällarna där man bara sitter och njuter. (Tills myggen tar över)

Så jag har längtat. En midsommar med temperatur kallare ön julafton är inget jag längtar efter precis.

I förrgår kväll satt jag ute en god stund och lyssnade på en ljudbok. Bara njöt av ljumma vindar och en spännande berättelse.

20140708-094514-35114410.jpg. Detta är en svensk sommar.

Natten hade varit god. Öppna fönster och sval bris. Då sover man gott.

Den svenska sommaren och vår underbara natur är hälsosam. Man påstår att om man har högt blodtryck skall man gå ut i naturen, sätta sig på en stubbe och njuta. Det lär faktiskt fungera riktigt bra. Blodtrycket sjunker. Man mår bättre.

Och egentligen, varför skulle vi bli förvånade över det? Det är ganska naturligt att det skulle fungera så. Där, i stillheten, hinner vi ikapp oss själva.

Läste en artikel om att det är många som aldrig blir utvilade efter sin semester. Och visst, det kan nog vara så med alla måsten vi har. För min del kopplar jag nog mer av när solen och värmen kommer. Visst, jag ligger nog inte still så mycket. Jag blir ju mest bara röd på skinnet. Men det infinner sig ett lugn i mig som är så välbehövligt.

Förra året hade jag förmånen att få åka till Turkiet en vecka. Mycket varmt, mycket tid på stranden. Två böcker lästa. Det var något befriande över det.

20140708-095832-35912801.jpg
Bara ligga och njuta. Läsa. Några sådana dagar gjorde susen för lång tid.

Så kom det då äntligen. Några dagar av varm härlig sommar innan allvaret börjar igen.

Retrotisdag – Tänk vad man kan göra med gamla fönster och annat

Jag hälsade på i ett hem för några dagar sedan. Då fick jag se denna sak.

20140703-174149-63709448.jpg

Är det någon som kan räkna ut vad man gjort denna spegel utav?

Den sista tiden har jag sysslat lite med fönster. I min butik Erikshjälpen i Örebro, har vi inte haft så mycket av den varan. Men då och då kommer det in gamla fönster som man gjort speglar av. Men man kan ju göra annat med dom.

Med många gamla fönster kan du ju bygga dig ett växthus. Storleken avgörs ju bara av tillgången på fönster. Kan bli ganska hemtrevligt istället för nyproducerade. Naturligtvis är ju dom också fina i sitt slag.

Jag googlade lite och fann en kalendertavla. Lite kul att kolla in.

20140703-181902-65942659.jpg

Hos en som inte vill bli omnämnd (😉) finns denna skapelse.

20140703-181513-65713329.jpg

Pinterest hade denna ide om vad man kan göra av gamla fönster. Det verkar inte vara brist på ideér i alla fall.

20140703-191803-69483677.jpg

På Facebook finns det en grupp som heter ”återbruka mera”. Här får du alldagliga tips som inte så komplicerade att göra. Det väcker lusten till att skapa och upptäck och varför inte också uppfinna.

Har du kommit på vad spegeln var gjord av? Det är från ett gammalt piano. Kul va?

Söndagstankar – Du bereder ett bord för mig….

20140518-221123-79883834.jpg

När vi kommit så här långt i psalmen skall vi komma ihåg att fåren är på väg upp i bergen för att komma till sommarbetet. I västra förenta staterna, i Sydeuropa och på flera platser kallas högplatåerna där fåren betar ”mesas”? Det spanska ordet för ”bord”. David kan alltså har haft detta ”bord” kan ha varit just detta sommarbetet.
Herden gick tidigare på året upp till dessa platåer för att kolla läget. Han planerade hur han skulle använda betesplatserna på bästa sätt. Han tog sig tid, trots att dom kunde ligga långt bort, att förbereda dom för fårens ankomst.

Senare, innan fåren skulle komma dit, gick herden tid återigen. Då hade han med sig salt och mineraler som han spred ut på lämpliga ställen. En herde kunde också behöva ta bort giftiga växter för att inte fåren skulle bli sjuka. Så ”att bereda ett bord……” kunde vara ett gediget arbete men ack så viktigt.

Ett får är ganska likt oss. Det är nyfiket och tror att det måste testa och smaka på allt som kommer i dess väg. Därför behövde herden rensa undan.
Vår store herde går före oss i varje situation och förutser varje fara som kan möta oss. Han ber för oss så att vi inte skall duka under. En parallell till detta är när Jesus möter Petrus. Han säger att Satan skulle fresta honom och sålla honom som vete. Samtidigt bad Jesus att han inte skulle vackla i tron.

Fåren är utsatta för faror. Uppe på bergskammen kan rovdjuren ligga på lur. Utan herdens vakande blick och beskydd mot dessa faror är fåret hjälplöst utsatt. En fantastiskt din bild på oss. Det finns många faror vi kan möta och som vill få oss på fall. Men bår herde vaka över oss likt fårens herde. Det är alltid klokt att vandra nära Jesus. Det är den enda platsen där det dina verklig trygghet.

En annan uppgift herden hade för att att ”bereda ett bord för fåret” var att rensa vattenkällorna från nedfallna löv och pinnar. Få fram källorna som vuxit igen. Att kanske dämma upp en källa för att samla vatten åt fåren att dricka. Underbar bild på att vi skall få dricka ur frälsningens källor.

Att han bereder ett bord för oss är att få vara i hans omsorg. Där finns det kraft att hämta. Där finns det näring men också vila. Hur Världen än hånar dig kan du ”sitta vid detta bord”.

Vår herde har kommit och sagt att vi skall ha liv i överflöd. Som herden som bereder bordet för fåren.

Detta är också en fin bild på nattvardens djupa osynliga värde. Betänk att Jesus har förberett denna måltid med att lämnade himlens härlighet. Gått igenom lidande, död och uppståndelse. Men tänk också att det finns än stark markering i nattvarden. Jesus dukar detta bord för dig inför satan för att visa honom att du är Jesu egendom. Att satan inte har någon del i dig. När du tar del av nattvarden är det Jesus ord som hörs: ”Hon/han är min. Du, Satan, har inget med henne/honom att göra.”

Det finns ett bord dukat för dig. Varmt välkommen att sätta dig till bords. Ät och må gott. Här finns kraften du behöver. Näring för sin inre människa.

Dagens bön: ”Herre, tack för att du berett ett bord åt mig. Tack för att här finns kraft och näring. Tack att jag är din. Jag vill vara din för evigt. Jag ber dig att du drar mig närmare detta bord. Här förstår jag att jag bör vara ofta. Tack för sin omsorg om mig. Amen”

De och dem – varför inte ‘dom’?

Jag har aldrig hävdat att jag är en bra skribent. Definitivt inte med tanke på grammatik och stavning. Idag finns det bra hjälpmedel för oss alla som är mer eller mindre svaga på detta område. Men det är ingen garanti att det blir rätt.

Det finns områden som verkligen väcker känslor på tex Facebook och andra sociala medier. Tex särskrivning. Somliga tycker det bara är lite kul att se alla roliga särskrivningar. Andra går i taket och mår riktigt dåligt av det. Och visst, det kan bli riktigt roligt och kan också uppfattas som att vederbörande borde sluta att skriva.

‘De’ och ‘Dem’ väcker också stora känslor. Titt som tätt är det någon som är beredd att lämna Facebook bara för detta. En sak är säker, för den som kan detta är det väldigt enkelt. Men för oss som har svårt för detta verkar det inte finnas någon bot.

I veckan skrev en facebooksvän ett tips hur man skall tänka. Han skrev följande: ”Har ett minne av att någon svenskalärare i högstadiet förklarade för oss att ”dem” styrs av prepositionerna åt, till och för. I alla meningar utan de orden ska det alltså vara ”de”. Finns säkert något undantag som bekräftar den regeln, men i allmänhet håller den bra.” Om det bara var att set inte fanns några undantag dör det dröjde ju inte länge för någon visade på flera undantag.

Så här tänker jag: Kanske skulle det hjälpa alla er att se det från ett annat perspektiv. Vi finns som har mycket svårt för att klara just detta. Jag är en. Jag väljer att konsekvent skriva ‘dom’. Om valet skulle vara att sluta skriva eller att välja att gör det i alla fall väljer jag att fortsätta skriva. Tråkigt att detta väcker sådana känslor. Grammatik är jag också svag i men jag väljer att blogga i alla fall. Den som lider i detta är kanske den som behöver mest hjälp. För er som kan det ligger det bara så lätt till. Mår ni dåligt av mina fatala misstag att skriva fel ‘de’ eller ‘dem’ är det bara att ta bort mig som vän på Facebook. Jag skriver i alla fall. Tycker om er ändå. Läser era inlägg även om ni tappar ord för att ni skriver för snabbt. Även om ni råkar använda särskrivning. Även om T9 är boven i dramat. För jag försöker läsa vad ni vill ha sagt inte ”hur ni skriver”.

Detta är inget försvar till att inte lära sig det som är rätt. Det är mer ett försök till att få rätt förhållningssätt. Skulle alla tystna som inte skriver perfekt eller inte talar rent skulle vi få ett tråkigare samhälle. Mycket bra som sägs blir osagt. Mycket bra skrivna tankar skulle bli oskrivna. Världen skulle bli fattigare.

Till alla oss som har svårt med ‘de’ eller ‘dom’. Jag fick ett råd från en vän som först retade sig på min dåliga svenska. När han insåg problemet fick jag istället ett bra råd. Skriv alltid ‘Dom’ så blir det inte fel, sa han. Ett bra råd! Följ det du också.

Jag tänker fortsätta att skriva trots min brist på bra grammatik. Kanske gör bloggandet att jag blir bättre på det. Slinker det in ett ‘de’ på fel ställe får du väl blunda för det eller sluta att läsa. Så länge någon läser det jag skriver fortsätter jag.

Tänk om svenska språket inte vore så krångligt…..

Betala entré för att handla……

I lördags var jag på en mässa. Jordbrukets dag på Julita gård. Julita gård har ju även tex slottsmässan. Båda dessa mässor dra väldigt mycket folk. Dom är ju inte alls unika på något sätt om man betänker att det är just mässor med olika inriktning och där man betalar en entré för att komma in.

I dessa mässor finns det en viss poäng. Att det finns utställare som har olika stånd där man kan köpa saker. Ofta säljs sakerna till ”mässpris”. Visst finns det inslag av reklam och locka kunder. Företag som som vill få vår uppmärksamhet att just bli kund hos dom.

Visst, det är väl bra. Men en sak är ju ganska knäppt.

Vi som går dit betalar en entré för att få gå in på mässområdet för att handla. Hur knäppt är inte det. Vi betalar för att få ev bli kund hos någon. Vem skulle handla på Coop eller Ica om vi först fick betala en entré för att komma in. Inte många skulle jag tro. Ändå kan vi åka långa sträckor för denna folkfest. Att få betala en ganska stor entréavgift och sen handla det man vill ha.

Själva affärsidén borde väl inte fungera. Alla betalar för att vara med. Den som ställer ut betalar dyrt för sitt ”bord” och likaså vi som skall besöka detta ”bord”. Ändå så fungerar det.

När jag gått runt och tittat så undrar jag vart just mässpriserna tagit vägen. Tycker inte jag ser dom verkliga klippen längre. Visst kan man gå runt och bli mätt på att småbitar man kan provsmaka.

Något sjukt över det är det i alla fall. Eller är det I-lands-problem??? Att vårt nöje är att åka runt och shoppa för dom pengar vi arbetar in? I ett globalt perspektiv blir det just lite sjukt. På en plats svälter man för att man inte få ihop pengar till mat. På en anan plats kan just shoppandes vara själva attraktionen. Inte egentligen vad man får för pengarna utan att just handla. För handen på hjärtat, hur mycket nödvändigt kommer vi hem med från en mässa? Hur mycket har det nödvändiga verkligen kostat om man lägger ihop alla utgifter som entré, transport och mat?

Varför fungerar det? Varför betalar vi för att gå in och handla? Svaret måste nog vara att det är lite av en folkfest. En fest där en stor mängd människor möts för att se på något. Ta del av underhållning. Kanske en åktur med häst och vagn. Svaret måste nog vara just ”folkfest”.

Nu kan ju en folkfest inte behöva kosta någonting. Den kan vara just en fest för att människor bara möts och har trevligt. Det skulle vi behöva ha mycket mer av. Så jag slår ett slag för folkfesten som är gratis. Som inte kostar någon entré. Den folkfesten kan vara mötet över staketet med grannen. Det kan vara kvartersfesten. Men lika väl det enkla mötet mellan två personer.

20140628-134039-49239078.jpg

Hur det gick för mig och handling? Jorådåråsåatt, det blev en viltklämma och salta remmar.

20140628-134909-49749695.jpg

Objuden gäst på min gård

Det finns en känsla jag gärna skulle vara utan. Det är att veta att någon objuden person varit inne på min gård och tagit något.

Härom natten hade någon tagit sig friheten att gå in i mitt garage och ta min åkgräsklippare. Tacksam att det vara bara sen som försvann. Sådant gör mig bara så besviken och ledsen.

Egentligen är det inte så mycket besvikelse över att en sak är borta. Det är mer den känslan av att någon har gått innanför min zon. Min tomt. Naturligt vis är alla välkomna till oss om man bara gör det öppet. Men att smyga sig under natten för att stjäla är inte ok. I alla fall inte hos mig.

Jag kommer ihåg för massa år sedan då jag jobbade i pingstkyrkan i Ulricehamn. Då hade vi inbrott. Bara känslan av att någon hade varit inne på mitt kontor och rotat runt var tillräckligt obehagligt. Kanske hade suttit i min stol. Petat på mina pennor osv. Den känslan påmindes jag om då vi upptäckte att vi haft inbrott.

Säkert någon som tycker jag kan skylla mig själv som inte hade trippellås på dörrarna osv. Jag brukar säga att lås, det är bara för ärligt folk. Av inbrottets karaktär kan man misstänka att det var ett beställningsjobb. Möjligen att dom hade blivit skrämda. Hur som helst, ja, jag hade säkert kunnat skydda mig bättre. Så är det. Men bara känslan……

Den känslan att något smugit runt på min gård i syfte att tillförsäkrats sig saker känns bara så fel. Kommer dom tillbaka när dom nu vet vad som finns kvar?

Tänk att det finns en marknad för detta? I den bästa av alla världar så skulle detta inte existera. Men nu är det så, tyvärr.

Hur som helst………. objudna gäster är inte alltid så trevliga. Tack och lov så finns det dom som är klart mycket trevligare. Ni är alltid välkomna till mig.

HAMPE-avgöranden

20140630-093322-34402580.jpg

Du som inte delar tron på Gud med mig kommer nog inte att förstå denna blogg. Du som aldrig har varit på HAMPE kan nog inte helt förstå vad det är för speciellt med HAMPE.

Denna vecka är det HAMPE-veckan. Över 400 ungdomar möts på Björkenäs vid hjälmarkanten.

När jag var tonåring åkte man till HAMPE-veckan. Ungdomslägret som samlade massor av ungdomar. Men inte jag. Då fattade jag inte hur bra detta var. Senare fick jag förmånen att vara ledare på veckan. Efter det har det blivit en del nattpass och serverat mat.

Vad är det för speciellt med HAMPE?

Svaren på den frågan lär vara lika många personer som varit på veckan under åren. För mig är det inte i första hand gemenskapen, badet, goda maten, lägerkvällar och massa bus. För mig är det ”avgöranden”.

”Avgöranden” – detta ord står för tillfället då någon bestämmer sig för något. Tex att börja tro på Jesus. Att man upplever att Gud på ett speciellt sätt visar sitt intresse för just ”mig”. Att Gud säger något till någon som betyder att man ändrar riktning för sitt liv. Ett speciellt ”moment” som man inte riktigt förstår den djupaste innebörden i men vet bara att detta är ”vägen” för sitt liv. Resten av sitt liv.

Under mina år på HAMPE har jag fått möta så många som gjort sådana möten med Gud. Jag tror nämligen att detta är fullt möjligt. Gud är ingen Gud långt borta utan en som verkligen finns nära. En Gud som kommunicerar med oss människor.

Det är något speciellt när man tar ett beslut som man inser kommer att ha betydelse för lång tid framåt. Ett beslut som gör skillnad. För ungdomarna på HAMPE är det inte sista gången sådana beslut kommer att göras. Du som jag, vet att det kommer bli många sådana beslut genom livet.

Ett ”avgörande” på HAMPE är något alldeles speciellt. Jag vet. Jag har gjort det. Det är ett tillfälle som man gömmer inom sig och bär med sig. Troligen hela livet.

Det bästa vi människor kan göra är att låta Gud vara med i hela vårt livs olika skeenden. För den skulle blir vi inga robotar. Att leva ut själva livet får vi allt göra själva. Men det finns en Gud som värnar om vårt bästa. En Gud som ser vårt liv från ett annat perspektiv. En Gud som kan och vill skapa dom bästa förutsättningarna som finns för sig och mig.

Ibland uppfattar man att man själv tar initiativet. Ibland är det som att någon lägger sin arm om ens axlar och leder in oss på en annan väg. Men det är en helt annan historia som vi får ta en anan gång. Men det är också ett underbart ”avgörande” i livet.

Retrotisdag – Man är nog en hamster i alla fall…

Jag har nog aldrig benämnt mig som en samlare. Tänker mig heller inte att jag är en person som har svårt att slänga saker. Läste i en undersökning att varje person lär ha många tusen prylar i ett hem. Många, med betoning på många, saker. Jag vet att jag då tänkte att det gällde inte mig. Många andra, men inte mig.

Dom senaste veckorna har jag rensat rätt vilt hemma. Jag har kört många lass till tippen av sådant som är uppenbarligen inget att ha. Döm av min förvåning så har jag hittat saker som uppenbarligen inte fungerar men ligger ändå på mina hyllor. Vem kan ha lagt dom där? Skulle ju varit slängt sen länge om bara……… . Om man betänker alla dessa prylar så är det ju inga svåra val att göra. Bara att slänga.

Men så kommer man till alla dom där prylarna som går under kategorin ”bra-att-ha-prylar-men-som-man-aldrig-vet-om-man-får-nytta-av-så-det-är-bäst-att-spara-dom-saker”. Skulle man slänga dom skulle man med största sannolikhet behöva dom dagen efter man slängt dom. Naturligtvis har inte du sådana prylar. Men jag, som trodde att jag inte var samlare har upptäckt att jag faktiskt har sådana saker. Det är nu det blir lite knepigt. Slänga eller spara? Ge bort eller ha kvar? Det är inte dåligt vad man samlar på sig mycket saker.

I vår butik i Erikshjälpen i Örebro har vi en avdelning som förr hette ”Garaget”. Numera heter den Hobby och fritid. Det är här man hittar alla intressanta saker som andra också tycker är kategorin ”bra-att-ha-prylar-men-…..” Den avdelning som just innehåller massa sådana spännande saker som är bra att ha. När man går i den avdelningen så upptäcker man saker som man inte trodde att man kunde ha nytta av men som man faktiskt har väldigt mycket nytta av. Det är en avdelning jag brukar säga innehåller det som inge får plats någon annanstans i butiken. Här kan man botanisera bland massa udda prylar. Den avdelningen är också kul för här får man verkligen fundera på vad vissa prylar är för något. Här hittar du den udda grejen som du just saknar för att få det att fungera.

Jag påstår att medan vi kallade avdelningen ”garaget” var det mest män som gick och botaniserade. Men förlåt alla män, sen vi bytte namn har många kvinnor hittat dit. Ni har fått konkurrens bland dessa varor.

Om jag fick bestämma skulle alla rensa it sina ”garage-gömmor” på ”bra-att-ha-prylar-men-…..” Och lämna in dom hos alla våra Erikshjälps-butiker. Varför skall ni ha dom liggande och aldrig bli använda när folk ropar efter just sådana prylar? (samtidigt gör du en insats för att förändra situationen för någon till bättre på vår jord och du får städa ur dina förråd)

Så, alla hamstrar över hela Sverige, dags att börja låta alla som letar efter ”bra-att-ha-prylar-men-…..” få möjlighet att finna dom.