Kategori: Blogg

Publicerat den

Väntrum

Sitter i väntrummet på vårdcentralen. Förkyld och ett öra som påminner mer om ont än ljuv musik.

Väntrum är en speciell plats. Somliga sitter lugnt. Andra är mer rastlösa. Somliga märks det tydligt på att man verkligen behöver hjälp. Andra är bara i en väntan.

Det är inte alltid att man kommer in på utsatt tid. Det är väntrummets dilemma. Måste vara svårt att beräkna tid och människor kan inte bara hunsas med.

När ett namn ropas upp rycker nästan alla till. Lättad reser sig någon upp och väntan är över.

Väntrum är en utbildning i tålamod.

Man säger att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Vet inte om man kan utrycka det så om ett väntrum.

Ibland är livet satt på ett väntrum. Man kommer liksom inte vidare. Man får tålmodigt vänta in nästa steg. Det tär ofta på tålamodet. Man blir lätt nedstämd och frustrerad. Men ha tålamod. Snart är det din tur.

Ibland behöver vi själva sätta oss i väntrummet. Våra liv behöver en ”paus” för att återhämta sig. För att samla krafter.

”Vad väntar du på? Kör!” Har du hört något liknande någon gång? Alltså inte när du kör bil tänker jag utan att du tvekar. Tvekar inför något som du har framför dig men inte riktigt vågar. Det är också ett väntrum. Om det väntrummet gör att man blir passiv och missar målet blir det ju trist. Men blir väntrummet ett avstamp så har du hamnat rätt

Väntrum är ett avstamp in i något nytt.

I väntrummet kan man förbereda sig. Mogna. Ta sats. Utveckla sig. Man kan göra något bra av det ”rummet”.

Det sämsta man kan göra i detta rummet är att tycka synd om sig själv. Kan låta hårt. Visst kan man behöva ”slicka såren”. Men det får inte stanna där. Blir man passiv blir det inte bra.

Vissa väntrum är vackrare än andra. Suttit i några genom åren när jag besökt sjukhus. En sak är säker. Är väntrummet lugnt inrett är det enklare att behålla lugnet. Är du i ett väntrum, gör det vackert !

Publicerat den

Vår inre kompass

Minns dom där lektionerna i gympan. Det var dags att springa i skogen. Att hitta fram med hjälp av kompassen, kartbilden och modet.

Ja, för det vara inte bara känslan av spänning och glädje. Risken att springa fel fanns ju. Missa kontrollen och hamna långt bort. Tilläggas kan ju att på den tiden hade man ju inte mobilen med sig som en räddande tingest. Så lite av skräckblandad förtjusning fyllde mitt inre.

Men glädjen av att hitta rätt minns jag ännu mer. Glädjen och lyckan av att kunnat läsa och följa kompassen. Hitta fram terrängen med hjälp av kartan. En fantastisk känsla.

Det är en bra bild på livet. Att hitta rätt. Jag tänker mig, och tror, att vi har en inre kompass 🧭. Som hjälper oss att hitta rätt. För mig är det tron på Jesus. Som ytterst sett tar sitt utryck i att Guds Ande, som finns i mitt inre, är dess kompass.

Vi behöver titt som tätt be om hjälp om ledning i livet. Att du få vända sig inåt och uppleva att det inre kompassen ger vägledning.

Jag har vid flera tillfällen känt en sådan ledning. Som om någon lagt sin arm omkring mina axlar och lett mig åt ett håll. När jag sen blickar tillbaka ser jag att jag verkligen blivit ledd.

Låter du Jesus bli den du följer så har du en inre kompass som kommer ge dig stöd.

Den inre kompassen som vi också har är samvetet. Samvetet som , när det fungerar, är det som hjälper oss att hålla oss inom alla råmärken. Det är ett av det viktigaste instrument vi har i livet. I den tid vi lever blir samvetet viktigare än någonsin.

Så följ din inre kompass. Hur det än är så är det den bästa rösten att följa.

Publicerat den

Mellan hopp och förtvivlan kan det vara kort

Har du tänkt på vad kort det kan vara mellan hopp och förtvivlan?

Det kan ju typ vara ingenting mellan dessa ytterligheter.

Att kastas mellan dessa kanter kan vara både frustrerande och arbetsamt. Nästan så att man kan få åt.

Det svåra med detta är att det kan vara svårberäknat. Man tror på något så vänder det snabbt.

Det är ju lättare när det går från förtvivlan till hopp än tvärtom. Lättnade blir så mycket skönare. Tvärtom kan det upplevas mörkare än det i själva verket är.

Jag vill ändå tro att hoppet är större än förtvivlan. Hoppet bär så långt. Ger en bärkraft som är starkare än förtvivlan. Ändå kan förtvivlan vara så arbetsamt påträngande att man är nära att ge upp.

När vi kastas mellan dessa känslor får vi påminna oss om att hoppet har en kraft att ta revansch. För det vänder , var så säker.

Min bön denna dag blir:

🙏Herre, var extra nära den som just nu slängs mellan hopp och förtvivlan. Ge mycket stöd och tro till att få ett lugn. Ett lugn i att du har allt under kontroll. Låt hoppet segra. När förtvivlan tränger på ber jag att vi ska få kraften att lyfta blicken,i tro ,på dig. Tack för hoppets kraft. Amen 🙏

Publicerat den

Har du gjort det otippade?

Har du gjort något otippat? Något som ingen trodde om dig?

Ibland är vi nog lite rädda för att gör det. Ibland är det spännande.

Någon gång är det mer en överraskning att vi just ha gjort det vi just gjorde. Men för andra stämde det bara in i bilden liksom.

För rätt många är det otippat att jag faktiskt gjort en cd-inspelning på riktigt. Hur många ex den sålde vet jag faktiskt. Tror rätt många gavs helt enkelt bort. Men tro det eller ej….. den finns på Spotify. Ja, du läste rätt. På Spotify. 😊

Skivan heter ‘Segern är vår‘. Det är predikantkören som spelade in den.

Lyssnade igenom den igår kväll. Ett spår satte fart inom mig. Eller en textrad egentligen. ”Glöm inte bort vad gott han (Gud) gjort”. Tänk efter. Leta i minnet. Påminn dig. Upptäck. Glöm inte bort! (Låten heter ”Lova herren min själ”)

Jag tror det gör gott i tron och i själen att påminna sig om det. Vi behöver det. Även om det är ett tag sedan. Likaså är det gott att höra om andras erfarenheter av Gud och vad han gjort i deras liv. Det stärker också tron.

Och kanske är det då vi kan stämma in i titelspåret Seger är vår. När vi påminns ser vi vad han gjort.

Vad är det otippade du gjort? Hur har du överraskat din omgivning som dom inte trodde du skulle kunna göra? För jag undrar om inte vi alla har gjort det. Någon gång.

Publicerat den

Rimlig förväntan

Att ha förväntan är ju helt naturlig. Något som vi alla har. Helt normalt. Kanske det helt enkelt är något bra. Förväntan skapar längtan. Kanske till och med energi för att får kraft till något.

Men om den blir för hög och krävande kan det gå fel. Pressen blir för svår. Man får ångest. Nervös. Stressad. Pressen på omgivning blir för stor helt enkelt.

Förväntan behöver vara rimlig.

Rimlig förväntan på sig själv. Rimlig mot sin omgivning. Rimlig på det vi ser fram emot. Likaså när vi längtar på en förändring vi behöver i våra liv. Den vill vi gärna ska ha skett igår. Att då ha en rimlig förväntan är viktigt.

När vi vill utvecklas och gå framåt har vi ibland svårt att ha tålamod. Rimlig förväntan på vår utveckling skapar en långvarig solid sådan.

Rimlig är för mig i detta en betoning på möjlig. Kanske åt det tänkbara hållet. Måttlig och godtagbar. Inte större än att det möjligt kan ske. Inte fortare än det är möjligt.

En rimlig förväntan håller oss mer på banan. Vi blir inte så lätt besvikna. Vi ”mognar” långsamt så att det blir mer hållbart över tid.

Så för din egen skull….

Ha rimlig förväntan på dig själv och den förändring du behöver. Då kommer du att steg för steg erövra det!

Publicerat den

När en låt fastnar i huvudet….

Hur kommer det sig att en sång kan fastna i huvudet? Hur man än gör så upptäcker man att man går och nynnar på den. Sjunger på den. Tänker på den. Hur kommer det sig….?

Intressant är också att den kan ”smitta av sig”. Andra börjar sjunga på den. Så har den fastnat hos dom också.

Vissa låter har med sig minnen från förr. Minnen som påminner nästan magiskt hur man kände och hade det just då. Just då som man gick och sjöng på den då…..

En låt som just nu jag återkommer till är ingen slagdänga. Men den är gammal. Den vill jag dela med dig idag. Den handlar om Guds trofasthet.

Trofasthet – ett vackert ord som beskriven att vara trogen. Att han finns vid din sida varje dag. Han har omsorg om dig.

Stor är din trofasthet, min Gud och Fader
växlingens skugga ej finnes hos Dig
Evig din kärlek är, ditt verk dig vittne bär
att Du den samme är evinnerlig

Refr
Stor är Din trofasthet, stor är Din trofasthet
Ny varje morgon din nåd emot mig
var dag du åt mig ger det som du nyttigt ser
Stor är Din trofasthet, Herre mot mig

Våren och sommaren, hösten och vintern
Solen och stjärnorna på himlen blå
Allt vad du skapat har del uti lovet tar
Säger hur underbar Gud är ändå

Rening från synd Du ger frid som förbliver
Kraft för var dags behov år efter år
Framtiden ljus och lång möter jag nu med sång
tills jag hos dig en gång vid målet står

Vill du lyssna till den? Det finns en gammal inspelning då ”Minns du sången” gick på tv. 📺

Kanske vill denna sång påminna dig om att Guds nåd är dig given. Att vad än livets skiften är går han med. Det finns kraft för varje dag.

Gud välsigne din dag.

Publicerat den

Steg för steg 👣

👣Att ta steg för steg i en utveckling ätningen alltid lätt.

👣Varför vill vi rusa iväg? Kan det bero på att vi har inte tid att invänta? Är det för att vi vill se snabba lösningar? Kanske för att vi är i så trängande behov av att det måste till en lösning nu(!)?

👣Jag tänker mig att vi ibland har svårt att vänta in. Tänker på trädet som står i skogen. Trädet blir inte färdig över en natt. Den står där tålmodigt och växer. Man ser på årsringarna att vissa tider växer trädet mer. Ändra tider mindre. Så tänker jag mig att det är att ta livet steg för steg.

👣En utveckling som ska hålla över tid tror jag behöver tid på sig. Att man helt enkelt nöjer sig med att ta det just steg för steg. Att låta det ta sin tid. För då kommer det att bli bättre över tid.

👣Det svåra är att vara tålmodig. Att mitt i eventuella bakslag vara uthållig och tro mitt i våndan. Att då fatta nytt mod kan kräva sin energi.

👣Oro sätter ofta krokben. Ro ger vilsamma steg framåt. Att mitt i allt detta då få luta sig åt Guds håll kan göra dessa steg lite enklare. Lite mer trosvissa.

👣Små steg för oss också framåt. Om än lite saktare. Om än lite kortare. Men dom gör att vi går framåt. Våga se det. Våga lita på det.

👣Ibland går det 2 steg fram och ett bak. Då ser vi oftast bara det steget som går bakåt. Men håller det på så så kommer man faktiskt framåt. Glöm inte det.

👣Vila i att steg för steg för dig framåt. Vad än känslorna säger.

👣Lovad är Herren! Dag efter dag bär han oss, Gud är vår frälsning. Psalms 68:20 👣

Tror jag vill påminna dig om texten om ”fotspår i sanden”. Betänk att dom stegen är Guds steg då han bär dig. Det är också ett liv steg för steg.

Fotspår i sanden

En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds. 

När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv. 

Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. ”Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest. 

HERREN svarade: ”Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår – då bar jag dig. 

Författaren okänd

Publicerat den

Bäst före-datum …..

Bäst före-datum …..

Man kan använda mjölken längre. Det datum som är ”bäst före” är oftast ett datum som kan passeras med råge.

Ändå är vi nästan livrädda för att använda produkten efter det datumet.

När vi handlar tar vi gärna en produkt som har så lång hållbarhet som möjligt. Även om vi ska äta upp den direkt.

Allt för ofta handlar vi så med människor. Vi sätter bäst-före-datum på oss människor. Tänker att man helst ska vara så ung som möjligt men mogen som om man är färdiglärd.

Människor värderas på annat sätt. Glöm aldrig det. Du är älskad för den du är. Inte för det du gör. I Guds rike finns inget bäst-före- datum. Tack och lov

Publicerat den

Julstämning

Vad är egentligen julstämning? Vad är den beroende av? Hur kommer den till?

För många av oss är julstämning snö, julgran, julmusiken, julmaten, julklapparna. Gemenskap. Och visst ligger det mycket i det.

Men när snön uteblir, julgranen är ful, julmusiken misslyckas, julskinkan bränns vid, gemenskapen blev inte bra och julklappen blir inte det vi hoppats på så blir julstämning inte så mycket av stämning längre.

Julstämning är beroende av något annat. Något som är mer hållbart.

För mig är det julens innersta budskap och orsak.

Julkonserterna avlöser varandra. Den ena efter den andra sjunger julens budskap.

I går var jag i Hagakyrkan i Habo. En fantastisk konsert. Så skönsjungande. Deras pastor påminde om detta. Julstämningen behöver vila på kärnan. Inte på det vi fyller julen med.

Ta sikte på Jesus som föds till denna jord. Det skapar förutsättningar för julstämning. Mycket av det vi fyller julafton med kan gå fel. Måste inte det naturligtvis. Men det kan bli så. Jesus är julstämningen. Det är han som ger djupet.

Publicerat den

Vi gör varandra bättre!!

Var på kurs igår. Att lära sig mer är aldrig fel. Att utvecklas kan vi alltid göra. Vi blir nog aldrig färdiga liksom. Tur är väl det. Det finns alltid något man kan bli bättre på.

En mening, av många, blev kvar ett tag i tänket…..

Vi gör varandra bättre !!

I en egoistiskt tid då man ska sätta jaget före laget blir denna mening en utmaning. På ett sätt blir det en konflikt mellan sin egen utveckling och andras. På andras bekostnad så tar man för sig för sin egen utveckling.

Så glömmer vi en annan och bättre väg. Vi gör helt enkelt varandras bättre. Genom att lyfta fram varandra. Stödja varandra. Uppmuntran. God feedback. Konstruktiv kritik.

Tänk vad vi kan investera i andra. Vi kan se varandras potential. Genom att ge det utrymme så utvecklas vi själva också.

När gav vi uppmuntran senast? Det är en viktig ingrediens i livet. Att uppmuntra ger en god känsla och ett bättre självförtroende.

Så en fundering vi kan dela du och jag är: ”Hur gör vi någon annan bättre?”

Vad har du för möjligheter att gör någon bättre? Hur kan du locka fram något gott hos någon annan? Hur kan du ”backa” undan till någon annans förmån? Hur kan du gå före i ditt sätt att vara så att det gör någon annan skickligare i sitt uppdrag?

Hur kan man arbeta tillsammans så att man samtidigt gör varandra bättre?

Kanske blev för många frågor och för få svar. Men kanske det just ligger i sakens natur att ställa just fler frågor än att ge färdiga svar. För då kanske vi blir mer kreativa.