Vad får din uppmärksamhet?

Vad får vår uppmärksamhet? Och hur påverkar den oss?

Ett par frågor att fundera på. Till en början så känns den frågan rätt ytlig och onödig. För visst är vi medvetna om att mycket i vår omgivning påverkar oss. Tv. Datorn. Mobilen. Reklamen.

Skall man då lägga till vad som får vår uppmärksamhet kan det i ljuset av påverkan vara harmlöst. För visst är det många saker som får vår uppmärksamhet.

Men om vi stannar till vid just vad som uppmärksammar oss kanske det ändå inte är så harmlöst. För det som får vår uppmärksamhet verkligen påverkar oss. Så mycket att det faktiskt gör något med oss.

I detta kan det ju finnas en form av att ge upp. För vi är ju alltid utsatta på sådant som söker vår uppmärksamhet. Som tävlar om oss. Vars hela sitt syfte är just att påverka genom att få vår uppmärksamhet. Att ändra vårt livsmönster. Att få oss att göra saker. Kanske köpa saker. Kanske till och med påverka oss negativt.

Men om vi istället vänder på det så kan det få vara något fantastiskt bra. För om vi väljer det goda och bra som ska få vår uppmärksamhet så har det också betydelse. Det kan hjälpa oss att göra bra val. Hjälpa oss till ett bra livsmönster. Köpa rätt saker. Att göra bra och sunda saker. Kanske till och med påverka oss positivt.

Så vad får din uppmärksamhet?

Åt vilket håll riktar du ditt liv? Vad vill du ska påverka ditt liv? Här kan vi välja en bra väg. Vem vill du lyssna till? Vad vill du lyssna till?

I en tid som denna kanske det är en av dom viktiga frågorna, förutom pandemin, som vi behöver fundera kring. För den skapar vår framtid.

Så kanske är det ett bra läge att bara stanna upp en stund. Fråga dig ”Vad får min uppmärksamhet?” Och låt den få en eftersmak av ”Gör det gott med mig?” Faller det bra ut så kan du bara förutsätta. Men stöter du på att det inte gör det så är det dags att att stanna upp.

Böneutrop eller inte….

En fråga som är aktuell nu är om man ska få ha böneutrop eller inte.

Jan Björklund sa i tv att det skulle inte vara möjligt på offentliga miljöer. Argumentet var rätt svagt. För att vi inte skulle få bli påverkade av det vi inte vill bli påverkade av var hans andemening.

Rätt märkligt. Det är valår. Framöver lär vi få höra partiernas ”böneutrop” om varför vi ska rösta på dom. Det har jag inte bett om. Så kära Björklund, konsekvensen av din argumentation blir att det inte blir några högtalare i valstugorna i år.

KD använder en annan argumentation:

Är inte rimligt” Till Ekot säger partiledaren Ebba Busch Thor att ”det inte är rimligt med återkommande institutionaliserade böneutrop” runt om i samhället.

Är det primärt det muslimska religiösa budskapet som ska förbjudas?

– Det är inte religionen i sig som är problemet. Men när en religiös röst proklamerar muslimsk överhöghet genom återkommande institutionaliserade böneutrop rakt in människors privata hem och bostäder, då tycker vi att det är fel. Där går en gräns, menar Ebba Busch Thor till Dagen.

KD menar att man kan inte jämföra med kyrkklockornas ringning.

Ett böneutrop innebär inte att man måste släppa allt för att be. Det är en påminnelse om att inte glömma bort att be. Man har dagen på sig. Kyrkklockornas ringning har ju olika betydelser. Man kallar till gudstjänst. Man ringer för någon som gått ur tiden. Man ringer in helgen.

I grunden är denna fråga djupare. Hur mycket ska tro och religion få påverka det vardagliga livet? Likaså i politiken? Förr var det mycket mer naturligt. I andra länder är tron mer naturlig. Problemet är att när en tro och religion blir sekteristisk blir det fel. När mänskliga rättigheter och förtryck sker i religionens förtecken måste det stoppas.

Men när tro och religion får vara drivkraften i omsorg, människovärde, att se din minste, och allt det goda religionen står för då blir det en bra drivkraft.

D8CDEB36-6E72-4C78-911E-B349CC1980BDBöneutrop eller inte må vara osagt. Enligt min mening behövs dom inte. Inte kyrkklockor heller. Är det det enda sättet för ”tron” att påminna oss om vikten av bön blir det märkligt. Nej, bönens drivkraft måste komma inifrån oss. Kan aldrig pådyvlas. Bön är liv. Inte böneutrop eller klockor. Bön är något vi själva utför. Inte i första hand någon annan gör åt oss.

Hur påverkbara är vi av andra?

Ygeman pratade om främmande makts påverkan. Att staten behöver vaccinera oss medborgare mot falsk propaganda. Alltså att vi får förståelse för vilken information som är riktig. 

Vilken förmåga har vi att förstå vad som är rätt och fel? Man menar att utländska krafter vill påverka oss på olika sätt. Så att vi tex misstror vårt lands regering (🤔är det därför man ibland tycker att vår regering gör massa tok?) Man menar att vi ska få massa budskap av främmande makt via internet. Det var väl dåtidens flygblad från fiendens flygplan. 

Blåögda? Är vi extra blåögda vi svenskar att vi har allt för stor tilltro att det vi läser och hör alltid är sant? 

Under årtionden har vi blivit inlärda att ifrågasätta. Ifrågasätta allt. Ju längre tiden har gått så är det mer av den varan. Tydligen har det inte lärt oss att ifrågasätta att det vi tex läser på nätet inte alltid behöver vara sant. 

Hur fungerar det för dig? För mig? Är vi påverkbara av andra? Kanske menar vi oss att vi inte är det. Fast jag undrar inland om det inte är så att vi inte riktigt inser hur det verkligen är. Titta på det senaste modet, vilken bil som är populär, vilka prylar som är inne att ha, vilka resor man bör göra osv osv. Vi är nog rätt lätta att påverka. Titta bara på årets julklapp……

Säljare kan få oss till köp som vi nog inte hade genomfört om vi tänkt lite klarare. 

Men så länge vi tror oss fattat självständiga beslut utan någon påverkan så är det ju vår sanning. 

Påverkan skulle kunna beskrivas som att något har inflytande på oss. Positivt sätt så kan det ju vara något gott. Alltså när det gör något bra med oss. Men dålig inflytande gör något konstigt med oss. Fattat beslut som vi förmodligen kommer att ångra. Man skulle kunna tom säga att inflytande är att någon har makt över oss. Mmm det låter rätt överdrivet. Men i vissa fall finns det det som tagit makten över oss. När sådan påverkan finns över våra liv är vi inte längre fria.  Tänker att vi tom kan vara låsta av en åsikt. En negativ åsikt om oss vi tror är sann. Så hamnar vi i en situation där vi inte mår bra. Som exempel att någon påstår att man är tjock fast man inte är det. Så tro man det och bantar. Så kan du räkna ut vad resultatet blir. 

Kanske kan slutsatsen bli att vi är mer påverkade av andras åsikter och trender än vi vill erkänna. Annars skulle det inte tex finnas mode, åretsjuklapp mm mm.