Etikett: söndagstankar

Publicerat den

Söndagstankar – förlorad men återfunnen

Denna söndag handlar texterna i endel kyrkor om att det som var förlorat återfinns. 

I Bibeln läser vi om myntet som försvann. Kvinnan gör allt hon kan för att finna myntet. Hon finner det och ställer till en stor fest. 

Vi läser också om fåret som springer vilse. Herden lämnar dom övriga fåren i sin fårfålla och börjar leta. När han finner fåret så lägger fåret på sina axlar och vänder hem till dom andra. 

Vi läser också om sonen som tar ut sitt arv och förslösar det på utsvävningar. Han upptäcker hur förlorad han är. Han vänder hem i sin fattigdom. Hoppas att han skall få bli tjänare på sin fars gård. Han hade inget kvar att hämta där. För han hade tagit ut arvet. Förvåningen stiger när han upptäcker att hans far står och spanar efter honom. Han välkomnas hem igen. 

Vi kan känna oss förlorade på många sätt. Det kan kännas så hopplöst. Att ge upp kan ligga väldigt nära. Men hur förlorad du än känner dig kan du få uppleva dig återfunnen igen. 

När livet känts som att det är förlorat kan livet få upplevas återfunnet igen. 

Kanske är det så att du just nu upplever dig förlorad på något sätt. Då är hälsingen till dig denna dag att du är en som Gud letar efter. Hur den än inser att du gått vilse så söker Gud upp dig. Har du gått vilse genom att välja fel väg spanar Gud efter dig. 

Hur förlorad du än känner dig kan du få uppleva dig återfunnen.

 

Hur då?

Genom att vända dig till Gud, herden, Fadern och be om att få bli återfunnen. Har det hänt sådant i livet som gjort dig förlorad finns det helande och försoning till återfinnande. 

Du är sedd. Älskad. Omtyckt. Gud vill se på dig. Beröra dig. Där andra kanske vänder dig ryggen så gör inte Gud det. Låt dig finnas. Sitt inte kvar i din förlorade situation. Gud vill något mer med dig. 

Amen. 

Publicerat den

Söndagstankar – att vara generös

”Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er.”” ‭‭Lukasevangeliet‬ ‭6:38‬ ‭SFB98‬‬


Ge så skall ni få….  Detta är ett ord som det är risk för att vi slarvar med. Lite lättvindigt kan det användas för att uppmuntra till att vara frikostig. 

Men kanske det ändå har en vikt att reflektera över. Det talar om frikostighet. I motsats till girighet och habegär. 

I den mån vi ger andra utrymme, med det mått vi mäter upp till vår nästa, kommer det att mätas upp åt oss. En mattematik som inte riktigt är som gäller i det vardagliga livet. Här handlar det mer om att för sig, tänka mer på sig själv än andra. 

Så här skriver ”handbok för livet”: ”Om vi är kritiska istället för omtänksamma kommer vi själva att möta kritik. Om vi behandlar andra generöst , kärleksfullt och omtänksamhet kommer vi också att bli väl behandlade. Låt oss älska andra, inte döma dom.” Rätt tänkvärda ord. 

Påminner om att att såsom vi vill att andra ska göra mot oss skall vi göra mot dom. På något sätt att gå före. Det handlar inte om att smöra för någon. Eller att göra något och kräva tillbaka. Utan fritt vara generös och det skall återvända generositet tillbaka. 

Så vill du möta generositet så var generös först. 

Publicerat den

Söndagstankar – att vara rustad på rätt sätt

När Gud vill rusta dig vill han inte rusta dig med någon annans rustning utan en som passar dig….
Berättelsen om Saul och David visar på vikten av att vara rätt rustad. David ska hjälpa Saul i striden mot Goliat. Det var ingen annan som vågade. Saul tänker att den bästa rustningen är hans egen så den måste David ha. 

Visst kan det verka logiskt och i viss mån smickrande att få bära kungens  rustning. Tom en ära. 

Men inte funkade det för David. Den passade inte honom alls. Han var troligen inte rätt storlek för den rustningen. Han förstod sig inte på den. Nej, han hade ett annat sätt och tänk. Var mer van vid annan rustning. 

Så David tar sin slunga. Hämtar några stenar och går för att möta Goliat. Som det verkar i berättelsen så behövde han bara en chans. 

När Gud kallar behöver du inte söka någon annans gåvor och möjligheter. Dom gåvor du behöver för att fullfölja kallelsen utrustar Gud dig med. Att försöka härma någon annan är inget bra val. 

Därför handlar det mer om mod att våga börja. Våga tro att just du är kallad. 

När Gud rustar dig inför uppdraget ger han dig en utrustning som passar dig och uppdraget. 

Jantelagen vi allt för ofta lever under i vårt land ställer till det. Dels kan det hindra att uppräcka gåvor. Vår avundsjuka gör att ”man ska inte komma här och komma”. Istället skulle vi behöva få generösa hjärtan så att många kan få komma i tjänst. Jantelagen gör också att vi inte vi inte vågar oss fram. Man får liksom inte säga att man tror sig ha en uppgift. 

I grunden tror jag att en bra väg är att andra upptäcker din gåva och ger dig utrymme. Den hållningen lägger stort ansvar på din omgivning. Men en inte så sämre väg är att försiktigt visa sig och tjäna med sin gåva. Så kommer bekräftelsen. Ledarskapet i en församling har ett stort ansvar att se gåvorna och personerna som bör dom. Om Gud rustar med gåvor får vi göra vad vi kan för att ta emot dessa gåvor. 

Vad är din kallelse? Vad är ditt uppdrag? Låt din håg stå åt det hållet. Den Gud utser utrustar han för uppdraget. 

Denna söndag vill jag bara uppmuntra dig till att tro på den kallelse du fått. 

Samtidigt vill jag be till vår Herre att han lägger allting tillrätta för dig. Amen

Publicerat den

Pingstdagen – löftet om hjälp

Pingstdagen är något speciellt för den kristna tron. Jesus hade lämnat jorden och uppmuntrat lärjungarna att dom skulle vänta på en ”annan” hjälpare. Jesus skulle sända dom Den Helige Ande. 

Anden kom för att vara med oss nu när Jesus återvände till himlen. Anden skulle vara vårt stöd. Förklara tron för oss. Ge stöd. Ge stöd i det vanliga livet men också när vi behövde extraordinär hjälp. 

John 16:13-14 Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er.

Om man låter dessa två verser sjunka in kan man ana att anden är det stöd vi behöver. Han skall förklara, vägleda och hjälpa. Han ska förklara vem Jesus är och vad han förmår att göra. 

Om du har svårt att greppa och förstå det här med tron på Jesus så vill jag ge dig ett råd. Be en bön som den här: ”Jag ber dig helig ande att förklara detta med Jesus och tron för mig.”  En sådan ärlig bön besvaras. Lyssna till ditt inre. Läs din bibel. Då kommer tron att landa inom dig.  Tid efter tid kommer du att hitta rätt genom den enkla bön. 

Den dag vill påminna om detta löfte. 

Till sist….

2 Timothy 1:6 sfb-15

Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning.

2 Timothy 1:6 B2000

Därför påminner jag dig om att du skall blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig.

Jag skulle vilja uppmuntra dig att blåsa liv i den nådegåvan du fått, att den får flamma upp igen. Den kanske har gått på sparlåga en tid. Blås liv i den igen. Gud ångrar inte sina gåvor. Gåvan finns kvar. Låt den få nytt liv.  

Publicerat den

Söndagstankar – Hjälpen till att förstå… 

Joh 16:12-15….12 Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu. 13 Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. 14 Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. 15 Allt vad Fadern har är mitt. Därför sade jag att han skall ta av det som är mitt och förkunna för er.

Den kristna tron är inte alltid så lätt att förstå. Inte ens för den den troende. När konvertiter utfrågas så krävs dom på svar som nog alla troende har svårt att ge ett tydligt och enkelt svar som faller utfrågaren i smaken. Eller är rätt enligt deras manuskript. 

När vi läser Bibeln kommer vi alla till ställen där det är svårt att se djupen. När vi ska tolka tidens tecken, hur det ligger till med omvärlden i det andliga skeenden blir det ofta för svårt. Likaså när vi ska se det enkla tydliga då Jesus dör på korset, står upp från det döda och sen lämnar jorden kan vara svårt att förklara och förstå i djupet. 

Det insåg Jesus. Därför sänder han Den Helig Ande. Till vår hjälp. Det är när anden får lägg sitt ljus av förståelse över det som skett, det som står och det som händer somvi kan börja förstå. Det är han som förklarar i vårt inre varför vi behöver tro på Jesus och leva med honom. Det är han som förklarar när vi upptäcker att Gud på något sätt pockar på vårt intresse. Därför lämnade Jesus jorden. Det gjorde det möjligt för anden att komma. 

När vi har svårt att förstå har vi en bön att be: ”Helige Ande, hjälp mig att förstå. Förklar för mig”. 

Han är till för oss. Det är han som förklara Jesus för oss. Han förklarar det andliga. Vi har svaret inom oss. Inland lite suddigt otydligt men ändå, av någon oförklarlig anledning, så förstår vi tillräckligt mycket. Så mycket att vi kan gå vidare i tron. 

Gud blir nära. Jag blir nära honom. Genom anden hittar jag min plats nära Guds hjärta. En plats som genom den helige ande sammanför mitt hjärta med Guds hjärta. Där blir en helig stund som vara den som upplever den kan förklara. Förklara med ord som inte räcker till. Det blir oftast ett otillräckligt försök att beskriva det. Orden räcker inte till. Som tonsättaren skriver ”det kan ej förklaras det måste erfaras”. 

Anden kom för din och min skull. Tack gode Gud för det.

Publicerat den

Söndagstankar – Jag går på livets väg

Jag blev påmind om en sång igår. Det är ”Jag går på livets väg” av Hanna Corneskog. 

Jag går på livets väg,
jag går på livets väg.
Där kan allting hända,
men jag kan va ́ trygg

För Gud finns över mig och under mig, framför mig och bakom mig.
Han omsluter mig på alla sidor.
Och håller mig i sin hand.

Så tänker jag mig livet. Det är en vandring som möter mycket. När dessa möten har en positiv påverkan på mig är det väl inget större problem. Men när livet möter på motstånd, det är tungt och jobbigt, då är det mindre roligt. Tror du delar det med mig. 

Det är då det är skönt att påminna mig om min relation till Gud. Hur hans intresse är för min livsresa. Han finns över mig, under mig, framför mig och bakom mig. Den tryggheten är fantastisk. 

Kommer du ihåg barnsången ”Jesu kärlek är så underbar”?

Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
kärlek så underbar!
Så hög, jag kan ej nå över den,
så djup, jag kan ej nå under den,
så vid, jag kan ej nå utom den,
kärlek så underbar

Guds kärlek är så stor att den omsluter hela dig. Du kan inte ta dig ut ur den kärlekszonen. Den beskriver att han är över dig, under dig, framför och bakom dig. 

Idag önskar jag att du skulle bli påmind om att Gud har sin omsorg om dig. Vart du än vänder dig, vart du än riktar din blick, är han med dig. Vad du än just nu går igenom på din livsväg så är Han där. 

Han omsluter dig på alla sidor och håller dig i sin hand.

 Varför då? För att Han älskar dig så mycket. Hur du än upplever dig älskad eller inte just nu, så är du älskad av Gud. Du är speciell för honom så han följer din livsväg nära dig. 

Gud välsigne din dag. 

Publicerat den

Söndagstankar – vägen till korset 

När de närmade sig Jerusalem och var nära Betfage och Betania vid Olivberget, sände han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: ”Gå in i byn där framför er. Så snart ni kommer in i den ska ni finna ett åsneföl som står bundet och som ännu ingen har suttit på. Ta loss det och led hit det. Och om någon frågar er varför ni gör så, ska ni svara: Herren behöver det. Och han skickar strax hit det igen.” De gav sig i väg och fann ett åsneföl ute på gatan bundet vid en port, och de lossade det. Några av dem som stod där sade till dem: ”Vad gör ni? Tar ni loss fölet?” Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och man lät dem gå. De ledde fölet till Jesus och lade sina mantlar på det, och han satt upp. Många bredde ut sina mantlar på vägen, och andra strödde kvistar som de skar ute på fälten. Och de som gick före och de som följde efter ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignat är vår fader Davids rike som kommer. Hosianna i höjden!” Så kom han in i Jerusalem och in på tempelplatsen. Han såg sig omkring överallt, och eftersom timmen redan var sen gick han ut till Betania med de tolv.”

‭‭Markusevangeliet‬ ‭11:1-11‬ ‭SFB15‬‬

En lång text men som öppnar vår väg till påsken. Påsken som på något sätt förklara hela den kristna tron. För hela vår tro vilar på denna händelse då Jesus går upp till korset och ger sitt liv till lösen för våra liv. 

I den ”gamlatestamentliga tänket” är det inte så svårt att förstå att Jesus var tvungen stt dö för våra synder. Det var vanligt med offer. Utifrån det inser vi vikten av att offer, en gång för alla, behövdes. I och med Jesus offer är det slut på dom dagliga offren för Han gjorde det vi behövde göra. Vi får nu bekänna oss till det. 

I dagens kontext är det klart svårare att förstå det. Idag finns inga offer där djur offras i våra kyrkor. Många av oss har aldrig hört talas om att man gjort detta. I det ljuset blir det på ett sätt svårt att förstå. 

Men djupast sätt handlar det om att Jesus gjorde det möjligt för att vi ska kunna få förlåtelse för dom fel vi gjort som hindrar oss från gemenskap med Gud. Att ta bort hindret som gör det omöjligt för oss att komma till den evighet i himlen vi gärna vill till. 

Jesus blir den viktigast knutpunkten på vår väg till himlen. Han säger i Joh 14:7

”I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni.” Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” 7 Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”

‭‭Johannesevangeliet‬ ‭14:2-6‬ ‭SFB15‬‬

Jag tänker att påskveckan kan förklara mycket om vi vill ge det tid och låta oss påverkas av det. Så kan Guds ande vara med och förklara det från vår insida på något sätt in i vårt tänk. En möjlighet som låter märklig men är en möjlig väg. 

Publicerat den

Söndagstankar – Gamla råmärken

Jag tror inte att ”det var bättre förr” eller ”bara det nya är gott nog”. Att tänka nytt och tänka för vår tid är viktigt. Vi måste transformera gamla sanningar in i den nya kontexten vi nu lever i. Vi behöver bibelöversättningar som talar vår tids språk. Gamla råmärken måste översättas till vår tid. 

När det är sagt behöver vi samtidigt notera ”till vilket pris”?

Såg en ansats till detta hos min gode vän Joakim Freiman på Facebook. Tack Joakim. Idag behöver vi andliga vägledare som kan ta ut riktningen och visa vägen genom snåriga vägval i den allt mer mångfasetterade andliga kontexten. 

Det är allt för lätt för oss att vilja själv skriva in vad det ska stå på vägskylten. Vi vill själva rita kartan som leder till det vi vill kalla himlen. Vi vill tillskriva allt vad Gud är och skall göra. Så skapar vi oss en egen Gud med en egen himmel och en egen religion. Något som kommer att i slutänden vara ett luftslott med en återvändsgränd som resultat. 

Så luras vi att tro att vi kan göra vår egen väg till det andliga. Det andliga finns redan och vi har atr förhålla oss till det. 

Jesus säger att han är vägen sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern, alltså himlen, utom genom honom. Vi kan inte ändra på det. Då blir det en alternativ sanning som kanske passar oss bättre men kommer visa sig vara en obarmhärtiga osanning. 

”Flytta inte en gammal gränssten (råmärke) som dina fäder har rest.” ‭Ordspråksboken‬ ‭22:28‬ ‭Det är ett ord att lita på. 

Vi behöver idag andliga vägvisare som på ett tydligt sätt kan lotsa oss igenom den snårskog av andlighet och nytolkningar som vår värld är fylld av idag. Andliga vägvisare som kan översätta dåtidens välsignade vägar till nutidens kartbild. Att kunna lämna vägens marginaler av lagiskhet och felkörningar till att att komma upp mitt på vägen. Då kan vi hjälpa andra att hitta vägen till himlen. 

Publicerat den

Söndagstankar – Söndag

 

img_3104-1
Söndag

Det är söndagsmorgon. Frukosten är som vanligt en kopp kaffe, lite yoghurt, ägg, en smörgås och ett glas juice.

Förr var söndagarna vilodagen. När kyrkklockorna ringde kl 18 på lördagskvällen tog man helg. Det var starten på vilodagen. Då gj…orde man inte mycket. I alla fall inte något arbete. Man gick till kyrkan. Söndagen andades helgdag. Många handarbetade inte ens.

Nu för tiden är söndagen något helt annat. Visst är det skönt att det tunga stilla är borta men ändå…. . Nu är det så mycket som skall göras. Barnen skall köras till olika engagemang. Som om de har mest att göra. Vi vuxna har rätt mycket på agendan en sådan här dag. Så tyvärr blir söndagen allt för ofta en ganska stressig dag. Den som från början var en vilodag.

Jag tror att vi människor behöver en vilodag. Hela livet är uppbyggt på en aktiv del och vilodel. Dygnet har sin dag och natt. Därför behöver vi också vår veckovila liksom vår årsvila – semester. Då tror jag att vi människor mår som bäst.

Söndagen för mig har ofta varit ett besök i kyrkan där jag fått ladda batterierna. Har det inte varit ett besök i ett kyrkorum så har det varit via tex webben (www.filadelfia.nu). Sen har det oftast bara varit att just bara vara. Kanske en promenad. Mer av intag en utgivande.

Eftertänksamhet kan beskriva dagen. Jag tror att vi behöver samla ihop oss någon gång då och då. Faran är att vi inte har ro i kroppen att göra det. Vi är på högvarv och i spänning hela tiden. Risken med det är att förr eller senare så brister det. Lika säkert som en gitarrsträng.

Så ta det lugnt i dag. Samla ihop dig. Återhämta dig. Låt ditt inre lyssna och kanske också förmedla något till dig.

Denna söndagsfrukost blev fram TVn med Vasaloppet
Publicerat den

Söndagstankar – Att känna sig älskad av Gud. 

I den tid vi lever i är det så mycket avsaknad av kärlek. 

Visst finns det så många goda exempel på fin och äkta kärlek. Absolut. Inga tvivel. Så tacksam att det just är så. 

Samtidigt har jag mött så mycket av kärlekslöshet sista tiden. Inte mot mig personligen men ändå på olika sätt. 

När jag ser bilder kablas ut från olika håll i världen. Bilder som visar på en sådan grymhet. Jag har flera gånger ställt mig frågan: ”hur djävulsk kan en människa bli”? Tydligen finns det ingen gräns för somliga. 

Sen kan man sakna kärlek från människor. En saknad som kan tära hårt.  Kan bli djupa sår. 

Mitt i allt detta har jag blivit påmind om Guds gränslösa kärlek till oss. Hans kärlek som inte har några måsten för att bli möjlig. Hans kärlek fanns långt innan vi fanns till.  Innan vi tog ställning för eller emot honom. 

Hans kärlek är utan krav på motprestation. För hans kärlek till oss bottnar i att han skapat oss. Det man skapat själv är svårt att inte älska. Inte för Gud i alla fall. För ytterst är vi skapade av honom själv. 

Ty så älskade Gud världen, alltså dig och mig…..

Så älskade …..

Skulle bara vilja att du idag vilade i tanken, känslan, förståndet att Gud älskar dig så mycket. Så mycket. Du är älskad av Gud för den du är.