Igår åkte jag hem från mina föräldrar. Vid Julita valde jag att åka över Näshulta. Visade sig vara kanske ett mindre bra val. Det var grävning i diken. Det var läggning av ny asfalt. Så det var att snällt vänta på Lotsbil. Det tog längre tid. Men alltså, vad bra vägen blir.
Tankarna går. När vi gör om livsvägen, går igenom förnyelse av ett sammanhang, så blir det inte den ”braiga” vägen direkt. Man behöver göra en del omkringliggande insatser. När väl den nya vägen läggs kan man behöva hjälp av Lots.
Om man är uthållig så kommer detta att bli en ny bra väg framåt. Men man får ibland göra massa åtgärder som känns som att man ”trampar vatten” och det går på tok för långsamt.
Men håll ut. ”Där borta” längre fram växer den fina bättre vägen fram.
Pedher´s blogg 