Jag sitter på flygplatsen i Moldavien. För att att flyga hemåt. Det har varit en resa jag aldrig gjort tidigare. Min första resa till. Moldavien.
Det har också varit en resa som en bergochdalbana i känslor. Från det djupa skratt till att gråta för den misär jag mött. Så det finns mycket att smälta. Mycket att reflektera över.
Jag blir påmind om bibelversen ”Det du har gjort för en av de minsta det här du gjort för mig”. Jesu ord klingar högt. Just där och då känner man sig lite liten. En känsla av att inte räcka till. Samtidig påminns man om att det lilla man kan göra faktiskt gör nytta.
Tänk att vi tillsammans kan göra skillnad. Tillsamman når vi längre. Tillsammans orkar vi. Tillsammans kan vi gå, axel mot axel , orkar vi längre. Uppmuntra och stöd gör skillnad i att försöka göra skillnad för den mest behövande.
Vem är din nästa? Vem behöver dig? Några frågor som viskar i mitt öra på vägen hem till Sverige…….
Pedher´s blogg 