Inlägg

Publicerat den

Det förflutna

Tänk vad det förflutna kan uppta vår tid. Den kan fullständigt ockupera vårt sinne, vår tanke och vårt liv.

Allt för ofta får det förflutna påverka oss så mycket att vi får svårt att leva här och nu. Nästan så att vi t.o.m. tappar tilltron till framtiden.

Det som ligger bakom är för alltid bakom och där får det stanna.

Ändå lever vi med våra ögon framåt men sneglar hela tiden i backspegeln. Då är det svårt att se klart framåt. Det är bäddat för dikeskörning då.

”Det förflutna ligger bortom din räckvidd”

Visdomsord. Ändå tänker vi tvärtom.

Vi behöver lägga mycket av det förflutna under förlåtelsen. Mycket annat kan vi tacka för. Annat ska vi bara låta ligga där. Just i det förflutna.

Förflutet – som gått till ända. Det är ett avslutat kapitel. Ibland ett sorgligt sådant. Ibland kännbart. Men det är avslutat. Ändå lever vi som om det fortfarande skrevs på just det kapitlet fortfarande.

Lev inte i det förflutna. Du kan inte göra något åt det. Förlika sig med det. Blicka framåt. Bestäm dig för att göra det bättre än du tycker att du lyckats med hittills. Då blir det förflutna en positiv kraft till något nytt framåt.

Se inte bakåt. Se framåt. Framtiden kan du göra något åt. Satsa din energi på det.

Publicerat den

Framåtblick

Dag Hammarskjöld lär ha sagt:

Pröva inte vart varje ditt steg tar dig: endast den som ser långt hittar rätt

Kan ligga en del sanning i det. Att titta precis framför varje steg kan visserligen hjälp för just nuet. Men att ha blicken fäst långt fram är en annan sak.

Det är lättare att gå vilse när man ser mest ner på sina fötter. Man behöver åtminstone då och då lyfta blicken mot horisonten.

Det är som att en blick långt fram drar oss fram åt det hållet. Vi vet vart vi ska. Vi leds dit.

Det är på det sättet vi upptäcker faror fortare. Så att vi kan parera vår väg.

Det är då vi har lättare att hitta ljuset. När vi på något sätt vandrar i dunklet av olika skäl så behöver vi hitta ljuset. Att då upptäcka det så tidigt som möjligt hjälper oss. Vi dras då fram mot ljuset. Samtidigt upplevs inte mörkret så mörkt längre.

..den som ser långt hittar rätt

Våga lyft blicken. Våga se bort i från närhetens faror. Se över dom och in i framtidsljuset.

Kanske blir då dina steg fastare och du snubblar mindre. Ja, det blir lättare att gå framåt när vi fäster vår blick lite längre fram.

Till sist en vers från psaltaren 68

Lovad är Herren!

Dag efter dag bär han oss,

Gud är vår frälsning.

Publicerat den

Eftertänksamhet

Eftertänksamhet

I tider av snabba klipp där vi inte har tid att vänta blir eftertänksamhet inte så populärt.

Vi ska liksom snabba på. Inte analysera för mycket. Att dra på det är inte denna tidsålders melodi.

Jag tror vi behöver mer av just eftertänksamhet. I vad vi säger till och om varandra. Hur vi handlar. Hur vi lever. Vad vi tänker om oss själva. Hur världen ser ut. Ja, listan kan göras lång

Man skulle kunna beskriva det som att reflektera på djupet.

Att helt enkelt tänka efter före. Så att vi inte behöver bli efterklok i eftertänksamhetens efterdyningar.

Hade vi gjort det hade vi kunnat spara många onödigt lidande eller sorg.

Genom att vi gör det kommer vi att bygga mycket mer hållbart på alla plan. Ja, det kan ta lite längre tid. Men det är det värt.

Påminna om liknelsen av dom som byggde hus. En byggde på sand. Enklast snabbast och för stunden mest rätt. Vind, blåst och regn kom. Huset rasade. Men så fanns det den som byggde på klippan. Lite bökigare och tog nog lite längre tid. Men när regn, blåst och vind kom stod huset kvar.

Det är att leva eftertänksamt. Man bygger helt enkelt på klippan då.

Publicerat den

Att återställa

Igår satt jag i ett intressant samtal om mission i butikens lokaler. När jag kom hem insåg jag att jag glömt en sak. Fick återvända. När jag kliver in i lokalerna så gör jag en miss med larmet. Larmet går igång. Med lite mickel så kan jag återställa larmet. Gjorde det jag skulle och kunde vända hem igen.

Återställa.

Ibland behöver vi återvända till det gamla beprövade. Vi har testat mycket. Inte alltid med framgång. Men vi behöver komma tillbaka till gamla välbeprövade för att finna grundtryggheten igen.

Lyssnade på kommentatorn som analyserade slalomåkarens miss i backen. ”Han behövde hitta självförtroendet igen”. Vederbörande menade att den behövde ”komma tillbaka till dom vanliga enklare tävlingarna för att hitta segrarna igen. På så vis få nytt självförtroende. Sen anta utmaningen i dom svårare tävlingarna igen. ”

Ibland behöver vi återvända till det beprövade som funkade. Vi hittar grunden igen. Då får vi nytt mod att pröva det nya svårare.

Ibland låser datorn sig. Så illa att vi behöver återställa den till hur den var från allra första början. Så börjar den funka igen och anta nya svåra utmaningar. Fabriksåterställning. Lite typ så kan livet behöva återställas.

När vi sprungit lite för långt och fort i livet kan vi behöva stanna upp. Lyssna in. Återställa. Komma tillbaka till basic igen. Kanske börja om. Kanske återknyta till det enkla när vi krånglat till det för oss.

I en relation som gått snett kan återställa läget genom att bestämma sig att börja om. Inte så dumt vak när det är svårt att reda ut allt. Att man förlåter varandra och helt enkelt börjar om.

Var inte rädd för att stanna upp. Man kan alltid börja om. Var aldrig för stolt för det.

Publicerat den

20200202

Idag infaller ett datum som är unikt. Det infaller visst bara vart 900:e år ett sådant datum. Det är ett palindromtal. Man kan alltså läsa det från båda hållen. Helt unikt

Något annat som är helt unik är du. Ingen är som du. Kolla bara in ditt fingeravtryck. Helt unikt. Varje finger du har har ett unikt avtryck.

Vi kan påminna om varandra. Men likväl är vi olika. Enäggstvillingar kan uppfattas så lika. Ändå finns det som skiljer. Varje person är unik. Så även du.

Du är älskad för den du är. Du är ingen kopia. Du är inte en efterhandskonstruktion. Du är ingen slump. Du är unik.

Du är dock ingen palindrom. Från vilket håll man än ser på dig är du olik. Du är unik från alla håll.

Ingen är som du. Du är du och du duger. Älskad för sin egen skull.

Finns ett underbart ord från skapelsens ögonblick. Gud såg på sin skapelse. ”Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.”

När du skapades såg han att det var gott. Mycket gott.

Du är unik. Du är du. Det är gott nog. Du duger. Du är älskad för den du är.

Publicerat den

”För att klättra högt, måste du börja lågt.”

”För att klättra högt, måste du börja lågt.”

Ett citat från Jiddu Krishnamurti

Vad det egentligen säger är att allt börjar i den ringa begynnelsen.

Vi vill allt för ofta att det ska börja på topp. Liksom bäst från början. Nästan som att en seger är vunnen innan ens matchen har börjat.

Vi har liksom inte tålamod att vänta.

Ska man klättra upp på en stege så får man allt ödmjukt börja på första pinnen.

Det handlar om tilltron att det växer fram något ur det lilla.

Att ta steg för steg är både enkelt men ack så svårt ibland. Vi vet så väl, innerst inne, att det är just så det är. Man tar steg för steg. Men ändå vill man hoppa över massa steg. Man tror att det är ett vinnande koncept. Fast man innerst inne vet att så är inte fallet.

Jag menar inte att ”högt” är det ända bästa resultat som finns. Vad jag funderar kring är allt börjar i den ringa begynnelsen. Låt det vara så. För då blir det inga luftslott. Det blir en hållbar långsiktigt framgång.

Våga ta steg för steg. Då kommer du längst.

Publicerat den

Han är en så förstående Gud.

Det finns en sång som jag blev påmind om när jag skulle gå och lägga mig igår kväll. Det är Roland Utbults låt ”Han är en så förstående Gud”.

Lyssna gärna på den. Den har en bra text.

Ibland känner vi oss missförstådda. Folk tolkar oss på ett sätt som göra att det blir liksom fel. Vi sårar. Och vi såras.

Till det kan tron sättas på prov. Vi hamnar i tvivel. Det kan gunga. Ibland lite väl mycket.

I sången finns det en textrad jag tror behöver skrivas idag

” Han vill föra dig till en trygg och säker hamn ”

Misströsta inte. Tillåt dig att lita på det. Följ med honom dit. Du kanske inte riktigt vet hur det ska gå till. Lita bara på att det kommer att funka.

Han, vår Herre och Gud, är en så förstående Gud. För en en tid sedan landade jag i en tanke i min bön. Gud vet allt. Även det jag har så svårt att beskriva med ord. Där orden även inte räcker till. Det bottnar , tänker jag, i att han är en så förstående Gud. Så tack Roland, för att du påminner mig om det i din sång.

Publicerat den

En extra kudde

Jag tillhör dom som gärna har en extra kudde i sängen. Just nu är det skönt när hostan slår till. Man kommer upp lite med överkroppen. Det blir lite enklare att andas.

Ibland kan det vara skönt att lägga ett ben på en kudde. Ja ja jag vet att det kan uppfattas som att man är gammal. Men det passar ju inte in på mig 🤪

Ibland kan det bara vara skönt att krama om den.

Tror inte vi saluför en sådan känsla så öppet. Det känns lite pinsamt. För egentligen kan alla livskänslor passa in i en kram omkring kudden. Oro – låt kudden värma dina oroliga känslor. Tacksamhet – gott att få hålla om något då.

Ska kuddar ersätta mänsklig kontakt? Inte alls. Men har man inget av det just då kan en kudde göra skillnaden.

Tramsigt? Ja , troligen för många. Troligen har dom aldrig prövat att krama en kudde när oron sätter in.

Töntigt? Må vara hänt. I övrigt ingen kommentar.

Kudden kan göra skillnaden för en god natts sömn eller inte. Eller hur?! För platt , för hård, för illaluktande, för lite, för stor osv. Nej ,en kudde behöver vara perfekt för just dig. Perfekt för just mig.

Kuddar är så fantastiska. Dom kan göra skillnaden.

Jag tror vi alla behöver vara som kuddar. Skänka lite ro och frid till någon. Där orden inte räcker till. Där trösten inte räcker till. Då får vi vara en kudde som någon kan krama.

Publicerat den

När ambitionerna får ledigt en stund

”När ambitionerna får ledigt en stund”

Låt den frasen få sjunka in en stund

Läste Tomas Sjödins Helgskrönika i GP. Som vanligt landar han in i något jordnära som sätter fingret på något väsentligt viktigt (och lite närgånget)

Är det inte lite typiskt oss människor att vi alltid (ja, nästan i alla fall) är på väg någonstans. Privat i planering och drömmar. I jobbet är det alltid utvecklingsplaner och jagandes efter vinster. Läs vad Tomas skriver.

Ett litet citat kommer här:

”Platsen på golvet i Guds kärleks hydda är, om man tänker så, den förnämsta platsen i tillvaron. Man måste inte ha ett ärende för att sitta där en stund. Man slipper vilja något. Inget skall utföras och inget rapporteras. Och just där, där ambitionerna får ledigt en stund, öppnar sig en plats där det är gott att vara. Det är den sortens möten som ger rytm och tyngd åt vår tillvaro i den här världen.”

Ett par hade fått besök i sin hydda. En man kom och satt tyst en stund innanför deras dörr. Sa ingenting. Det hände flera gånger. Sa ingenting. Till slut insåg dom att han bara ville sitta där en stund.

En fin bild på gemenskapen med Gud. Man måste inte alltid ha ett ärende till honom. Det räcker gott att bara sitta där en stund.

Så skriver Tomas så här:

Gud kanske inte heller alltid vill något? Mer än att bara sitta där en stund och värma våra liv med sin närvaro. Som att Gud ibland måste få viska till oss: ”Vi är inte på väg någonstans, vi är här”.

Jag tror detta är ett viktigt budskap till oss idag. Vi måste inte alltid vara på väg någonstans. Det räcker med att vara här och nu.

Den Gudsbild Tomas beskriver är så sann. Tänk att Gud bara vill sitta där och värma oss. Har han något att ta upp gör han det vid ett annat tillfälle. Han älskar att vara med oss.

Kanske skulle du låta dina ambitioner få ta paus en stund. Och låt dig bara vara en stund. Där finns läkedom. Där finns den kraft du behöver. Där finns friden. Ro. Där kan du slappna av och släppa ner axlarna.

Så stanna upp lite. Var bara med vår Herre en stund. Han vill finnas där vid din lägereld och värma ditt inre en stund.

Publicerat den

Väntrum

Sitter i väntrummet på vårdcentralen. Förkyld och ett öra som påminner mer om ont än ljuv musik.

Väntrum är en speciell plats. Somliga sitter lugnt. Andra är mer rastlösa. Somliga märks det tydligt på att man verkligen behöver hjälp. Andra är bara i en väntan.

Det är inte alltid att man kommer in på utsatt tid. Det är väntrummets dilemma. Måste vara svårt att beräkna tid och människor kan inte bara hunsas med.

När ett namn ropas upp rycker nästan alla till. Lättad reser sig någon upp och väntan är över.

Väntrum är en utbildning i tålamod.

Man säger att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Vet inte om man kan utrycka det så om ett väntrum.

Ibland är livet satt på ett väntrum. Man kommer liksom inte vidare. Man får tålmodigt vänta in nästa steg. Det tär ofta på tålamodet. Man blir lätt nedstämd och frustrerad. Men ha tålamod. Snart är det din tur.

Ibland behöver vi själva sätta oss i väntrummet. Våra liv behöver en ”paus” för att återhämta sig. För att samla krafter.

”Vad väntar du på? Kör!” Har du hört något liknande någon gång? Alltså inte när du kör bil tänker jag utan att du tvekar. Tvekar inför något som du har framför dig men inte riktigt vågar. Det är också ett väntrum. Om det väntrummet gör att man blir passiv och missar målet blir det ju trist. Men blir väntrummet ett avstamp så har du hamnat rätt

Väntrum är ett avstamp in i något nytt.

I väntrummet kan man förbereda sig. Mogna. Ta sats. Utveckla sig. Man kan göra något bra av det ”rummet”.

Det sämsta man kan göra i detta rummet är att tycka synd om sig själv. Kan låta hårt. Visst kan man behöva ”slicka såren”. Men det får inte stanna där. Blir man passiv blir det inte bra.

Vissa väntrum är vackrare än andra. Suttit i några genom åren när jag besökt sjukhus. En sak är säker. Är väntrummet lugnt inrett är det enklare att behålla lugnet. Är du i ett väntrum, gör det vackert !