Ett land värt att firas?

564C4CCC-29E3-486C-B50C-F8335894CFE4Är vårt land värt att firas?

När man följer debatten av vår sjukvård, som verkar ha så många brister, är vårt land inte värt att firas.

När man följer debatten av vår skola, som så många verkar lämna utan godkända betyg, är det inte värt att firas.

När man följer debatten om polis, omsorgen om äldre, mm mm så verkar vårt land ha så stora brister att det innebär att det inte är ett land värt att firas.

Men om man ser på vårt land från ett annat perspektiv så är vårt land klart värt att firas. Efter att bara ha varit i Afrika vid några tillfällen och jämför det med vårt land så borde vi fira det. Det jag har sett så har man inte en skola som är så bra som våran. Dom har inte en sjukvård som inte på långt när kan jämföras med vår höga standard.

Men ändå så är det inte det som gör att vi firar vårt land idag. Vi gör det för att det just är vårt land. Ett land i fred. Ett vackert land. Det land jag är född i. Och kanske du också. Det land som vi varje dag kan röra oss fritt i.

Så låt oss stämma in i vår nationalsång. Sjung med och sjung gärna vers 3 o 4 också.

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord,

Du tysta, Du glädjerika sköna!

Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,

Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,

då ärat Ditt namn flög över jorden.

Jag vet att Du är och Du blir vad Du var.

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Visste du att det finns fler verser?

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,

din trohet till döden vill jag svära.

Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,

Din fana, högt den bragderika bära,

Din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,

för Sverige, den kära fosterjorden.

Jag byter Dig ej, mot allt i en värld

Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden,

Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Ganska stark text om vårt land. Kämpa för, trohet, byter ej bort. Kanske det är då, just då, som man verkligen visar att man är stolt, verkligt stolt, för sitt land…

Låt oss utbringa ett fyrfaldigt hurra för vårt kära fosterland. Det leve , hipp hipp

HURRA HURRA HURRA HURRA

Vad händer i en människa…..

Vad händer i en människa när det är viktigare att filma, visa sina barn, än att underlätta för personal att rädda en person tillbaka till livet?

Vad händer i en människa när sin egen nyfikenhet blir viktigare än att underlätta för att rädda liv?

Vad händer i en människa när sin egen framfart är viktigare än en ambulans väg till sjukhuset för att rädda liv?

När man väntar på en ambulans och håller på att gå under av smärta vill man inte höra talas om att dom hindrats av andra. Bara för att man tänker mer på sig själv än den behövande.

Kanske kan man försöka sätta sig in i den behövande som om det vore sig själv. Då kanske man handlar annorlunda ……

För mig som människa och tidigare jobbat inom sjukvården är det ett mycket märkligt beteende.

Är det sant det du hör…?

Vi har lärt sen gammalt att man ska ifrågasätta det mesta. På både gott och ont har det varit så under en lång tid. Gott, så till vida att det är sunt att inte ”svälja” allt man får till sig. Lite källkritik är bra. Ont, så till vida att det blivit inne att ifrågasätta allt. Vilket blir en slagsida åt fel håll även det.

Jag tänker mest på det vi hör om andra och sprider vidare. Vad är det som säger att det man hör är sant? Hur många led har gått till innan det når mitt öra? Har det ändrats under vägen? Vill man sprida osanning?

Jag tror att det finns en orsak till att man är lite försiktig med att föra vidare det man hör. Tänk vilken skada man kan göra genom att sprida osanning.

Kanske ett ordspråk kan hjälpa oss i valet att ibland bara släppa något vi tror oss veta.

”Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra dem.”

Den gyllene regeln man kan ha nytta av på många sätt.

Var rädd om din medmänniska även när du inte är intill henne eller honom. Ett ord kan lyfta men det kan också fälla.

Badkruka , eller ?

Ordboken säger att badkruka är en person som ogillar att bada kallbad.

Vättern kan man kalla kallbad. I alla fall dom flesta dagarna på året.

Jag vill inte påstå att jag är en person som kan ligga i plurret i långa stunder. Mer åt ett dopp och sen upp. Badkruka – ja, nog ligger det mer åt det hållet än något annat i alla fall.

Igår tog jag i alla fall två dopp i Vättern. Skönt? Nja, det var okej men inte varmt som en del påstår att det är. Men i kom jag. Var faktiskt i en liten stund båda gångerna.

Det kan gå en hel sommar utan ett enda dopp. Jag har överlevt det också 😉

Men man kan ju lugnt säga att sjön lockar när dagarna är så varma som dom är nu. Känns som högsommar. Om det kan hålla i sig så här så blir det en bra sommar.

Men troligen en sommar med rekord av bränder tyvärr.

Så har det hänt igen

F78D3421-A054-4CC6-B34F-68E2AE331E57För någon dag sedan räknade jag ner. Igår blev jag överraskad. Igår kunde jag köpa färskpotatis. Troligen tidigare än förra året. Överraskad blev jag i alla fall när jag hittade dom på Ica. 14:90/kg är nog det billigaste jag köpt dom så här tidigt.

Det är alltid något speciellt med färskpotatis. Med lite smör på blir dom ju så fantastiskt goda.

Det är då det är sommar på riktigt. Jordgubbar och färskpotatis. Nästan så att man hör vinden susa i midsommarstången.

Tänk att en liten knöl kan göra en så glad. Inte så dumt att komma ihåg det 😉

014B19CA-9760-4A1D-93AD-3CDA507EF8FFSå är nu sommaren officiellt invigd med färskpotatis.

Nedräkning

Många gånger är nedräkning till något en go resa. Förväntningarna stiger. För varje dag till något ger på något sätt en försmak av det man ska uppleva sen.

Idag är det 15 dagar kvar till semester. 15! 11 av dom är arbetsdagar.

Inte vet jag vad du brukar räkna ner till. När jag var liten så var det födelsedagarna. Viktiga dagar. Får medge att nu för tiden räknar jag inte ner till dom. Inte mycket fira längre. Julafton var en annan dag. Det var nog tom kanske lite för spännande och pirrigt.

Det kanske är så att nedräkning egentligen stavas ”ser fram emot”. För visst är det så att man räknar ner till något man ser fram emot.

Jag ser verkligen fram emot att semestern kommer. Att sommaren redan är här med besked gör ju denna tid så mycket bättre.

Kanske skulle vi skapa sådana händelser vi kan se fram emot. Det kan hjälpa oss att få balans mot det vi inte ser fram emot.

15 14 13….. snart så…..

Frågan är om vi är mottagliga

Frågan är om vi är mottagliga. Det är snart val. Debatterna är många. Oftast korthuggna. Lyssnarna har inte tid att lyssna. Man vill ha det långa svaret i liten förpackning.

Vi står inför ett viktigt val. Frågan är bara om vi har tid att lyssna. Politikerna talar mer om vad motståndare gör dåligt istället för att visa på sin egen ide om framtiden.

Idag är det det snabba som gäller. Lägger man ut texten för långt tappar man sin lyssnare. Hur omöjligt det än är att förklara något kortfattat. Vi vill ha allt i den lilla förpackningen. Hur omöjligt det än är.

Jag är rädd för att vi allt för ofta varken har lust eller vill vara mottagliga. Vi är nog tyvärr rätt egoistiska. Vi vill ha det som vi själva vill. Vi glömmer den stora bilden. ”Bara jag får”. Vi lever i en egoistisk tid. Då blir vi mindre mottagliga.

Vi behöver vidga synfältet. Se varandra mer. Ha mer omsorg.

Vi behöver bli mer mottagliga hur vår omvärld har det. Behoven behöver upptäckas igen. När vi ser det, tar in det, låter oss beröras av det, då kan det blir en skillnad som gör gott. Det tror jag välsignar den som tänker och handlar så. Då blir det en bra framtid.

En stund av stillhet

BA55E036-7FAB-49BA-9217-B0F61E190630Att vara i sin egna lila värld är inte så dumt ibland. Det blir en stund av stillhet. När samtalen sinat ut. Man sitter på sin parkbänk och ser solen gå ner.

Att drömma sig bort kan ibland uppfattas som att man är frånvänd. Man är inte med liksom. Det kan vara sorl omkring. Liv bland folket som spelar basket. Så glider man in en stund i en annan värld. Somliga ser det som frånvänd eller att man är ”borta”.

Kanske det är helt tvärt om. Det är då man blir rättvänd. Man vänder sig en stund ”åt ett annat håll”. Kopplar ifrån nuets värld. Går in i en inre värld för en liten stund. Reflektion. Tänker. Eller så låter man bara tanken vila. Inget planerande. Ett vardande. Ingen prestation. Bara en situation.

Det är där och då det händer något gott inom oss. Lugnet sänker sig. Liksom sjön lägger sig när solen går ner och det blir stilla, fågelsånger tystnar för några timmar, så sänker sig det inre livet i en stund av stillhet.

Om man varit uppe under natten och upplevt hur tystnaden lagt sig så vet man hur jag tänker. För i den takt solen börjar närmar sig horisonten för att bryta igenom igen, i samma takt börjar fågelsången igen. Sakta men säkert vaknar dagen till liv. Så väcks också själen från sin stund av vila på bästa sätt.

Det är gott att leva när man får en stund av stillhet då och då.

Risk för regn ….

img_1871Idag är det risk för regn. Eller ska man säga att det är chans? Eller till och med skulle man kunna säga att vi har glädjen att meddela att det kan bli regn idag. Det var ett tag sedan vi fick regn.

Med tanken på hur mycket brandmännen har att göra i dessa dagar kam vi verkligen behöva regn.

Nu är det bara 30% chans eller risk. Men man kan ju hålla tummarna.

Men så kollar man TVs prognos så är det varmt, soligt och något regn vill man inte ge oss.

Så nu får vi se om vi får glädja oss över att regnar idag.

Man kommer nog aldrig att känna sig nöjd

70C78F22-DC1D-4012-A341-EDBE2E12B611Man kommer nog aldrig att känna sig nöjd med den omtanke man ger. För man kan alltid bli bättre på det. Man kan alltid göra mer av den.

När man ser tillbaka på sin insats att visa omtänksamhet så känner man att man skulle vilja ha gjort mer. Så glömmer man lätt bort hur mycket omtanken betydde för någon just då. Den kanske var avgörande till att orka vidare.

Det tråkiga med omtänksamhet missförstås. Har mött det några gånger. Med sorg ser jag hur tvärtom det uppfattades. Oftast har det då blivit en rätt ”kraftig” reaktion. Man ville så väl. Trodde man var så tydlig. Men, av någon anledning, gick det helt fel. Så sorgligt. Så omtänksamhet kan gå så fel.

Men vi kan öva oss. Försöka gång efter gång att visa omtänksamhet. Vi kan uppmuntra den som visar oss omtänksamhet. Bekräfta att det funkat. Att det hade betydelse. Att det gjorde oss gott.

Ett närbesläktat ord är ”aktning”. Finns ett vers i bibeln som lyder så här:”Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning.” Romarbrevet‬ ‭12:10

Aktning har med respekt, uppskattning, vördnad, hänsyn mm att göra. Det gör gott med oss när vi visar varandra aktning. Att anta utmaningen att ”överträffa varandra med ömsesidig aktning” är en bra utmaning. Kanske något att låta denna dag vara vår fundering och tanke.