Inlägg

Publicerat den

Jag är med dig…….

Blev påmind om en sång. ”Jag är med dig” av Frank Ådahl. Den påminner om att någon, Gud, är med dig. När det är svart natt eller ljus dag. Då livet är uppåt eller neråt.

Fundera över texten. Längre ner ger jag dig en länk så att du kan höra Frank sjunga den.

Jag är med dig, i den svarta natten

då du inte orkar mer

tro nu aldrig att du går där helt ensam

för att du inte mig ser

När dina ögon förblindas av tårar

så att du faller ibland

jag kommer alltid att gå vid din sida

kom mitt barn och ta min hand

å jag är med dig när allting verkar lyckas

å när livet är en dans

när du gläds över alla ljusa färger

å du bländas av all glans

man glömmer så lätt att jag existerar

det går så bra utan mig när allt fungerar

men jag är med dig livet igenom

kom mitt barn å ta min hand

du glömmer så lätt att jag existerar

det går så bra utan mig när allt fungerar

Men jag är med dig livet igenom

kom mitt barn å ta min hand

Publicerat den

Det är kallt nu……

Det är kallt nu. Riktigt bistert. Vårkänslorna har kommit av sig. Man känner sig riktigt frusen.

På många sätt är det kallt i vår värld. Nära som långt borta. Konvertiter får inte stanna utan sänds ”hem”. Oftast till en mycket osäker framtid. Dom som mist sin kära. Dom som kommit lite fel i livet. Många är dom.

Det är också kallt mellan människor. Allt för ofta bemöter man varandra med hårda ord. Eller man ”får inte var med”.

Ensamheten är stor. Man menar att vårt land är ett av dom mest ensammastes land. Så många som är ensamma.

Mötte det igår igen. ”Jag är rätt ensam”. En som jag trodde hade många omkring sig. Inte ny i stan på något sätt. Men ensam. Trots stora möjligheter att inte behöva känna så.

På det sättet kan man verkligen säga att det är kallt i vårt land.

Så för att motverka det behövs dom varma orden (mer än någonsin) och dom värmande handlingarna (som värmer på djupet).

Tänk vad ett ord kan göra skillnad. Tänk vad en handling kan förvandla.

Dom värmer som solen värmer efter en kall vind. Som när man kryper i lä. Eller dricker något varmt efter en kall promenad.

Vi brukar säga på jobbet: ”Din handling gör skillnad”. I denna kyliga värld gör din handling verkligen skillnad.

Var den skillnaden. Sök att vara den skillnaden. Upplev hur det är att vara den skillnaden.

Publicerat den

Att se hela bilden

För några månader skrev jag om att zooma ut . Att se hela bilden.

Funderar vidare på det lite. Jag undrar ibland varför vi fastnar i att se bara från ena hållet. Alltså att fastna i att se det son händer från ett perspektiv. Vi missar allt för ofta att försöka se samma sak från ett annat håll.

Att kritiskt se på saken från olika håll. För att försöka förstå orsak och verkan. För att möjligen genomskåda det som behöver avslöjas. Men också att kunna utläsa vad som behöver förändras.

En utmaning vi står inför är att försöka se hela bilden innan vi fattar massa beslut. Innan vi ändrar för mycket. Innan vi dömer eller fördömer. Innan vi vidtar åtgärder som vi (för tidigt) tror måste till.

Allting har flera sidor. Vi behöver göra allt för att försöka se alla dessa sidor. Först då kan vi bedöma läget och vidta rätt åtgärder. Om vi inte gör det skadar det mer än det gör nytta. Skadorna av det kan bli ödestigert. Kan skapa så djupa sår att det inte går att läka. Det blir helt enkelt omöjligt.

Men gör vi tvärsom kan det utveckla till något mycket bra. Berika och fördjupa. Utveckla till något stort.

Så varför inte försöka söka hela bilden och inte svälja det ”första enda” man hör…..?

Publicerat den

Vårkänslor

Det finns många olika typer av vårkänslor.

En del säger att våren verkligen är här när kommunen har börjat sopa trottoarer och vägar. Och visst är det så. Det känns verkligen som ett vårtecken.

Andra menar att det är när sommardäcken kommer på igen. Mmmmm ett säkert vårtecken. Vi har liksom bestämt oss då. Nu blir det ingen vinter mer för denna gång (😳😱🥴😉)

Andra säkra tecken är tussilago. Likaså tranorna. Dom kommer med en stilla viskning om att nu är våren på gång. Annars hade vi inte dykt upp.

En annan mycket tydlig signal att våren har kommit är alla som är ute och springer. Dom flåsar om oss som går så nära så nära. Tänk om dom kunde ta ut svängen lite mer. Det skulle göra deras träning lite längre ( för det vill dom väl) och man slipper bli nästan påsprungen.

Fågelsången. Alltså, fågelsången är väl nästan i topp av vårtecken. Finns det någon ljuvligare sång? Tror inte det.

Ett annat säkert vårtecken är att vi börjar prata med grannarna igen. Samtalet som befunnit sig i vinterdvala börjar sakta men säkert knoppa sig och börjar ta fart.

Ett annat tecken är att det börjar kännas i kroppen. Vi vaknar till liksom från insidan. Solen tinar upp oss. Kanske lite av romantik men ändå inte. Ja du förstår nog. (Eller gärna missförstår det kanske 😉)

Så längtar vi ut. Vi ser solen. Tror att det är varmt. Överraskas av kylan som hänger kvar. Men dom där dagarna då värmen letar sig fram lockar ut oss. Det är vårkänslor.

Kanske är detta bara en bråkdel av alla vårkänslor som finns. Men gemensamt med dom alla är väl att dom gör något med oss. Dom gör något gott med oss.

Det bästa vi kan göra är väl att låta dessa känslor just göra detta goda med oss. Låta oss förvandlas till något av vad vår och sommar är.

Ps Kanske finns det ett vårtecken till. Dom kortärmade skjortorna kommer fram 😊Ds

Publicerat den

Vissa blommor misstar man sig på

För länge sedan. Ja, kan inte minnas när det var. (Som om det vore en bra förståelig bedömning). Jag var och köpte flera blommor. Det var billigt. Så jag tänkte passa på.

Denna blomma (vad den nu heter) fick följa med hem. Inte för att jag kände speciellt för den. Men den var grön. Jag behövde en blomma i sovrumsfönstret. Tänkte att den kanske står sig ett tag.

Den står sig. Fortfarande. Och gjort så länge. Längre än jag trodde var möjligt. Den bara ropar ut att den lever i högsta grad och vill vara med.

Vissa blommor överraskar. Vissa blommor bli bara vackrare med tiden.

Visst är det så i livet.

Man kanske inte räknar så mycket med någon. Så överraskar dom.

Döm inte ut någon. Den kan bli den vackraste blomman.

Du kanske tänker att det är en blomma för dagen. Men efter hand kommer du se att det är en blomma som står kvar. Länge. Länge. Där andra försvinner står den blomman kvar.

Betänk, alla är en blomma på ett sätt. Alla kan vi förgylla och glädja någon med vår skönhet.

Igår var det dags för lite vatten till några av mina blommor. Såg på gränsen lite törstiga ut och kanske slokade något blad. (Ibland kan det vara klart värre). Tänk vad lite vatten kan göra susen.

Du som känner dig lite ”törstig” och ”slokar” lite. Betänk att du är en vacker blomma. Det ligger i dina gener. Du behöver bara lite livgivande vatten.

Jesus säger så här i Johannes 7

”Är någon törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger.”

I ditt inre finns det en källa som vill bryta fram. Den ger dig det som en törstig blomma får när den får vatten. Han ger dig nytt liv. Du har varken blommat över eller bommat färdigt. Du ska blomma mer.

Publicerat den

Närmare Gud till dig

1. Närmare, Gud, till dig,
närmare dig!
Om det än blir ett kors
som lyfter mig,
sjunger jag innerlig:
närmare, Gud, till dig,
närmare, Gud, till dig,
närmare dig!

2. Döljer för pilgrim trött
solen sitt sken,
blir än min huvudgärd
hårdaste sten,
skall jag dock drömma mig
närmare, Gud till dig…

3. Där skall all nåd du gav
stå för min syn
såsom en stege, rest
upp emot skyn.
Änglar där vinkar mig
närmare, Gud, till dig…

4. Vaknad jag reser glad
stenen så hård
såsom mitt Betel upp,
minnet till vård.
Natten ju förde mig
närmare, Gud, till dig…

5. Sist, när jag ställa får
uppåt min färd
och jag har bakom mig
jordlivets värld,
viskar det än i mig:
närmare, Gud, till dig…

https://youtu.be/NC6buiGi5Js
Publicerat den

Söndagstankar – Vad formar min tro?

Fader, vem gav mig budskapet som skapade mitt hjärtas tro?

Frågan mötte jag i den bibelläsningsplan jag följde. Å ena sidan är det vän en konstig fråga. Det är ju naturligt att tänka att vår tro formas av den som tron riktas till. Alltså Gud själv.

Men funderar man lite mer så är kanske svaret inte riktigt så enkelt.

Vad formar din tro? Vem får påverka din tro? Vem lyssnar du till?

En högst relevant fråga. Och så viktig. För en tro behöver formas av källan själv. Därför behöver vi vara mer ivrig att formas av Gud än av oss själva eller någon annan.

Likaså behöver vi lyssna på ett prövande sätt när vi lyssnar till en predikan. Inte att dissikera den kritiskt och utgå från att den är fel. Utan mer att söka dess ursprung. Vart hämtar den sin inspiration? Stämmer den med Guds eget ord? Vad har den att ge oss? Så bearbetar vi den så att vi behåller det goda och lämnar det övriga åt sidan.

Formas vår tro av gamla minnen eller nyvunna erfarenheter varje dag?

Tro är ingen merit. Tro är ingen formel. Tron är inget arv från något. Tro är en levande relation med Gud själv.

Vad formar din tro? Sök ditt svar. Det kommer att hjälpa dig framåt.

Kolla denna länk också.

Närmare Gud till dig. En sång som påminner om att där, närmare Gud, där formas min tro.

Publicerat den

Det finns berättelser som lever för evigt

I går var jag på en musikal. Musikalen Annie. En grupp konfirmander mfl som gjorde Debo Jönköpings teater. Dom gjorde den verkligen bra.

Berättelsen om det föräldralösa barnet som bodde på ett barnhem. Men som fick flytta till den rike mannen. Som adopterade henne.

Det är en stark berättelse som har sitt ursprung i en verklighet. Samtidigt som den utspelar sig på 30-talet kan det vara en verklighet idag någonstans på jorden.

Det finns berättelser som lever länge. Som kommer leva för evigt. Tänk efter hur många berättelse du egentligen har i minnet. Berättelsen om din familj. Dina föräldrar. Dina far- och morföräldrar. Kanske har du ännu längre tillbaka i tiden händelser som berättats åter och åter igen.

Kom ihåg att hur du än känner dig i historiens vingslag kommer din berättelse, berättelsen om dig, att leva kvar. Länge.

Det kanske inte blir en musikal om din livsberättelse. Men den kommer ändå att berättas länge. Varför då? Därför att du har gjort och gör avtryck i livet. På denna jord. I människors sinne.

Respektfullt. Ansvarsfullt. Minnesvärt.

Så livet vi lever är värt att ta på allvar. Vilket avtryck vill du ge?

Kom ihåg att det du minst av allt tänker dig borde bli en möjlig story kanske just är det som man kommer minnas dig för.

Vissa sker kanske ligger förborgade i en hemlighet eller ett djupt förtroende. Där bara du och någon till vet vad det handlar om. Kanske är det just det som vi skulle vilja ha som livsberättelse att minnas efter oss. För det har ett djupare värde.

Det finns berättelser som lever för evigt. Ditt liv är en sådan berättelse.

Publicerat den

Du går aldrig ensam

Bilden är hämtad från ”Guds lilla gröna”.

En ensamhet kan vara svår att upptäcka som en tvåsamhet. Likaså upplevs den allt för ofta som just ensamhet fast den egentligen inte är en ensamhet.

Jo, om man utgår från perspektivet människor. Och då mer när det handlar om djupare relation.

Verkligheten är något annat. Mmmm just precis så. Hur det än klingar konstigt hos dig.

”….. måste du förstå att du faktiskt inte är ensam”

Bibeln säger om Gud att ”jag är med er alla dagar….” Likaså står det att hans ögon vilar på oss”. Att vår Gud alltid finns med oss.

Har sagt det förut och säger det igen. Gud är bara en bön bort. Hur långt/länge du än vandrat bort ifrån honom. Du behöver inte gå hela vägen tillbaka. En bön räcker. Ett samtal. Så nära är han. Det krävs ingen satellittelefon , inga röksignaler bara en bön.

Ibland tänker jag att när man tvivlar på det får man tala till sitt förstånd. Att hänvisa till löften i bibeln. Att påminna att det är så att Gud är alltid med. Vad en känslorna säger.

Du går aldrig ensam. Faktiskt är det så.

Publicerat den

Så var det över….. eller?

Det kunde ha blivit en längre säsong. Men så blev det inte.

Hv får ta semester. FBK kan kämpa vidare. Grattis till dom.

En förlust kan ses som precis vad den är. Helt enkelt en förlust.

Samtidigt kan man konstatera att för några månader trodde nog ingen att hv skulle gå till slutspel. I det ljuset är 7 matcher i kvartsfinal mot dom som vann serien riktigt bra.

Vad lär det oss? Att en förlust behöver inte vara så dramatisk. Det gäller att se det med klara ögon. Vilket kan vara svårt. Men om man andas ut, försöker att se det klart så fixar man det. Man måste ta en motgång i ljuset av alla andra vinster och framgångar. Då blir det mer rättvist.

Så möter du motgångar, belys dom med dina framgångar. Du har dom. Dom finns där. Påminn dig. Ta fram dom ur minnet. Så kommer du att inse att den senaste motgången och förlusten bleknar och det goda får mer plats.