Inlägg

Publicerat den

Kan det va höst typ?

Alltså……. Kan det va höst typ? 

  I flödet som kommer i Facebook och instagram kan man verkligen inse att hösten är här. Bilderna på träd vars löv skiftar i dom vackraste färger. 

Himlen är så vackert blå att man kan drömma sig bort. För en stund så kommer jag av mig lite. Jag känner att jag mer och mer blir en sommarmänniska. Jag längtar inte till höst och vinter. 

  Så går jag en promenad en skön fredag. Luften är hög. Solen skiner och vinden är precis så där lagom mycket. Så kommer man till ett träd som står där med sina vackra färger. Ja, då smälter jag också. Klart hösten är underbar.  


Jag erkänner. Jag är väl en höstmänniska då. För en dag eller två. 

Samtidigt är ju hösten något definitivt. Sommarn dör och kommer att vara så. För lång tid tycker jag. På tok för lång tid. 

  
 Men när man ser kvällshimlen, kväll efter kväll, kan man inte göra annat än älska hösten. 

Så det är nog höst nu. Och jag tycker nog om den i alla fall …….. typ….. i alla fall…..

Publicerat den

Uppstår nog

Jag uppstår nog!

För lite sedan läste jag en intressant artikel. Den ansåg det bevisat att män har värre och svårare förkylningar än kvinnor. 

Skönt att det nu är klarlagt. Då behöver vi inte längre försvara och förklara våra nära-döden-upplevelser. Alltså man dör ju nästan. Men jag är glad att jag uppstår lika många gånger. Det är tur det. 

Nu påstås det i samma artikel att det finns en forskning som påstår dess motsats. Det kan ju inte vara sant. Den forskningen måste man forska om och se på möjliga felkällor. För det är ju omöjligt. Det är ju bevisat att män har värre förkylning än kvinnor. 

Som du förstår är jag förkyld. Men det finns hopp. Jag tror jag kommer överleva. Uppstår nog. Återkommer i så fall med en ny blogg i morgon. 

Publicerat den

Livet på gatan har förändrats 

När jag kom hem från jobbet igår insåg jag att livet har förändrats på min gata. 

Jag mötte en man jag lärde känna när vi etablerade vår nya butik. Hans mamma bodde granne med mig. Du läste rätt. Bodde. Hon finns inte längre med oss. 

Bara för några veckor sedan hejade vi på varandra. Inget konstigt. Så blir hon sjuk. Tyvärr klarade hon inte detta utan fick sluta sina dagar. 

Man blir klart påmind om att livet på jorden inte varar för evigt. 

Glömmer aldrig tant Elsa. Hon var drygt tre gånger äldre i jämförelse med mina dryga 30 på den tiden. Hon påstod att jag hade hela livet framför mig. Men vem vet det? Hon längtade verkligen till himlen. Hon pratade inte om att dö. Hon längtade hem till himlen. Det var bara den lilla petitessen som heter pacemaker. Den skulle ha slutat fungera för flera år sedan. Men den tickade på för den verkade inte veta om att den skulle sluta. Doktorn ville byta ut den. Men det ville inte Elsa. För hon ville hem till himlen. Fantastiskt kvinna. Så underbar att sitta och prata med. 

Livet kan ändas när man minst anar det. 

Vi män brukar påstå att när vi är förkylda är vi nära döden. Vi är så sjuka. Faktum är att jag är just nu lite förkyld. Så jag går ju med nära-döden-upplevelse hela tiden. Och uppstår hela tiden. I ljuset av hur jag började idag så är det ju rätt hemskt att skoja om det. Precis , visst är det verkligen det. Att just skoja om det blir just lite knepigt när man möter vänner som just mött den verkliga döden och att skiljas från sin mamma. 

Livet har ändrats på vår gata. Det påminner om hur skört livet är

Vi behöver vara rädda om varandra och det liv vi lever. 

Publicerat den

Eget rum 😳?

Vaknade ju härom morgonen hos sonen i Småland. Han sa något om att ”det var mycket jobb i natt” 😳

Han påstod att jag hade pratat i sömnen. 😱

Detta vill ju jag med det bestämda förneka att det sker på natten. Alltså att jag pratar i sömnen. 

Nu har ju jag vidtagit vissa åtgärder när jag ska åka iväg på kurser där man uppmuntrar till att dela rum. 

Vad som är helt sant är att jag är väldigt mycket rörlig i sängen. Så det kommer ju att störa vederbörande väldigt mycket. Tillräcklig orsak varför jag bör ha eget rum. 

Sen vore det ju direkt pinsamt om jag pratade om något mindre lämpligt medan jag sov. 

Så om det nu skulle vara så att jag möjligen skulle få för mig att prata i sömnen är det bättre att ha eget rum. Det gäller att förebygga eventuella missförstånd. 

Vad jag vet så går jag i alla fall inte i sömnen. Blev dock lite orolig när prövade en sömn-app. (Inte napp) Sleep Cycle.  Den påstod att jag hade gått flera tusen steg under natten. 😱

För allas trevnad bör jag kanske nog ha eget rum 😄

Publicerat den

Kastar sten i glashus

Så är DÖ – decemberöverenskommelsen – dö. Löfven skriker ut att KD och alliansen sviker löften. Han kanske skulle tona ner retoriken något eftersom han sviker sina egna vallöften en efter en. 

Att DÖ är dö är väl både bra och dåligt. Sossarna har nog bäddat själva för detta. Ytterst kanske det är ett valresultat som tvingade fram något mindre bra. 

Har svårt att tro att det blir ett nyval. Blir det så har vi chansen att ställa det mesta tillrätta. Om nu bara partierna kan återta initiativet från SD. Ta debatten denna gång. Visa på sunda lösningar. Medmänsklighet och omsorg. Då vinner partiet människornas hjärta. 

Publicerat den

”Vad dumma vi var som inte tog chansen”

Stod och väntade på systerdottern och hennes sambo vid flyget. Så går det förbi några som tittar in på alla som ska iväg. Kvinnan säger lite uppgivet ”va dumma vi var som inte tog chansen”. 

Inte vet jag vad det handlade om. Hade dom fått ett bra erbjudande att få flyga iväg till varmare länder? Eftersom denna morgon var kall med höstens första frost så förstår jag henne. 

Men tänk, missa chansen till något bra. 

Vi människor får många möjligheter. Många erbjudande. Inte minst telefonförsäljare som menar att deras erbjudande är för bra för att missa. Dom tror ju starkt på sin produkt och blir ju inte så sällan rätt putt om man nekar till deras fantastiska erbjudande och mitt livs största chans. 

Du har säkert hamnat i valmöjligheter i livet också. ”Sitt livs chans” är väl att ta i men något i den stilen. Eller så är det just det som det är. Så står vi där och våndas. 

Kanske är denna kvinnas ord en kall morgon utanför Norrköpings flygplats inte så ovanliga. Vi valde bort möjligheten men ångrar oss senare. Speciellt kanske när vi ser andra som vågade ”kasta loss”. Kanske är det ord som får oss att tänka om inför nästa gångs möjlighet. 

Nästa gång, våga! Nästa gång, låt det inte sluta med att du ångrar dig! Nästa gång är det du som kastar loss och tar din chans och möjlighet som lagts framför dig. 

Publicerat den

En morgon i Småland….

  Det blev en morgon i Småland. Inte så planerad utan rent av lite av en impuls. 

Ganska skönt för en annars ganska så planerande person som jag. Agendan fylls ju dag för dag med olika händelser och måsten. Ibland är ju varje helg bokad av något. Får väl erkänna att jag har lite svårt att vara still. Fast det har blivit bra mycket bättre med åren. (Börjar väl bli lite gammal och trött 😊)

Ibland kan jag känna att det vore så skönt att bara leva från minut till minut. Helt oplanerad. Ta dagen som den kommer. Bara liksom se vad den ger. Inget ansvar. Bara glida med, typ. Vet inte om ett sådant liv blir vad man tror efter ett tag. Det livet blir väl också lite trist efter ett tag med längtan till något annat. 

Kanske livet med stort L stavas Lagom. Lagom av allt. Lite typiskt svenskt men å andra sidan är jag ju svensk. ”Typisk svensk” kan man ju diskutera men ändå svensk. 

Socialstyrelsen har ju gått ut ibland med rekommendationer om tex brödintag osv. Efter ett tag ändras det. Kostcirkel och jag vet inte allt vad vi ska leva efter. Så ändras det med tiden. Jag kan bara konstatera att lagom är bäst. Varierad kost med lagom av allt. Lagom träning. För mycket träning kan helt enkelt vara onyttigt. Lagom med sömn. Helt enkelt lagom. 

För många är ju ett lagom liv inget att ha. Allt ska ha en guldkant med mycket av allt. Jag vill påstå att det lilla, som ibland kan ses som lite väl mycket lagom, kan ha sin egen förgyllda guldkant. Som en morgon i Småland hos sin son som ännu sover gott 😊. 

Så ett liv lagom planerat med lagom mycket impulser kanske ändå inte är så dumt.

Publicerat den

Han la sin högra hand på mig….

När jag såg honom föll jag ner som död för hans fötter. Och han lade sin högra hand på mig och sade: »Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket. (‭Uppenbarelseboken‬ ‭1‬:‭17-18‬ B2000)

Denna text är hämtad från uppenbarelsenboken. På många sätt en svårläst bok. Samtidigt en bok som vill ge trygghet inför framtiden och evigheten. 

Höger hand står för styrka. Samtidigt ligger det något skönt i detta uttryck. ”Han la sin högra hand på mig”. Talar om omsorg och beröring. 

Tänk att vi inte behöver vara oroliga inför evigheten.  Det finns ett liv bortom det vi kallar död. Vi har något att se fram emot. 

Tron på Gud sträcker sig längre bort än vår död. Vi har något underbart att se fram emot. 

Vi behöver inte vara rädd för detta. Genom vår väg tillsammans med Jesus är han vårt löfte på denna evighet. Han säger själv att han är vägen till denna evighet. 

Det finns en bibelvers som ibland kallas för ”lilla Bibeln”. Den liksom sammanfattar kärnan i Bibeln budskap ”För så här älskade Gud världen: Han gav sin ende Son, för att den som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)

Publicerat den

O-Äntligen. 

Igår trodde jag var dagen då jag trodde att jag skulle få ropa ”ÄNTLIGEN!” Men inte då. 

Igår trodde jag dagen var inne då en sann fredskämpe skulle få Nobels Fredspris. Men inte då. 

Igår trodde jag att tiden var mogen för en person som mitt i en bortglömt krig gjort skillnad för så många människor. Mest kvinnor. Kvinnor som drabbats av mäns mest avskyvärda ”vapen” våldtäkt. Men inte då. 

Kanske just för att det är män som utsätter och kvinna som blir utsatta.  Kanske för att han räddar liv på afrikanska kvinnor och inte några andra kvinnor. Kanske just för att det är opolitiskt korrekt. Kanske för att mission är inkopplad. Kanske för att man helt enkelt inte tycker att Denis Mukwege inte är värd att få Nobels Fredspris. 
 
Men om någon är värd att få ett fredspris så är det han.  Hans livsgärning är något långt mer än vad många andra har lyckats med. 

Läs vad Dagens Nyheter skriver om honom. Varför inte se honom på SVTplay. Sen kan du börja leta dig fram på nätet och läsa om denne man och vad han fått betyda. 

Jag säger bara ”NÄSTA ÅR!” måste det bli. Nästa år måste Dennis få fredspriset. Ge honom det innan det måste ges postumt. Det blir ett pris där många kommer att få del av dess mereffekter. 

NÄSTA ÅR!

Publicerat den

Att återhämta sig 

När man varit ute och sprungit så behöver man återhämtning. I alla fall jag. När jag sprang igår så blev det ca 15 km. Typiskt nog dog batteriet innan jag han hem. Men den registrerade i alla fall 13 av dom ca 15 km det blev. 

Att ta en dusch och bara låta kroppen återhämta sig är en skön process. Tröttheten sprider sig i lemmarna och kroppen liksom ”stannar av”. Tror att du kan hålla med om att en kropp som tränat behöver just återhämtning innan ett nytt pass tar vid. 

Det konstiga är att vi har lite svårt att se det i andra sammanhang. När du fyllt din almanacka med för många uppgifter. Dagarna har på tok för mycket i relation till just återhämtning. Vi vill ju så gärna vara effektiva och präktiga. 

Återhämtning – en stund då vi åter kommer i en normal livsrytm och får känna att kraften vänder tillbaka. Som att få ny kraft igen dör den gamla tig slut. 

En muskel som fått för mycket mjölksyra gör inget bra jobb. Kan lätt bli kramp. Liknande sker ju i vår vardag när vi pumpat på för mycket. 

Nu behöver ju inte återhämtning innebära totalt soffläge. (Trots att det blev min återhämtning igår) Simmarn verkar simma ”ner” sig efter ett tävlingspass. Kanske vi kan lugna ner oss genom ett lättare sysselsättningspass. 

Jag tror dock att både du och jag mår bäst av att se till (läs:”boka in”) att vi får tid för återhämtning.