En avgift som kostar mer än den smakar

I går åkte jag över Motalabron. Det kostade 5kr. Sen kommer det en räkning på dessa 5kr. Ett kuvert. En räkning. Ett porto. Jag har alltid funderat på hur detta system kan gå ihop.

Jag hittade en artikel som blåser liv i den undran. Det går inte ihop helt enkelt. SVT har visat på att det kostat 10kr att skicka denna räkning.

Om man sköter sin egen ekonomi på det viset får man snart lämna sitt hem. Man skulle gå i konkurs. Skulle jag sköta butiken jag jobbar i på det sättet går det pt skogen. Butiken försvinner och jag med den.

Men staten kan tänka sig att sköta finansiering på det sättet. Det bör innebära att förstå betalar jag avgiften på 5kr och sen får man skjuta till ifrån våra skattepengar.

Rätt sjukt tycker jag….

Infrastruktursavgift – men till vilken kostnad?

 Fick en avi för inbetalning av broavgift vid passage över nya bron i Motala. Alltså hallå!!! Visst ska jag göra rätt för mig. Det blir ju så löjligt dumt. Jag ska betala 5 kr. Deras kostnader överstiger  ju långt mer än dessa 5kr. 

Inte konstigt om man får problem mellan medborgare och myndighet. Det blir ett löjes skimmer över det. 

Jag åkte in i Oslo för några år sedan. Då hamnade jag i samma situation. Då skulle dom ha 20 NKr för vägtullar. Efter tre månader kom det ett inbetalningskort på 20NKr. 

Ibland borde sunt förnuft få gå före alla regler om avgifter man borde betala. Men men så är det i landet präktigt och ”vi gör alltid rätt”. 

Så nu gäller det att betala 5kr i tid. Annars blir det straffavgift på 300kr. I sig var ju det billigt. Förr var den på 500kr. 

Kära transportstyrelse och beslutande personer: här borde ni tänka om och göra rätt. När en avgift är mindre än omkostnaderna borde den läggas undan. Punkt!