Söndagstankar – Gud såg att det var gott

img_0242När Gud skapar jorden och allt som är på den avslutar han skapelsedagarna med slutsatsen ”och Gud såg att det var gott”.

Dag efter dag så gör han samma slutsats. Det var gott det han hade skapat. Han var nöjd. Tillfredsställd.

När han kommer till människan blir han mer personlig. Han tar sig själv som utgångsläge och förebild. ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss”. Så går han till verket. När han avslutar den dagen säger han att ”det var mycket gott”.

Jag vet inte hur du brukar reagera när du ser dig själv i spegeln. Kanske har du tänkt samma tanke som jag gjort någon gång. ”Det var inte mycket att titta på”. Man är inte alltid nöjd med sig själv. Eller när vi ser oss själva på kort. Det är inte alltid vi är nöjda då.

Men när Gud såg på människan säger han inte så. Tänker inte så som vi gör ibland. Nej, han säger att han var mycket nöjd. ”Det var mycket gott!”

Han har skapat dig till att vara lik honom och haft sig själv som förebild. När han var färdig sa han att han var nöjd. Hur du än ser på dig själv, känner om dig själv, tänker om dig själv, tycker om dig själv så är Gud nöjd och glad över dig.

Det är så han ser på dig. Han älskar dig. Så när du ser dig själv i spegeln nästa gång vill han viska i ditt öra att han tycker om dig. Tycker du ser bra ut. Och han är nöjd med sin skapelse – nöjd med dig. Så slappna av och njut av det du ser.

Gud välsigna dig och din dag.

Varför ska nyttigt mat smaka mindre gott?

Om nu Gud skapade massa nyttigt att äta, varför smakar det då inte himmelskt gott?

Jag bara undrar liksom….

Jag fick nyligen diagnosen Osteoporos. Det för att jag bör tänka på vad jag äter. Ja, det bör vi väl all göra men ändå. Jag behöver få i mig kalk och D-vitamin.

Så igår satt jag och försökte lära mig lite mer. Matlagningen har väl aldrig varit min starka sida. Andra kan det så mycket bättre så varför hindra dom?

Broccoli är visst något man ska äta. För det första är det svårstavat. För det andra så har jag så svårt för smaken. För det tredje lär det vara något av det nyttigare man kan äta. Därför har jag bara en liten stilla undran; varför stämmer inte den smaken med min mun?

Till min glädje ser jag att kantareller är nyttigt. Dom faller mig väldigt bra i smaken. Speciellt dom gula. Så varför inte skänka mig lite gula kantareller. Tack på förhand.

Fisk är ju något bra. Typ lax och torsk. Så nu behöver jag botanisera bland lite recept, utbedja mig mod och sen gå till verket. Fisk var länge något mindre gott tills mina barns morfar introducerade färsk fisk. Då vände det. Fisk är klart underskattat. Synd att det är dyrt men det får bli dyrare matkonto. Får väl dra ner på annat nyttigt som lakrits och jordgubbar.

Men det verkar som att mycket nyttigt smakar konstigt. Som tex penicillin – smakar ju hemskt. 🙈

Kvällskurs med matlagning är väl en ide. Lagom svår och utan broccoli. Finns dom kurserna?

Hur som helst hittade jag en matkalkylsida på nätet. Där kan man få veta det mesta om vad det finns för nyttigt i maten. Det är en nyttig läsning. Där man tror att man är såååå nyttig visar det sig att det noooog inte är så. Samtidigt inser man där att det är noooog inte såååååå svårt att få till en allsidighet i kosten man behöver.

Det svåra är väl att man först och främst väljer mat efter vad ögat ser. Ser det bra ut är det nog bra vilket inte alltid (tydligen) är sant.

Om det nu finns nyttigheter som inte smakar bra borde man vara utrustad med ett filter man kan slå till. Ett filter som gör att det smakar bra eller helt enkelt tar bort den del av smaken man vill undvika. Det borde vara en bra uppfinning att uppfinna.

Nu är det väl så att det är rent personligt hur vi uppfattar smaker. Tur att någon tycker om broccoli. Så hoppas att ingen blev trampad på tårna nu och kände sig påhoppad eller så.

Säger bara det…..
Kaffe och lakrits är också nyttigt. Så det så.

Gott Nytt Välsignat År

Årets sista dag är inne. Alltid lite vemodigt. Å ena sidan en helt vanlig dag. Varken mer eller mindre. En helt vanlig dag. Ingen snö. Det är för varmt för att kännas som mitt i vintern. Alltså en helt vanlig dag typ så. 

Samtidigt är det en dag där något tar slut och något nytt kommer. I sig inget dramatiskt och ändå ganska avgörande. Ett år avslutas och ett nytt tar vid
För 16 år sedan var det ett märkligt årsskifte. 1999 skulle bli 2000. Flygplan skulle riskera att störta. Dator skulle sluta att fungera. Det var med spänning man skulle följa tolvslaget. Land efter land fick sitt tolvslag men inga hemska saker hände. Överdriven oro? Möjligen eller så lyckades man lösa bekymret. 

Ett så dramatiskt årsskifte har vi inte i år och det dröjer ju några år till nästa millennieskifte. 

Men varje årsskifte påminner om skiften. Att tiden går. 16 år från tusenårsskiftet. Kanske 35 år sedan jag firade nyår i pingstkyrkan i Flen. Där Weine eller Henry eller nu vem det var som slog in tolvslaget med att slå på spätt. Tiden rusar helt enkelt. 

För mig är detta årsskifte både och. Avslut som smärtar. Känsla av att tiden går så gruvligt fort. En förväntan om ett nytt spännande år. Utmaning. Lite orolig över vad jag ska möta. Trygghet i att jag får lägga 2017 i Guds händer och omsorg. 

För vad ska man göra? Världen är mer orolig nu än vad jag någonsin upplevt. Ja, för dig som upplevt andra världskriget håller nog inte med mig, med allt tydlig rätt. Jag har aldrig upplevt något sådant. Möjligen lite av närhet av oroshärd när jag rest i andra länder. Men världen brinner på något sätt. 
Jag väljer att gå in i det nya året med ett öppet sinne. Jag väljer att inte slå fast något. Inga löften. Inga beslut om massa saker. Jag väljer att be bönen ”Herre, led mig dag för dag! I din vilja vill jag va’

om det än genom lidande bär.

När min vandringsfärd syns lång, jag dig beder gång på gång. Herre, led mig dit hem där du är.” Lite annorlunda formulerat på ett sätt. Men i ändå be att vad än som sker vill jag vara i Guds vilja. Vara efter hans tanke för mitt liv. Att vara lyhörd för vad han vill. Att helt enkelt på något sätt bli till välsignelse för någon där jag går fram. Så för mig hoppas jag att 2017 får bli en ”stilla vandring med Gud”. Självklart tror jag att tempot lär vara högt många gånger. Men jag längtar efter en inre stilla vandring med Gud. 

Jag vill önska dig ett Gott Nytt Välsignat År. 

Var rädd om dig. Alla 365 dagarna  framöver. År 2018 tar vi då. Nu satsar vi på 2017 och gör något riktigt bra av det. 

Gott Nytt År!

Gott Nytt År önskar jag dig. Ett år med en extra dag. Måste glädja alla som påstår att dom inte hinner med allt dom vill göra.

En hel dag extra. Tänk vad man kan hitta på mycket då. Nu kommer vi också att må bättre när tidsrytmen lagts tillrätta och vi kommit ifatt med alla sekunder minuter som skevat en tid

366 dagar som du och jag har möjlighet att göra något bra av.

Undrar jag hur året kommer att summeras. Hur många timmar kommer vi att titta på våra mobiler i onödan? Ska nog göra som Josefin skrev på sin blogg: skaffa mig en klocka på armen så att jag inte tittar i onödan på mobilen och blir ”fast” där.

Hur kommer det gå med flyktingströmmen? Jobben? Boendet? Världsekonomin? Krig och fred? Klimatet?

På ett sätt känns tiden som ligger framför orolig. Lite bävande inför den. Känner ibland lite olust. På samma gång var det länge sedan som jag kände en sådan pirrighet och förväntan som jag gör inför detta år. Nytt jobb. Ny bostad. (Ja ja det sista var väl inget nytt tänkte du. Bara 19:e gången typ 😊) Ny stad. Nytt landskap.

När jag då blickar framåt känner jag ett stort behov av att säga ”Gud, hjälp oss!”  Vet inte om du brukar be till Gud. Jag brukar göra det. Inför 2016 är det i alla fall ett bra läge att göra det tänker jag. Vi behöver be Gud om hjälp under detta är. För oss rent privat men också för vår värld. Så be med mig om du vill:

Gud, håll ditt vakande öga över oss alla detta år. Hjälp oss att leva våra liv på bästa sätt. Så att du kan välsigna det. Hjälp jordens alla regeringar att ha högre värden för ögonen än snabba vinster. Bevara oss från krig och skapa fred över hela vår jord. Gud, hjälp oss!

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge 

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge 

Detta är nog det tuffaste uttrycket för oss människor att möta. Undrar jag hur man tänkte när det ordspråket formades och växte fram. 

Betänk hur det var med julaftonen när man var liten. Hur svårt var det inte att vänta på juklappsutdelningen. Då var det inte kul att höra ”den som….”  Vilken tur att man lättade på trycket och man fick en julklapp på morgonen. 

Hur jobbigt var det inte dagarna innan man skulle fylla år. Det smögs lite runt omkring och förväntningen på att önskningen skulle slå in stegrades. Att då höra ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge” var inget roligt. 

Visst finns det sådana tillfällen även som vuxen. Fast det är lite svårare att erkänna det. Man liksom längtar och väntar. Räknar ner. Och jag vill påstå att det kan vara minst lika jobbig väntan som när jag var liten. 

Samtidigt ligger det något bra med att vänta och invänta. Det ligger något av ett ”inte ta för givet men ser fram emot” över det. Det inte bara serveras snabbt och enkelt utan man får stilla vänta. Idag är det dom snabba klippen. Snabba uppfyllandet av en önskan. Är jag hungrig kan jag snabbt lösa det genom att svänga in till Max drive in och på någon minut har jag maten serverad och kan åka vidare. Inget långkok här inte. Inget bord som det tog dit att duka. Ingen lång väntan på att alla ska komma och någon skall ge klartecken med sitt ”var så god”. På några minuter är man mätt, så var det överstökat. 

Detta väntande har något med växande att göra. Något som börjar gro och snart kommer att växa upp och blomma. I detta växande blir det något mer än bara en lite växt som snabbt torkar ur dör. Som om rötterna blir starkare och djupare av det. 

Motsatsen till detta växande är väl ”Lätt fånget, lätt förgånget.”  Snabba segrar och snabba fångster ger sällan något djupare stående värde. 

Men mitt i detta väntande är det inte så enkelt. 

Kanske får vi då, i vår drömbild, söka oss fram till själva uppfyllelsens ögonblick. Då tiden av väntan är över. En inre bild som hjälper oss att överleva ”….väntar aldrig för länge”-känslans baksida. För visst är det så att många gånger är det just den bilden som drar oss framåt. En längtan som faktiskt gör att vi styr in vårt liv åt ett håll. 

Jag är den förste att erkänna att det är inget enkelt att vänta. Men det är möjligt att klara av det. Det blir så mycket bättre längre fram. Den kraften kan bära långt och ge livet ett bättre perspektiv än det jobbiga ”nuets” tunga väntan som upplevs som en evighet. Men men …. det är lättare sagt en gjort. Jag tror ändå att det är möjligt. 

Söndagstankar – Gud vänder det onda till något gott

”Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv.” (‭Första Moseboken‬ ‭50‬:‭20‬ SFB98)

Jag har läst om Josef dom sista dagarna. Du kan läsa om det i första Moseboken kapitlen 37-50. Det är en ganska intressant berättelse som Bibeln lyfter fram. När Josef växer upp ser hans bröder med avundsjuka på Josef. Josef drömmer drömmar om hur hans familj bugar sig inför honom. En dag blir det för mycket för bröderna så dom säljer honom till slav i Egypten. Till sin far säger man att ett rovdjur dödat honom. Man ville döda honom men han räddades av idéen att sälja honom som slav. När man sen följer Josefs liv är det ett liv där man ser hur Gud är med honom. Trots fängelse och frestelser. Han uttyder Faraos drömmar om 7 rika år och 7 hungersnödsår. Det gör att Josef får hand om hela landet. Han ser till att lagra mat från dom sju rika åren. Det gör att när dom åren av hungersnöd kommer finns det mat i landet.

Då kommer Josefs familj från Israel och ber om att få köpa mat. Det är en lång historia som är värld att läsas. Det slutar med att Josef återförenas med sin far och familj. När sen pappa Jakob dör blir bröderna oroliga. Tänk om Josefs välvilja vänds till hat nu när pappa är död? Dom går till Josefs och ”drar till med” att pappa har sagt att Josef skall förlåta dom vad dom gjorde med honom.

Det är då Josef säger: ”Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv.”

Det är dagens hälsning till dig som upplever något liknande. Människor har tänkt och har handlat dumt mot dig. Gud kan vända det till något gott. Lägg det hos Honom. Gå vidare. Du ska se att liksom Josef kan det onda du blir utsatt för vändas till något gott som du till slut får välsignelse av. Det kommer att räknas dig till godo.

Bakslagen – något positivt

När man haft en period av vår i luften känns det inget roligt att vakna och inse att det snöar. I onsdags när jag kom ner i köket för att sätta på morgonkaffet ser jag stora snöflingor sakta dala ner mot marken. Det var ju inte det jag önskade mig precis. Det är ju vårens tid nu.

Visst, mars månad så det är inget annat att vänta.

Men kanske är det just alla dessa bakslag i vädret som gör att man välkomnar våren ännu mer. Snön hinner ju faktiskt knappast ner förrän den är borta. Så bakslag kanske inte är så farligt.

Till detta var det butiksdag. En dag som denna blir ingen bra dag rent kundmässigt och dagskassan blir ofta medioker. Så var det också i stort sett.
Kändes lite glest. Inte det tempo man vill ha. Så när vi skulle summera dagen inser vi att resultatet för dagen var riktigt bra. Inte så farligt med ett bakslag i vädret. Det funkade ju trots ett dåligt väder.

Kanske är det inte så dumt med bakslag. Dom gör oss ödmjuka. Allt kan inte gå på räls. Vi lär oss att inte ta något för givet. Bakslagen kanske gör att vi uppskattar framgångarna desto mer. Kanske gör bakslagen att skärpan vässas lite till. Vi liksom skärper till det.

Så gräv inte ner dig när bakslaget är ett faktum. Det har nog något gott med sig i slutändan fast du inte ser det just då. Det finns stora förutsättningar att vi lärt oss något i det. Varför inte försöka söka det positiva i det? Bakslag – kan vara något positivt.