Tanke för dagen – varför heter det slutspel när det håller på hur länge som helst?

För oss som följer shl vet att det börjar dra ihop sig till slutspel.

Slutspel

I första anblick känns ju ordet slutspel som att det nu är typ snart slut.

Men inte i shl. Ett slutspel håller på hur länge som helst. Speciellt om man först ska spela åttondelsfinal.

Slutspel

Borde heta Långspel. Bäst av sju. Alltså det blir några matcher. Känns som att det hinner bli midsommar innan det är slut med slutspel.

Minns hur det var i Jönköping då vi tog guld och skulle fira dom. Utefter gatorna satt ju folk i solstolarna och väntande på att laget skulle komma.

Slutspel – känns som något definitivt. Jag är egentligen inte en person som tänker ”slut” utan mer fortsättning och utveckling.

Jag bara undrar. Varför heter det slutspel när det håller på i en evighet?

Jag skulle ju kunna ha många lag som mina lag…

Om man flyttat så mycket som jag gjort undrar jag om man får vara supporter till flera lag samtidigt? Eller är man då en fegis, svikare eller är man mer trogen då?

Född i Dalarna. Då skulle det ligga nära till hands att heja på Leksand.  Bodde ju rätt nära dom på ett sätt. Trosabo – Södertälje hockey kanske?  Ulricehamn Grästorp – västra Frölunda eller Hv71? Flen – Flens IF ? Odensbacken, Laxå – ÖSK? Norrköping – vita hästen – IFK? Sen har jag ju återvänt till områden så jagvhar ju haft möjligheten att återknyta till samma lag igen…..

Ändå hade jag (med betoning på ‘hade’) en tid i livet då jag hejade på AIK. 

Här om dagen fick jag frågan vilket lag som var ”mitt”. Upptäckte då att jag nog lutade mer åt HV71 än vad jag trodde. Ändå kan jag känna lite för alla lag som jag ”bott nära”. 

När jag skriver detta ser jag matchen HV71 – ÖSK. Det blir lite kluvet. Lika kluvet som när jag såg IFK Norrköping mot Örebro i fotboll. 

Att säga att man är lite av varje är väl ett hån mot en sann 100%-ig supporter på ett lag. Eller så visar det bara på en större storsinthet att man kan glädjas med flera lag. 

För varje plats jag bott på har jag lämnat kvar en bit av mig. Eller snarare att varje plats har fått en plats inom mig. Jag har med mig starka minnen. Upplevelser som för alltid kommer att finnas med. Dom postitiva överväger klart dom negativa.  Att då ha med sig olika lag att heja på är inte så konstigt. 
Så nu är det klart. Jag bor i Jönköping och hejar således på HV71. J-Södra är mitt lag i fotboll.  Känns skönt att ha gjort klart med mig själv om det 😄😄 Ingen annan behöver ju engagera sig i det valet. Skulle jag hamna i en annan stad i en annan del av landet så får vi se vilket lag jag kommer att heja på då. Känns bra att vara så följsam i detta. 

Så hände det igen…..

Igår kväll var jag på shl-hockey. HV71 mötte Rögle. Dom verkar vara i behov av nya åskådare. Nu när fansen skänker bort sina årskort. (Ja det var nog bara en). 

Det är min andra match. Sist mötte dom Växjö. Det gick bättre för Växjö kan man väl lugnt påstå. 

Matchen i går kväll gick väl inte till historien som den häftigaste typ. Lite för lite nerv.   Jag tyckte nog att dom hade lite för lite hjärta i spelet. Intensiteten för låg. 

 Ett litet jag-är-inte-nöjd-domaren-samtal blev det dock. Vad som inte syns på bilden är att även Röglespelaren hade ett sådant samtal med den andra huvuddomaren. Vilken tur att dom numera har två av den sorten. Nu klarar man av sådana samtal enkelt i ett powerbreak. Smidigt när dom är två domare. 
Nu blev det ju 2-2 i full tid med följande straffar som Rögle vann. 

Nu hänger jag inte med så mycket i tabellen. Men man kan undra om lagen inte har så mycket att spela om längre. Som att det liksom är kört den här säsongen. Det kanske inte är det men det verkade nästan som så. 

Killarna som körde vattenbilarna var duktiga i alla fall.   Nu ska ingen tro att jag är missnöjd. Nej då. Går gärna igen. HV71 verkar behöva allt stöd som dom kan få. Bättre lycka nästa gång. Nästa gång skulle det trots allt vara med om en seger. Det skulle jag uppskatta. 

Hockey – ska det vara nödvändigt ?

20140516-204057.jpg

Sitter och tittar på hockey. Det är ett under att dom lyckas i det tempo dom spelar i. Om du stått vid rinkside inser du ganska snart att det går undan där ute på isen.

Det som imponerar är att dom mitt i detta tempo kan hitta timingen att passa pucken på bladet till sin medspelare. Att komma i rätt position för att vara spelbar. Inte konstigt att det blir så fel ibland. Man står på skridskor på en hal is och skall skjuta hårda skott. Bara det är ju en dans som heter duga. Till detta finns det en (tok) som valt att bli målvakt. Hur dum får man va? Men där står målvakten helt frivilligt och motar skott efter skott.

Får erkänna att det är ganska medryckande. Det händer ju så mycket….

Men jag får nog säga att jag tycker det inte är speciellt manligt att man förstärker när man blir tacklad. Allt för att få domarn att blåsa. Det är ganska töntigt. Troligen måste dom göra så för dom klarar inte av att vinna på rent spel. Kan inte vara roligt att vinna första pris genom fusk.

Men hockey i maj månad……? Hur tänkte man då? VM-finalen kan ju gå i nästan högsommarvärme. Förr kunde man ha flera sporter att utöva. (Visst kan man det nu med men det går inte att kombinera som förr) Fotbollen tog slut innan hockeyn började. Nu spelar man fotbollsfinal sent på hösten, nästan i snöblask. Så det blir att välja. Hockey eller fotboll.

Matchen som går i skrivandets stund är Sverige – Norge. En match som Sverige borde vina överlägset. Troligen den svåraste matchen i hela VM, eller? Det är lätt att ta ut en seger i förskott. Svårare att genomföra den då.
(Efter nästan två perioder leder Norge med 1-0….. Så som sagt, typ… men dom vann till slut med 2-1)

Kanske är det så det lätt blir i livet. Vi tar ut så mycket i förskott. Intecknar löneförhöjning i nya utgifter innan vi fått den. Trisslottens vinst är redan planerad för plötsligt händer det ju. Nya jobbet har man redan fått fast man ännu inte skrivit på anställningsavtalet.

Men ändå…

Hockey – ska det vara nödvändigt ? Tja, varför inte?!!!