Etikett: tid

Publicerat den

Det är tid att ….

Har du någon gång funnit att det är ett avgörande tidpunkt eller avgörande moment du just upplever? Att det som just nu händer kommer att påverka mer än man liksom anar? Har du någon gång känt dig manad till något som bara måste göras?

Jag tror att det är en sådan tid just nu …

”Så åt er i rättfärdighet, skörda efter kärlekens bud, bryt er ny mark. Det är tid att söka Herren, tills han kommer och låter rättfärdighet regna över er.”
‭‭Hosea‬ ‭10‬:‭12‬ ‭SFB15‬‬

Det är en speciell tid återigen just nu. Genom historien har dessa tillfällen kommit. Skulle du fråga en äldre person så skulle du kunna få en berättelse om dessa tider. Då Guds folk kände sig manade att söka Gud på ett extra sätt.

Det är tid att söka Herren

Man behöver inte vara profet för att se att vårt land behöver förbön. Vårt land behöver en mobilisering av bön. Där bönens atmosfär får bli större och större. Som att vi fyller vårt land med bönens väldoft. Jag tror att vi behöver ta tid för bön. Utgår ifrån att varken du eller jag kan be 24 timmar om dygnet. Men jag tror att vi kan prioritera bönen mer än vi gör idag.

Rättfärdighet – när jag söker lite på nätet om det ser jag tex att ”Ordet ”rättfärdig” kan enklast översättas med: ”som gör det som är rätt”, ”ostrafflig” eller ”skuldfri”.

Ska vi se detta i den enkla betydelsen skulle det innebära att denna böneatmosfär skulle skapa en omvärld som mer söker det som är rätt och riktigt. Och det är väl något vi verkligen efterfrågar nu.

Men jag tänker att du i din bön söker det som du ser din omgivning behöver.

Kanske detta är en väg att bryta ny mark i vår tid. En mark som mer präglas av fred och frid. Mer präglas av kärlek än av hat.

Men jag tänker att detta ord är även till dig som är osäker på framtiden. Osäker på valen. Har bekymmer. När nöden knackar på. Då är det tid att söka Herren.

Jag har en inre känsla av att det dock är verkligen tid att söka Herren igen. För vårt land och det skeenden som sker just nu. Visst ber vi kanske du tänker … och ja, absolut, men kanske skulle vi behöva ta ett större initiativ.

Till dig som väcks över att det borde kunna bli mer bön, till dig som redan ber, vi behöver besluta oss för att tillsammans fylla detta land återigen med bönens väldoft.

Publicerat den

Vad händer med tiden?

Vad händer med tiden? Troligen känner vi rätt lika inför den, du och jag. Tiden går verkligen fort.

I morgon är det 2 år sedan jag började här i Eskilstuna. Känns nästan som det är igår , ja nästan i alla fall. Två år. Jag kom hit mitt i pandemin. Lite konstigt. Tog rätt lång tid innan jag fick någon djupare kontakt med människor.

Vad händer med tiden egentligen?

Den går ju precis lika fort hela tiden. Ändå rusar den fortare tycker jag. Under tiden händer det så mycket. Massor som går i revy framför ögonen när man tänker så. Passerade Söderbärke för någon vecka sedan, min första boplats i livet. Så där en 24 flyttar senare sitter jag på en balkong i Eskilstuna. Rätt många år äldre. Många saker som ploppar upp är goda härliga minnen. Några är mer sorg och känslan av smärta och o viss mån ånger.

Men genom allt känns det som jag har varit buren på något vis. Omsorgen av den Gud jag tror på har funnits där hela tiden. Och det är rätt stort att uppleva det. Det är ju en omsorg som blir svår att förklara men den upplevs på något sätt inifrån.

Vad allt det påminner om är att tiden följer vi bara med. Men vi kan göra något med den. Vi kan fylla den med det som har mest värde i livet. Det som ger goda minnen.

Men också bygga för livet som kommer. Att ta livet på allvar liksom. Det ger det som kommer att betyda allra mest för oss.

Var rädd om dina dagar. Livet är för värdefullt för att bara rusa igenom det. Livet behöver dom där stunderna av ett upplyft blick. En blick som lyfter sig ovanför de vardagliga måsten vi ständigt lever i.

Vad händer med tiden egentligen?

Troligen är svaret – ”det som vi gör med den”.

För vi får den ju varje dag. Vi tar emot den som en gåva. Så förvaltar vi den. Förhoppningsvis på bästa sätt.

Ett musikstycke utan pausar blir nog rätt slätstruket. Likaså ett liv. Så arrangera livet med lite pausar ibland.

Idag ber vi för riksdagsman Susanne Nordström (M)

Publicerat den

På utsatt tid….

Är det du den som alltid är i tid till en utsatt tid? Eller är du en notorisk tidsoptimist som typ alltid kommer försent ?

Att vänta på människor när man ska ha ett möte är rätt trist. En kvart blir ju lika många kvart så det finns väntande människor. Vilket innebär att har mötet 8 personer som får vänta på en personer är det ju 8 kvart som är lika med 2 timmar. Två timmar som bara kastades bort. Så ser ju inte ofta den som är sen det hela. Utan den var ju bara kommit en kvart för sent.

Talesättet ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge” är ju inte alltid jättesant direkt. Utan det beror ju helt på utgångsläget och vem som drabbas. Eller?

”När tiden var inne…. ” är en återkommande tanke i bibeln. Det fanns en utsatt tid då Gud gjorde insteg i världen. Eller något hände. Det är som att Gud hade och har en agenda för vad som ska ske. Likaså kan vi förstå att han dröjer ibland för vår skull. Skulle Han gå för fort fram skulle det inte vara till vår fördel.

När vi ber till honom kommer svaret när tiden är inne för det. Det kommer när det är bästa för det. Men vi kan ha svårt att invänta svaret. För vi vill gärna ha det nyss eller gärna ännu tidigare.

Svaret kommer när det är bäst läge för det. Det är inte så att han är tidsoptimist och kommer notoriskt försent. Hans perspektiv är högre än vårt. Därför vet han bäst när svarets uppfyllelse är bäst.

Vila i att när tiden är inne kommer svaret. Men lita på att det är på väg.

Idag ber vi för riksdagsman: Janine Alm Ericson (MP)

Publicerat den

Tid för…..

”Om man ändå hade tid för….”

Har du tänkt den tanken någon gång?

”Tänk om man någon gång….”

Allt för ofta dras vi nog med känslan av att vi inte har tillräckligt med tid. Att om vi bara kunde skulle vi göra det och det. Men tiden räcker liksom inte till.

Visst är det så att vi inte alltid styr över vår egen tid. Ansvar, andras önskningar, andras krav, ”måsten” och vad nu det kan vara mer, gör att tiden inte räcker till.

Faktum är väl att vi faktiskt är herre över all vår tid. Vi kan säga ja eller nej. Och tycker vi att vi inte är det så får vi ta oss den makten.

Ett är säkert. Vi har alla lika mycket tid. Vart vi än bor. Vilken tideräkning och siffra på året vi än har. Så finns det 24 timmar/dygn. Vilket land vi än bor i. Även om somliga av oss inte har någon klocka eller on vi bor isolerade på en ö. Alla har vi 24 timmar per dygn att disponera.

Så kanske kan vi vända tänket.

”Jag har tid för …..”

För det är just det du har. Du väljer vad du har tid för. Du väljer vad du vill prioritera. Somliga val kommer att vara ansvarsfulla val som du med förståndet väljer. Andra val är bara relaterade till dina känslor. Vad du känner för att fylla din tid med.

Ikväll ska jag gå på något som heter ”Tid för stillhet”. För mig ett givet val denna söndag. En stund av eftertanke, hämta kraft och att vara en stund tillsammans med Gud. En stilla stund att lyssna inåt och uppåt.

Publicerat den

När tiden inte räcker till….

När tiden inte räcker till är en knepig känsla. Att hur man än gör så inser man att tidsbristen gör det hela omöjligt.

Tid är ju det ända vi har. Alla har vi 24 timmar varje dygn. Varken mer eller mindre. Ändå känns det ibland som att alla andra verkar ha all tid i världen medan man själv verkar ha brist på den varan.

Man brukar säga att tiden läker alla sår. Ibland undrar jag om det är sant. I så fall behövs det väldigt lång tid i vissa situationer. Och då kan det kännas som att den tiden inte finns.

Ibland har man behov att förklara. Men vederbörande har inte tid att lyssna. Då är tidsbristen frustrerande. Så missförstår man varandra helt i onödan.

Ibland är det behov av tid för att utvecklas. Och för att kunna göra det behöver tiden arbete med oss. Genom att under tiden går händer det positiva saker i oss. Då kan det kännas som att man inte har tid att vänta på det. Det är också en variant av tidsbrist.

Jag har börjat att leva efter mottot att jag har all tid i världen. Det har jag ju egentligen inte men jag lever som om jag har det. Och det gör mig lugnare på något sätt. Det motverkar känslan av att tiden inre räcker till.

Vi övar inför klingande julkortet. Det känns som att det snart är dags för konserterna. Så det känns verkligen som att tiden inte räcker till. Men förra året var det likadant. Och det funkade. Så det är bara att intala sig att den känslan av tidsbrist inte är så farlig som den känns.

Jag tror dock att vi får ta makten över tiden. Så kommer den inte att styra oss utan vi den på något sätt.

Publicerat den

Jag har all tid i världen

Jag har all tid i världen. Ja, det är ju inte helt sant. För du har ju den också. Och skulle det vara sant hur skulle det då gå för alla andra? Då skulle ju tiden stå still för alla andra typ.

Men jag har all tid i världen. Det intalar jag mig i alla fall när jag vandrar ut på en promenad på eftermiddagen. Jag behöver inte vara hemma till en viss tid. Jag behöver inte snabba på stegen. Jag tar ett efter ett. Så blir det som det blir. Kan stanna när jag vill. Stanna hur länge jag vill.

Tempot blir där efter. Valen blir också därefter.

Tänk om det alltid kunde vara så…. tänk vad man skulle kunna slappna av och hinna med många saker utan att stressa. Tror många skulle sänka sina spända axlar.

Men om man intalar sig att man har all tid, att man handlar som om man har det och lever som om man har det, så skulle vi ha mindre stress och färre skulle nog gå in i den berömda väggen.

Så pröva det tänket så kanske du kommer ett steg närmare en lägre puls och mindre stress. Jag är full gång och tränar på det.

Publicerat den

När tiden tar slut

Hur blir det när tiden tar slut?

I vår tankevärld tar ju tiden aldrig slut. Det snurrar på. Nya minuter avlöser gamla som är slut. Timmar läggs till dagar och dagar till veckor som blir år. Tiden kommer ju hela tiden utan att vi ber om den.

Ändå känns det som den tar slut då och då. Deadline brukar vi säga. Alltså att tiden runnit ut inför att en viss sak ska vara färdigt. Ett prov ska lämnas in, en uppgift ska vara färdig, en förberedelse ska vara gjord inför ett möte, en tidning ska i tryck.

Så står man där inför fakta att nu ska det levereras. Alltså tiden verkar ta slut nu och då.

Kommer den övergripande tiden att ta slut någon gång? Om den gör det, kommer det då en ny tid? Vi pratar om att vi håller på att förstöra vår jord. Om så är fallet kommer tiden ta slut på ett hemskt sätt. Den kristna tron talar om att tiden en gång tar slut på denna jord och en ny tid träder in. I en ny värld.

Så talet om att tiden en gång tar slut finns i olika funderingar.

Hur det än är med det tycker jag att tiden tar slut allt för ofta. Jobbigast är det under den tid, strax innan, då man känner att tiden håller på att rinna ut. Det blir mer och mer stressigt att hinna med det man måste hinna med innan det är försent. Alltså då blir det lite stressigt.

Det är då man skulle vilja stoppa tiden en liten stund för att hinna ikapp. Men det blir säkert inte heller bra. Vad hackigt jorden skulle snurra då när alla som behövde stanna tiden gjorde det. Man skulle säkert bli rätt sjösjuk. Och för att inte tala om alla som längtade och väntade på att något skulle börja. Stackars dom.

Nä, det får nog lösas på något annat sätt. Troligen genom att vara ute i mer god tid så att man inte hamnade i läget att tiden håller på att rinna ut. Att bättre ta till vara den tid man har till förfogande. Att gör det man måste medan tid ges. Då kanske man inte behöver uppleva att tiden tar slut . . . . . typ

Publicerat den

Spilld tid ….

Varför går det inte att torka upp spilld tid?

Kanske har du varit med om att några kommer försent till det avtalade mötet. Flera sitter och väntar. För varje person blir det kanske inte så mycket tid som blir spilld men tillsammans blir ju summan ganska stor. Exempel: 12 personer väntar 5 minuter på den som kommer försent. Vips så försvann en hel timmes jobb som hade kunnat bli gjort. 5 min x 12 (personer)=60 minuter. Betänk vad som händer när man då väntar 10 min, 15, 20.  Det blir mycket tid bara för en kommer försent. 

Eller kanske har du varit med om att du är på väg till ett ställe och kör fel. Du irrar omkring ett tag. Tiden går. Till slut kommer du fram och är en timme försenad. Vips är en timme spilld/borta/missad. 

Många är vi nog som suttit i ett väntrum och väntat och väntat på vår tur. Så till slut får man komma in till läkaren eller vem man nu skulle besöka. 

Det finns så många gånger som man gör något som gör att man förlorar tid på något sätt. 

Tänk om man kunde torka upp spilld tid och få tillbaka den. Eller som någon sa häromdagen: ”Tänk om man kunde stoppa tiden när den går för fort”. Hade varit bra när maten är klar och dom som ska äta den är försenade. 

Det skulle vara gott att kunna få ”upp” den där tiden igen. Kunna liksom dra nytta av den en annan gång. Typ då det återigen blir en spilld tid när någon kommer försent till ett möte och man får vänta (igen) på en person (som allt för ofta är samma person också). 

Tänk vad bra det skulle vara om man kunde torka upp spilld tid!!

Publicerat den

Låt Gud sköta timingen

Hur lätt är det inte att vi vill bestämma takten. 

Hur lätt är det inte att själv försöka ta sig en plattform. 

Hur lätt är det inte att själv annonsera sina gåvor. 

Hur lätt är det inte att själv rusa iväg och fatta egna beslut. 

Kanske kan det vara bra att ibland påminna sig om att en bra väg är att gå i Guds takt för ens liv. Kanske rent av den bästa. Att invänta Guds tid för ens liv – hans timing. 

Att vänta på det kan ibland behövas tålamod och uthållighet. Men när man kommer in i Guds tempo för sitt liv blir det klart bäst. När han får lägga sitt schema och tanke. 

När vi springer för fort och i förväg, anser oss bättre på att fatta  besluten och hur det ska se ut går det oftast fel. Vi kan allt för lätt intala oss att det är den bästa vägen fast vi innerst inne känner att det nog inte är så. Det stora är då att erkänna för sig själv att backa tillbaka och börja om. 

Vi kan söka egen väg för vår framtid. Men jag tror och vill tro att det finns ett bättre sätt. Och det är att invänta Guds timing för sitt liv. Det är då det blir allra bäst. Att sitta stilla och lugn i båten fram tills dess är fostrande och växande tid. Ack så jobbig ibland. Men tro mig, när det väl bär av kan du se tillbaka på den tiden och se att den gjorde gott med dig. 

Att gå i Guds takt med sitt liv är läkande. Det frigör till något i rätt tid och på rätt plats. Då är det som att komma hem på något sätt. 

Guds timing är en välsignelse för ditt liv. Vila i det. Tro på det. Det är då som du kommer till din rätt. Till det som kommer att vara det verkliga du. 

Publicerat den

Tidens hastighet 

Å ena sidan går tiden alltid lika fort. Det är 24 timmar per dygn. Vi får varken mer eller mindre. Den rullar på. Ändå känns det som att tiden bara går fortare och fortare. 

Man hinner ju inte till jobbet förrän man ska gå hem igen. Dagens ambitioner visar sig behöva typ ett par timmar till. 

Snart är det 6 månader sedan jag började mitt jobb i Jönköping. Känns dock som om det var betydligt kortare tid. ”Ny på jobbet”-känslan finns fortfarande där. Men jag får nog snart lämna uttrycket att jag är ”ny på jobbet”.

Summerar snart 50 år. Men inte känns det som att det är 50 år sedan jag föddes. 

Tempot är ju högt. Allt för högt ibland. Mycket att göra. Det gör ju känslan av tidens hastighet blir högre. 

Hoppas jag hinner att stressa mindre
Jag följer Herregud o co på facebook. Rätt träffsäkert budskap.
Hur kan vi få livet att ibland gå lite saktare? Har vi tid att hunna sluta stressa? Hur kan vi få fatt på stunderna då det ges luckor i almanackan? Hur kan vi njuta av ledighet när vi är rätt trötta efter dagens och dagarnas arbete? 

Kanske handlar det om att tillåta oss koppla av. Att ha gott samvete även om man inte gör så mycket. 

Ska inte slå mig för bröstet som ett gott föredöme på kort arbetstid och duktighet på att koppla av. Här har jag mycket att lära. Men jag skulle gärna lära mig att koppla bort och koppla av och koppla ner. 

Trots att jobb är ett måste, trots att jag trivs så fantastiskt bra på mitt jobb, är vila ett måste. Annars blir nog både jobb och trivsel snart inte riktigt roligt längre. 

Kanske är det vi själva som har tidens hastighet i vår hand. Vi avgör hur fort den upplevs.