Etiketter

, ,

Hur lätt är det inte att vi vill bestämma takten. 

Hur lätt är det inte att själv försöka ta sig en plattform. 

Hur lätt är det inte att själv annonsera sina gåvor. 

Hur lätt är det inte att själv rusa iväg och fatta egna beslut. 

Kanske kan det vara bra att ibland påminna sig om att en bra väg är att gå i Guds takt för ens liv. Kanske rent av den bästa. Att invänta Guds tid för ens liv – hans timing. 

Att vänta på det kan ibland behövas tålamod och uthållighet. Men när man kommer in i Guds tempo för sitt liv blir det klart bäst. När han får lägga sitt schema och tanke. 

När vi springer för fort och i förväg, anser oss bättre på att fatta  besluten och hur det ska se ut går det oftast fel. Vi kan allt för lätt intala oss att det är den bästa vägen fast vi innerst inne känner att det nog inte är så. Det stora är då att erkänna för sig själv att backa tillbaka och börja om. 

Vi kan söka egen väg för vår framtid. Men jag tror och vill tro att det finns ett bättre sätt. Och det är att invänta Guds timing för sitt liv. Det är då det blir allra bäst. Att sitta stilla och lugn i båten fram tills dess är fostrande och växande tid. Ack så jobbig ibland. Men tro mig, när det väl bär av kan du se tillbaka på den tiden och se att den gjorde gott med dig. 

Att gå i Guds takt med sitt liv är läkande. Det frigör till något i rätt tid och på rätt plats. Då är det som att komma hem på något sätt. 

Guds timing är en välsignelse för ditt liv. Vila i det. Tro på det. Det är då som du kommer till din rätt. Till det som kommer att vara det verkliga du.