Jag minns tiden med kartbok i bilen

Jag minns tiden med kartbok i bilen. Vår var röd. Varje sida var rätt så detaljrik. Det gjorde att man fick bläddra rätt mycket. Men man fick en rätt bra översikt på det landskap man skulle hitta i.

Idag är det så lätt att lita till GPS. Det är bara att namnge platsen som man ska till så hittar den dit.

Planen igår var att ta sig till fyren i Mölle. Min önskan var att inte åka den största vägen. Men när jag slår in målet missar jag en liten detalj. Att kolla vilken rutt den valt. Så hamnar jag ändå på den största vägen.

Denna dags plan blev därför viktig att gå in i mer detaljerad plan. För jag vill åka vägar jag inte åkt på. Se nya saker i ett område jag varit i.

Då kan det vara gott att ta hjälp av någon som redan varit i området. Som kan tipsa om höjdpunkter. Om bra vägval.

Tänker att precis så är livet. Att förstå livets karta är inte alltid så lätt. Man kan behöva ta hjälp. Att någon förklarar vägen, visar på höjdpunkter. Så att man hittar fram till målet.

Likaså är det en bra tanke för sin Tro. Man kan behöva hjälp att läsa Trons karta. Få hjälp att hitta höjdpunkterna. Förklara vägen. Få hjälp så att man hittar fram till målet. Det är vad församlingen/kyrkan är gör mig. Liksom andra människor som också tror.

Kartboken, bibeln och församlingen blir tre goda ting i livet på så vis. Den översikt som dom står för blir en god hjälp i livet. Välj inte bort dom. Det är ett gott råd jag vill ge.

Men då ska du veta…..

Sånger har alltid varit ett återkommande inslag i mitt liv. Samma sång kan på olika sätt vid olika tider ge olika budskap. Det kan vara hela sången eller bara en strof. Men får betyda något särskilt på olika sätt. Det är för mig det stora i sångernas liv.

Satt på café 93 vid Korskyrkan i Jönköping härom kvällen. Då sjöng man Utbults sång ”Jag kan ej tvivla”. Då lyste några ord lite extra fram. Citerade sången för en del år sedan i min blogg.

Men då skall du veta att Jesus är nära, Han älskar dig mera än du anar,
och Han ger dig en frid som du aldrig hade väntat och du ser med större glädje på allt som Han skapat.

Men då ska du veta….. Kanske är det en uppmuntran till någon idag. Livet har fyllts av lite mindre goda saker. Kanske brottas du av svårigheter. Inte strider som Roland utrycker det som. Kanske även yttre strider.

Någon sa en en gång att vill du höra Herren tala så gå ut i naturen. Den förmedlar Guds tilltal. Kanske ligger det något i det. Läs Rolands text. Lyssna till tilltalet. Vill du höra honom sjunga den så gör du det här.

Han älskar dig mera än du anar,
och Han ger dig en frid som du aldrig hade väntat…..
Han älskar dig mer än du anar. Kanske du inte känner dig förtjäna det. Men det behöver du inte. Det är det som kallas Nåd. Han vill fylla dig med sin frid.

Vill du läsa hela texten så kommer den här:

Fåglarna sjunger till Hans ära och blommorna doftar till Hans välbehag.
Jag hör havet som leker och vinden som susar i blomstrande fägring i sommartid.

Refreng
Då kan jag ej tvivla, då måste jag tro det är Herren som skapat vår jord.
En trygghet jag äger, som vet att Han lever och givit oss ljuset på mörklagd jord.

Det skrattas omkring oss, kanske livet är lätt för många att leva en ljus sommartid,
men när mörkrets inbrott drar över bygden, då brottas du kanske med en inre strid.

Men då skall du veta att Jesus är nära, Han älskar dig mera än du anar,
och Han ger dig en frid som du aldrig hade väntat och du ser med större glädje på allt som Han skapat.

Refreng
Då kan du ej tvivla, du måste väl tro det är Herren som skapat vår jord.
En trygghet du äger när du vet att Han lever och givit oss ljuset på mörklagd jord.

Inte tänkt att vara

När man står och betraktar en trädgård på avstånd ser det verkligen vackert ut. Det är grönt och frodigt.

Men när man kommer närmare kan det vara så att allt det gröna och det som blommar inte ska vara där. Det är helt enkelt ogräs.

Detta ogräs kan kväva det som egentligen ska växa där

Ogräset är lite lurigt också. Det kan först se rätt oansenligt ut. Man kan liksom ta det sen – är lätt att tänka. Så blir man helt plötsligt överraskad av att det har nästan tagit över rabatten.

Det kan finnas ogräs i våra liv. Som i en första anblick verkar rätt anspråkslöst och ingen större fara. Men som kan växa till och nästan ta över våra liv.

Du fattar poängen. Vi behöver rensa bort det i tid. Det är då vi får uppleva hur våra liv får leva i en välsignelse.

Det finns allt för ofta sådant i våra liv som inte var tänkt att det skulle där. Först av allt så måste vi vara klara över att ingen av oss är immuna mot sådant. Som att vi har ett frikort från det. Vi är inte vaccinerade från det.

Men vi har fått kunskapen hur vi ska göra när detta ogräs växer upp. Vi rensar helt enkelt bort det.

Det kanske inte alltid är så enkelt. Kan vara lika knepigt dom att få bort ogräset i vår trädgård.

Jesus beskrivs ibland som trädgårdsmästaren. En trädgårdsmästare sår inte bara. Vattnar inte bara. Han rensar bort ogräset också. Jesus är världsbäst på att hjälpa oss med. Glöm aldrig det.

Tro inte att detta är det enklaste området i mitt liv. Men jag inser betydelsen av den. Tillsammans kan vi kämpa för att rensa bort det som inte är tänkt i våra liv. Söka erfaret att låta det som ÄR tänkt i våra liv får ta platsen och utrymmet. Då kommer vi få bära god frukt och skörda den till välsignelse i våra liv.

”Ni har inte utvalt mig, utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut och bära frukt, och er frukt ska bestå. Då ska Fadern ge er vad ni än ber honom om i mitt namn.”
‭‭Johannesevangeliet‬ ‭15:16‬ ‭SFB15‬‬

I denna vers finns ett ord – bestämt – som är nyckeln. Ordet bestämt andas utrustat, skapat förutsättningar för. För mig blir det ett varmt löfte. Det finns en ”bestämmelse” över våra liv. En skapad förutsättningen. När vi får rensa bort ogräset ges denna kraft dess bästa förutsättning.

Min bön idag är att vi, du och jag, ska få nåden att rensa bort ogräset i våra liv. Så att vi kan ge plats för att god frukt får växa fram i våra liv.

”Det var på tiden”

Visst har du hört det? Sagt det säkert många gånger. ”Det var på tiden”.

Egentligen menar vi nog att det borde ha skett för länge sedan. Att vi verkligen hade önskat att det skett klart mycket tidigare.

Kan vi mena att det var i rätt tid? För när det väl händer detta vi menar ”det var på tiden” är det ju väl att det skedde. Det som är bra det som sker är ju ofta skett i rätt tid. Så, kanske kan vi säga att det skedde i rätt tid.

”Det var på tiden” har ett ”väntande” över sig. Att vi länge och väl hoppats. Kanske till och med bett Gud att han ska gripa in. Det kan vara en jobbig väntan. Då prövas vårt tålamod. Vår uthållighet likaså.

Det kan finnas mycket i våra liv vi skulle vilja kunna säga ”det var på tiden” till. Du kanske kämpar med det. Vill bara uppmuntra dig till att aldrig ge upp. Hur hopplöst det än kan se ut. Hur uppgiven du än kan känna dig ibland. Hur modlösheten än slår sin knut om dig. Ge inte upp. Jag säger Ge inte upp. Det kommer en tid för upplösningen av ditt bekymmer. Med en god utgång. Så ge inte upp.

Att vara hackad

Att vara hackad. Det är inte roligt det. Så många vänner på Facebook som drabbas just nu. ”Dom” ber om mobilnumret till mej och andra. Så blir man av med sitt konto.

Om man hade sagt detta till mig när jag var liten hade dom orden haft en helt annan innebörd. Att vara ”hackad” på 70-talet hade inget med internet att göra. För då fanns inte internet. Då betydde ordet hackad just hackad. Att något var delat i mindre bitar – hackad. Att det hade med att ett konto blev kapat av någon fanns inte på kartan.

Det är intressant vad ord byter betydelse med åren. En del ord försvinner liksom ur ordförrådet. Andra kommer till. Men somliga byter eller får en till betydelse. Somliga ord tappar sitt värde också. Somliga ord blir hackade – kapade – kidnappade. Någon lägger liksom beslag på dom och ger dom en annan inrikting, betydelse och värde. Det tycker jag är tråkigt. Hitta på egna ord istället tänker jag.

Det finns ord som aldrig får tappa sitt värde och betydelse. Det är ord som kärlek, omsorg, förlåt, hjälpa, uppmuntran. Det finns säkert fler. Dom får aldrig aldrig tappa sitt värde.

Vilka ord tänker du på? Vilka ord får inte tappa sitt värde och betydelse?

Dessa ord behöver vi värna om. Ta ansvar för. Bevara. Beskydda.

Halvvägs… och det känns som en evighet

Kvällen är varm. Ca 25 grader. Solen har just gått ner. Jag noterar att semestern har just passerat halvtid. Jag är halvvägs genom min ledighet.

En underbar känsla infinner sig. Det känns som att jag varit ledig hur länge som helst. Så tacksam för det.

Jag har hunnit var hemma, besök i Strömstad, kortis på Öland, Aspö/Karlskrona, Omberg, hälsat på barnbarnet. Packat till flytten och gjort en del städning för dito. Ändå är det bara halvvägs.

Halvvägs kan ibland upplevas som en jobbig vändpunkt. Kan ta på psyket lite. När det gäller semesterns mittpunkt blir jobbig när andra just då går på semester.

Halvvägs kan också vara något uppfriskande. Som tex när man är ute och vandrar. Eller springer. Då är det närmare till målet än den sträcka man gjort. Det kan till och med ge extra energi.

Jag är tacksam för att jag nu har lika mycket kvar dom jag redan haft. Att se det så gör att det är långt kvar. JG kan fortfarande slappna av och njuta. Efter många år av semestrar som mer eller mindre aldrig räckt till för att återhämta sig är jag oerhört tacksam för att redan nu känna mig utvilad. Det är nåd. Det är stort.

Så du kanske kan förstå att mitt ”halvvägs” är så oerhört välsignat detta år.

Att loopa livet

Igår , min vana trogen, tog jag några bilder på solnedgången. Kameran var inställd på ”live”. Så när jag tryckte på bilden förslog mobilen att jag skulle loopa den

Efter lite trix och mix lyckades jag även spara den. Troligen inte den snabbaste vägen. Sände den till mig själv efter att testat sända den till en vän 🤪😅. Ja jag vet, heltokigt men ändå. Resultatet blev i alla fall bra

På detta viset kan man se denne sekvens åter o åter igen. (!) (😮) (🙄)

Så tänker jag mig att vi ibland behandlar livet. Det vi tyckte om, det som betytt något, kanske det vi älskade just då, vill vi gärna ska loopa om och om igen. Vi vill liksom inte släppa det. Vill uppleva det igen å igen å igen å……

Vi tror att det troligen inte kommer något bättre. Eller så vill vi leva i denna underbara bubbla. Och på ett vis är det ju rätt så trevligt.

Men i detta loppande missar vi massa annat trevligt som är minst lika trevligt. Minst lika gott. Minst lika älskvärt. Kanske till och med något bättre.

Inte gör vi väl så inte …… jo men kanske. Vi människor har en tendens att loopa livet. Vi åker till samma badstrand, samma semestermål, gör samma promenad. Tänk efter. Vi gör mycket om och om igen. Tänk vad mycket vi missar.

Lyssnade på ett reportage på radion i bilen igår. Under pandemin har vi, svenska folket, upptäckt vårt eget land. Förr åkte vi utomlands. I år besöks olika ställen mer än vanligt. Och man bokar inför nästa sommar igen. Kan du tänka dig, precis , samma resmål som i år. Man loopar igen. Vi är rätt märkliga.

Bestäm dig för att upptäcka minst två nya platser du aldrig varit på innan sommaren tar slut. Du kommer inte bli besviken. Finns mer att upptäcka än allt loopande. 😃

”Någon som bad för mig”

Du vet dom där tillfällena som bara finns där. Ett ögonblick av nåd. Eller det speciella tillfället som man bara inser att det var något speciellt över det…. Det hände igen för någon dag sedan

Jag lyssnade på en sändning från Löttorp. Där sjunger Lotta Bornö en sång vars text jag bara kände att den måste vidare. Sången heter ”Någon som bad för mig”. (Du kan lyssna till den av Marina Bratterud på Youtube)

Det var någon som bad inför himlatronen, någon som lyfte mitt namn. Någon som förde mig in i hans närhet, någon som bad i Jesu namn. ..//.. någon som vädjade till den högste , någon som bad för mig.

Det finns en som ber för dig. Någon som kommer inför Guds tron. Någon som kan ditt namn. Någon som känner dig. Någon som bad i Jesus namn, som ville liksom påminna Gud om tyngden i sin bön. Denne någon vädjade för dig. Denne någon ber för dig

Bibeln talar om att Anden vädjar för oss inför Gud med suckar utan ord. Det finns någon som gör detta åter och åter igen. Som känner oss inifrån och ut.

Tänk att någons bön kan föra oss in i Guds närhet. Sett det så många gånger. Man möts i förbönen. Där och då inser man att man kommit extra lite närmare Gud. Som att komma tätt intill. Somliga kallar det en helig plats. Mmm kan klart upplevas så. Själv fått förmånen att uppleva det när jag fått förbön. Nåden också att få se hur någon kommer in i Guds närhet lite extra när jag bett för dom.

Någon bad för mig när jag inte hittar orden, eller när jag inte kan orden. Det är nästan värre. När orden inte finns där. Då ber någon för mig. Då ber någon för dig. Det är stort. Så välsignat stort.

Under attack!

Under temat mindre roliga händelser….

Alltså sommarkvällar. Vilka ljuvliga kvällar. En promenad är ju aldrig fel sådana kvällar. Eller hur…? Kvällen hör att allt börjar stilla sig. Folket blir , oftast, lugnare. Det mesta är stängt. Man kan njuta av den underbara kvällen.

Tills……

Mmmmm precis , tills man blir under attack

Japp , det var vad som hände igår. Just där, jag gick och njöt av kvällen. Så helt plötsligt ….

Helt plötsligt kommer en fiskmås och svepte över huvudet och skränade rakt i örat. Jag inser vad som är å färde. Snabbt under ett ett träd. Spanar efter vart fiskmåsungen är. Ser ingen. Den blev nog minst lika rädd för mig. Att fiskmåsar försvarar sina ungar kan bli rätt närgånget. Rätt otäckt och otrevligt.

Jag kom hem utan att fått fler attacker emot nig. Det var rätt skönt att det var nära hem då m

Vad jag tycker om dessa fåglar kanske du kan ana. Som borde hålla sig till havs. Jag skulle verkligen önska att dom var klart färre. P4 Jönköping hade reportage om det för några dagar sedan. Det är fler som drabbas av dom.

Ibland får vi ta skydd från attacker som kommer mot oss. Det är inte alltid lönt att fäktas mot dom. Dom är som måsar som kretsar runt huvudena på oss. Och skränar massa. Det verkar som att dom försvarar något. Men ofta är det något annat som ligger bakom. Ta skydd. Låt dom flaxa och skräna. Det går tids nog över. Oftast är det inget att ens bemöda sig att bemöta. Utan se till att det du möter inte får bygga bo inom dig. Släppt det. Låt det rinna av. Håll dig istället på platser i livet där man möts på samma plan och nivå. Det är mer givande. Var rädd om dig !!

Att vara avslappnad

Jag har ju hunnit med rätt många semestrar vid det här laget. Så jag har rätt mycket kunskap om hur som ska vara eller inte vara. Har rätt god statistik om hur dom brukar vara och bli.

En sak som är tydligt är att det brukar vara rätt svårt att ladda av. Man liksom kör hårt i kaklet. Det tar en eller två veckor innan man kan koppla av. Då har halva semestern gott. Efter tredje veckan börjar man komma på att det snart är dags

I år är nog den första gången på många många år jag känner mig avslappnad redan när semestern startade. I skrivandets stund har jag tre veckor kvar av semestern och det känns som en evighet. 1,5 veckas ledighet är nästan som en hel semester. Jag känner mig lycklig lottad detta år.

När man känner att kroppen och tanken har kunnat koppla av då är man verkligen avslappnad. Fri från spänningar. Lite chill på något sätt

Man bara känner att det är lugnt. Det är en välsignad känsla.

Det kan vara ett val. Att välja stänga av. Att koppla ner från det vanliga. Detta år fick det bra. Jag är så tacksam för det.

Hur kopplar du ner och av? Hur bestämmer du dig för att nu är det ledigt och du kopplar från?

En sak som hjälpt mig denna gång tror jag ligger i det jag skrev om igår. Om vänskap. Det hjälpte mig. Tror också mitt förändrade liv gjort sitt. Jobbskifte. Hamnat i ett sammanhang där nya vänner verkligen välkomnat mig. Det har nog gjort sitt.

Om du har många somrar bakom sig där semestern inte blir vila bör du fundera på förändring. Det kan vara dags för det då.

Avslappnad talar om att vara avspänd, avstressad, lugn, obekymrad, sorglös, lättsam, relaxad, avkopplad. Det är ett tillstånd vi behöver vara i då och då. Annars bränner vi ut oss. Så var rädd om dig. Gör val som håller dig ifrån utbrändhet.