Läs med mig – Psaltaren Kapitel 132 & 133

Löften … 132:1ff

Förrän jag funnit en plats åt Herren … 132:5 Vad tänker han? En plats? Tempel? Kyrka? När jag läser det tänker jag att Gud behöver en plats i våra liv. NT beskriver oss som et tempel åt Gud. Men skall det bli det tänker jag att vi måste inviga det, oss själva, till att bli det. 

Gud tar nye tillbaka sitt löfte … 132:11. Det är storheten hos Gud. Eden håller han. Löftet håller han. 

Guds önskan om sin boning … 132:13f. Sion, Jerusalem, Guds egendomsfolk är hans önskan av boplats och viloplats. Det kan vi aldrig förändra. Men vi kan leva på ett sätt som gör att Gud ser också oss som sin boning. 

Brödragemenskapens välsignelse … 133:1ff

I enigt … 133:1 Ett ord som används är ’endräkt’. Talar om att vara överens och inte ha några tvister inbördes. Kan detta vara möjligt? Mänskligt sett är det kanske inte möjligt. Bara att se hur vi fungerar idag med varandra. Gnisslar ibland i våra relationer. Men detta borde vis träna efter. 

Oljan … 133:2. Oljan var viktig. Tex vid kröning av en kung. Likaså symboliserar den välsignelse. Andens smörjelse är också ett av oljans synonymer. Att vara välsignad.

Daggen …133:3 Daggen var viktig. Särskilt i ett torrt land som saknar regn. Daggen som steg vid morgonen blev viktig för grödan. 

Där skänker …. 133:3. Underbar text. Där skänker Herren sin väslignelse. En annan översättning är starkare. ”För där befaller Herren sin välsignelse – evigt liv. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste dessa kapitel. Vad fick du för tankar? 

Var inte rädd

Två gånger tidigare har jag skrivit under rubriken ”var inte rädd” Berört det ett par dagar nu. Så även idag. Jag läser endel omkring julens budskap på olika sätt. Och när man läser tex i Julevangeliet så återkommer denna fras igen – Var inte rädd.

Det påstås att den frasen återkommer 365 gånger i bibeln. Trehundrasextiofem gånger. En för varje dag. På skottårsdagen får vi påminna oss om det ändå. 365 gånger. Det är rätt häftigt.

Ändå hamnar vi i någon form av rädsla då och då. I livet men också i känslolivet. Så också i tron tänker jag. Det verkar som att Gud visste om att det skulle vara ett återkommande bekymmer bland oss människor. Vi skulle hamna i någon form av rädsla då och då. Därför verkar det som att han väljer att påminna bibeln olika författare att återkommande uppmuntra oss med orden ”var inte rädd”.

Rädsla kan få oss att bli apatiska. Rädsla kan få oss att avstå från olika saker. Rädsla kan få oss till och med att undvika saker och händelser. Vi vill helt enkelt inte riskera att hamna i det. Rädslan kan bli rätt tuff. Man kan till och med återuppleva den känslan om man tror sig att hamna i det igen. Eller ser något som påminner om den rädsla men tidigare upplevde. Så rädsla kan bli rätt knepig.

Det är inte så att Gud bara säger att ”var inte rädd”. Det finns en följande tanke hos Gud vi inte för glömma. Det är: ”Var inte rädd för jag är med dig”.

När jag var liten och rädd var det rätt gott att söka sig till Mamma eller pappa. Hålla deras hand eller bara finnas i närheten. Och det kanske är just den känslan vi får ha i relationen till Gud. Han finns där. När rädslan kryper in under skinnet får vi söka Gud och tryggheten hos honom. Hans förmåga att hjälpa är ju fantastisk så det är ju klart rätt person att söka sig till.

Eftersom hälsningen finns där 365 gånger kan du verkligen vila i att du är i gott sällskap om du blir rädd. Det finns troligen fler som drabbas av rädsla ibland. Men stanna inte där. Sök dig till den Gud som redan sett din rädsla. Han har vägen ut ur den.

Var inte rädd – skulle rädslan ändå komma – sök dig till honom som vill ge dig sin frid.


Här är luckan för dagen …. börjar närma oss slutet.

Idag ber vi för riksdagsman Mikael Dahlqvist (S)

Läs med mig – Psaltaren Kapitel 130 & 131

Bön i djupaste nöd … 130:1ff

Ur djupen … 130:1. Att känna djup nöd och att ur den nöden ropa till Gud är kännbart. Det känns i hela kroppen. Den som gjort det vet det. Ur ditt innersta djup når ditt rop ända fram till Guds öra. 

Förlåtelse … 130:4. Vi behöver påminna oss mitt i djupets nöd att det finns förlåtelse hos Gud. Fortfarande. Så länge förlåtelse behövs kommer den att finnas.

Vänta och hoppas … 130:5f. Det är inte förgäves att vänta och hoppas på Herren. Psalmisten hjälper oss att sätta ord på vår nöd. 

För hos Herren … 130:7 … finns det nåd. Så vi får vända oss till den Gud vars nåd ger nytt liv.

Ödmjuk förtröstan … 131:1ff

Inte högmodigt… 131:1. Kärnbibeln skriver: Herre (Jahve) mitt hjärta är inte stolt, jag ser inte ner på andra (mina ögon är inte överlägsna). [Stolthet har sitt ursprung i hjärtat och tar ofta sitt uttryck i en högfärdig blick.] 

Som är för svårt för mig … 131:1ff Jag är förnöjd, kan släppa det som övergår mitt förstånd – Guds stora mysterier – som jag inte är redo att förstå ännu. 

Hoppas på Herren … 131:3. I betydelsen att ha sin tillit och förtröstan på Gud. Idag och ända fram i evigheten. Alltså alltid. En livsinställning. Tänker mig att det är ett val man gör. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste dessa kapitel. Vad fick du för tankar? 

Salig är du som trodde

Det hände något med Maria som var mäktigt. Elisabeth visar på det i sin hälsningsfras till Maria när hon besöker henne. Luka beskriver det i kapitel 1:45f:

”Och salig är du som trodde, för det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse.”

För att se djupet i det läser vi även i Kärnbibeln och levande bibeln:

”Salig (lycklig, välsignad) är hon som trodde (var trofast), för det ska ske som det blivit sagt till henne från Herren [genom ängeln Gabriel].” SKB

”Du kan vara lycklig som litade på Herren Gud, för han ska infria sitt löfte till dig.”LB

”Salig är du som trodde” – Kärnbibeln ger oss förståelsen av att hon var trofast. Alltså trogen kallelsen och uppdraget. Därför kunde hon skatta sig lycklig. Det skulle bli så.

Salig, lycklig eller välsignad är vackert på något förunderligt sätt. Maria kunde vara lycklig som var utsedd. Men det låg också en välsignelse i kallelsen och uppdraget. Hon fick uppleva en särskild välsignelse i sitt jakande till Guds kallelse. Och ligger det inte något särskilt i detta. Gud lägger en välsignelse över ditt liv när du tackar jag och går in i det han tänkt för dig. Kanske är det ett yttersta tecken på att du är rätt.

Levande Bibeln vill särskilt poängtera att Gud kommer att infria det han lovat. I Marias fall skulle det ytterst synas att hon var gravid. Sen skulle Guds Sons födelse bekräftas steg för steg, stund för stund, ju längre Jesus vandrade på jorden. Kanske ligger det i trossteget. Att våga gå för att vägen kommer att öppnad steg för steg. Löftet kommer att infrias. Jag tänker att det kan ge oss mod att svara ja och gå i tro.


Idag kan du se nästa lucka här!

Idag ber vi för riksdagsman Nooshi Dadgostar (V)!

Läs med mig – Psaltaren Kapitel 128 & 129

Herrens välsignelse i hemmet … 128:1ff

Att vörda Herren … 128:1f Det finns ett löfte i att vörda Herren. Det kommer en fru där igenom. Att låta sitt liv vandra på Guds väg är välsignat. Löftet är att det kommer gå dig väl. Finns det något annat att välja då?

Frid över Israel … 128:6.  En proklamation som behöver ljuda även i våra dagar.

Trängd men inte besegrad … 129:1ff

Trängd … 129:1 Livet kan kännas att vi känner oss trängda av olika orsaker. Det är lätt att ge upp då. 

Men det har inte besegrat mig … 129:2. Gud står oss bi. Vi skall inte besegras. Därför vänder vi oss till Gud. Han som kan ge oss större tum gen. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste dessa kapitel. Vad fick du för tankar? 

När Gud kallar dig behöver du inte vara rädd

Vi närmar oss jul. Det är som den egentligen börjar nio månader innan det i själva verket händer. Och det är ju inte så konstigt. Om bara några dagar är det julafton och Jesu födelse. Men det händer något nio månader innan dess. Ängeln Gabriel kommer till Maria med ett särskilt budskap och kallelse. Hon får ett uppdrag som är rätt utmanade. Som ställer henne liksom mot väggen.

Och så kan det vara när Gud kallar oss in i uppdrag. Uppdraget kan verkligen vara utmanande. Det kan verka skrämmande. Och vi kan känna oss rätt små.

Maria kände sig säkert utlämnad och utmanad. Och hon var rätt klar över att det också var ett rätt omöjligt uppdrag som jag skrev om igår. Men ängeln hade ett barmhärtigt och tröstande tillrop. Jag väljer att ge dig bibelverserna från Kärnbibeln med sitt fördjupande sätt att skriva.

Han kom in och sade till henne: ”Gläd dig, du benådade (du som blivit utvald, fått Guds välvilja och favör över ditt liv). Herren är med dig.” Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade (hon funderade fram och tillbaka på) vad denna hälsning kunde betyda.

Ängeln sade till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har fått nåd (kraft, oförtjänt favör) hos Gud. Se, du ska bli gravid (Lukas använder en medicinsk term, bli befruktad i moderlivet) och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus.

Maria fick en uppmuntran om att Gud skulle vara med. Trots att ängeln var tydlig med att hon hade funnit nåd och Guds favör över sitt liv blev hon reserverad. Därför ville ängeln ge henne orden ”Var inte rädd!”. Det är som att Gud vill hälsa att hon kommer få kraft för uppdraget. Det låg i själva kallelsen.

När Gud kallar behöver du inte bli rädd. Du får samma kraft, samma favör, samma nåd över ditt liv. Gud kallar inte och sen överger dig. Han går med hela vägen.

Jag kan tycka det är rätt skönt att lösa om hur Maria undrade. Hur hon funderade fram och tillbaka över vad detta skulle innebära. Beräkna kostnaden liksom. Tror du kan känna igen dig i det. Rätt mänskligt kan jag tänka mig.

Du behöver inte vara rädd när Gud kallar dig. Respekt inför uppdraget är rätt sunt. Men du behöver int vara rädd. Med kallelsen kommer kraften. Bered dig på att säg ditt ja. Eller som Maria uttrycker det: ”Ske med mig som du har sagt”.


Här är luckan för dagen i min julkalender

Idag ber vi för riksdagsman Dzenan Cisija (S)

Läs med mig – Psaltaren Kapitel 126 & 127

Från tårar till Jubel … 126:1ff

Att komma ur sin fångenskap … 126:1. Vi kan vara fånga i mycket olika saker. Sådant som hindrar oss. Som vi inte kan styra över. Att få befrielse från det är en sann glädje. Har du något du behöver befrielse ifrån?

De som sår med tårar skall skörda med jubel … 126:5f. Det lilla ordet ’med’ kan också vara ett ’i’. Kärnbibeln skriver: Hebreiska prepositionen bet, översatt ”i”, betonar hur både sorgen och glädjen involverar hela personen – de sår och skördar inte bara ”med” tårar/jubel, utan ”i” tårar/jubel. Vi ser att så kan ske både under glädje men också sorg. Sorg över läget. Sorg inför vad som eller på att ske. Men vi kommer att få skörda med jubel. 

Allt beror på Herrens välsignelse … 127:1ff

Om inte Herren bygger … 127:1f Allt beror på Gud. Vi kan bygga kyrka och göra massa saker för Guds rike. Men om inte Gud lägger sin hand till det blir det inget av det. 

Om inte Herren vaktar … 127:1. Vi kan uppfatta oss som väktare för Guds rike i vår värld. Men om inte Gud själv vaktar det så vaktar vi förgäves. 

Barn tar vi för givet …. 127:3 Att få barn är inget vi bara kan räkna hem. Det är en Guds gåva.

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste dessa kapitel. Vad fick du för tankar? 

När det omöjliga blir möjligt

Jag tänker att vi ställs inför utmaningar som kan upplevas som övermäktiga för oss. Likaså är det en tid nu där Jesus skulle behöva manifesteras mer än någonsin. Men hur i hela fridens ska det kunna bli så?

Denna söndag läser vi om Jesu mor Maria. Hon som fick änglabesök. Hon, mycket ung, hade ingen man, skulle bli med barn och föda Guds son Jesus. Inte konstigt att Maria säger ”Hur skall det bli möjligt?” Tror vi kan förstå utifrån våra egen erfarenhet att stå iför det omöjliga att den frågan bäva befogad.

Men svaret hon får är mäktigt. Svaret ville få henne att förstå att det omöjliga var möjligt. Verkligen möjligt.

Ängeln svarade henne: ”Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. Lukas 1:35

Andra översättningar säger att Guds kraft skulle omsluta henne. Det skulle alltså inte ske av hennes egen kraft, möjlighet eller hennes eget sätt. Nej, Gud skulle göra det omöjliga möjligt.

Det är så jag tänker att det kommer ske för dig när du står inför det omöjliga. Helig Ande och Guds kraft ska komma över dig och göra det omöjliga möjligt.

Den förståelsen vill ge oss mod att våga. För många gånger har vi redan gjort det klart för oss själva att det går inte. För visst, det kommer nog aldrig att gå i egen kraft. Men när Gud kallar oss gör han det inte utifrån våra egna resurser. Han kallar utifrån sina resurser. Och dom är långt långt långt mycket större än våra egna. Det är då det omöjliga blir möjligt.

Marias nyckel till att det blev som Ängeln är egentligen rätt enkelt men kräver en del mod. Hon sa:

Låt det ske med mig som du har sagt.

Jag tänker att det var där och då det blev möjligt. Det var där och då det hände. Hon gav klartecken till Gud att göra det omöjliga möjligt. Jag tänker att det är förebilden för oss. Det är uppmuntra till oss att våga som Maria. Att säga vårt: Låt det ske med mig som du har sagt. Vill du ge Gud klartecken idag att göra det omöjliga möjligt i dig?


Här kan du se dagens lucka i min julkalender. Snart kommer den blogg som flest har läst…

Idag ber vi för riksdagsman Alexander Christianasson (SD)

Läs med mig – Psaltaren Kapitel 124 & 125

Befriad ur stor nöd … 124:1ff   

Hade inte Herren varit med oss … 124:1f. Skulle kunna instämma i denna rad. Hade Han inte varit med hade det aldrig gått. När jag ser det väcker det fördjupad tillit och tro. 

Vår hjälp är i Herrens Namn … 124:8. Här kan vi fördjupa oss i vilka namn Gud har. Sök efter det. I Hans namn, det Han är och kan, är vår hjälp utsprungen från.

Herren beskyddar sitt folk … 125:1ff

Att jämföras med ett stadigt berg … 125:1 Den som förtröstar på Gud är som ett berg. Starka ord om att den stora fast för evigt. 

Ärliga hjärtan … 125:4. Gud uppskattar ärliga människor uppenbarligen. 

Vindflöjlar … 125:5 Gud verkar inte uppskatta den som vimsar runt på krokiga vägar. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste dessa kapitel. Vad fick du för tankar? 

Vi ska inte försumma Guds hus

I min bibelläsning ”Läs med mig” (som du kan följa här tex) har vi idag hamnat i Psalm 122. Den talar om glädjen med Guds hus. I Nehemja bok lästa jag också om detta hus. Nehemja var med om att bygga upp Jerusalems murar. Dom hade fienden gjort sönder. Men han fick nöd för dom. Reste till Jerusalem och byggde upp dom. Samtidigt hade hm nöd för Gud hus – templet. Så kan man läsa i kapitel 10 följande mening ….

” Vi ska inte försumma vår Guds hus.” Nehemja 10:39 SKB

Att gå till kyrkan kanske inte ligger högst på listan av viktigheter för dom flesta i vårt land. För mig är det viktigt. Men jag tänkte inte på den Guds hus som är en byggnad av sten eller trä i första hand. Visst ska den inte försummas. Den bör skötas även i att hålla den i gott skick. Och inte bara som besök i en gudstjänstlokal. Nej, jag tänkte på ett annat Guds hus som inte bör försummas.

”Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva,”
‭‭Första Korintierbrevet‬ ‭6‬:‭19‬ ‭SFB15‬‬

”Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel ska Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det templet är ni.”
‭‭Första Korintierbrevet‬ ‭3‬:‭16‬-‭17‬ ‭SFB15‬‬

Kärnbibeln säger att vi är inte vilken byggnad (kropp; min notering) som helst. Vi är Guds tempel. Och det är ganska tuffa ord om detta tempel. Guds tempel är heligt och det templet är du och jag.

Då kan man ana att det templet, det Guds hus, får vi inte försumma. Det behöver vi vårda. Det behöver vi finnas i. Så att mötet med Gud i detta tempel blir möjligt.

Var rädd om dig. Var rädd om din tro. Var rädd om din själ. Var rädd om hela sitt liv. Det är en plats för Gud att bo i. Så kanske skulle det inge oss ett mått av respekt hur vi hanterar oss.


Här kan du se dagens lucka i min kalender.

Idag ber vi för riksdagsman Margareta Cederfelt (M)