Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Doften av vårregn 

Igår när jag åkte till kyrkan så mötte jag en skön doft när jag kom ut. Det regnade stilla. Efter en tid av torka blir det en frisk och skön doft i luften. 

Man kan liksom inte bli arg på regnet då. Naturen behöver verkligen regn. Ska vi få rätsida på grundvattnet så måste det komma regn. Men denna känsla inför denna doft är rent egoistiskt. Jag bara älskar denna doft. Den är frisk. Luften blir så lättandad. 

Tror nog att du förstår vad jag känner inför denna doft. Det liksom gör något med oss. Detta vårregns doft kan man känna på sommaren också. Det regn som kommer efter en tid av värme, sol och torka. 

I helgen var jag i kyrkan. Det slår mig att när jag går ifrån kyrkan denna dag känns det på samma sätt. Guds mötet är som ett vårregn för själen. Men känner ”en ny doft” i sitt inre på något sätt. Så är tron för mig. 

När tron kommer in i livet är det som när man möter detta vårregn. När man får ett förnyat möte med Gud är det likadant. Kanske för att gudsmötet tvättar oss rena och det blir som när naturen tvättas ren från damm och smuts i en torr tid med mycket hetta. Det kommer in en frisk väldoft. 

Att söka detta gör oss gott. Det är en verklighet att det kan bli så. Jag vet. 

Publicerat den

Franciscus bön

Franciscus bön ”O Herre, gör mig till ett redskap för din frid. 
Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förlåtelse.
Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med tro.
Där osanning finns, låt mig få komma med sanning.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hoppet.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädjen.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljuset.

O gudomlige Mästare, 
låt mig sträva inte så mycket efter att bli tröstad, som att trösta,
inte så mycket efter att bli förstådd, som att förstå,
inte så mycket efter att bli älskad, som att älska.

Ty det är genom att ge, som man får,
genom att förlåta, som man blir förlåten,
och genom att dö, som man uppstår till det eviga livet.”

Denna bön har så mycket att ge oss. Den skulle behöva påverka oss. Den stämmer till ödmjukhet och eftertanke.  

Den hjälper oss i vår attityd och vår hållning. 

”Låt mig få …..” En underbar tanke där vi ber om att få vara och där vi vill.  En sådan inställning skapar något inom oss. 

Man kan tänka sig att denna bön blir en omöjlig bön. Att det helt enkelt inte blir möjligt ett svar på den. Att vi alltså blir såsom vi ber. Men eftersom det är vår herre som är en bönhörande Gud så kan det visst bli så. Med tiden så förändras vi åt detta håll. 

Innerst inne tror jag vi vill vara såsom denna bön ber om. Så den borde kunna bli vår följeslagare ett tag framöver. 

Publicerat den

Grönskan förnyar själen 

När naturen börjar grönska grönskar även själen. När musöronen växer fram börjar själen skjuta nya skott. Det händer något inom oss. 

När vintern håller oss i sitt grepp blir vi mer tillslutna. Men när värmen kommer tinar vi upp. Vi börjar upptäcka våra grannar. Samtalen börjar tillta över staken och i trapphusen. 

När grönskan börjar i naturen så för-vandlas vi i samma takt. Vi får nytt liv. Vi kanske inte ska överdriva och påstå att vi blir unga på nytt. Men kanske något åt det hållet i all fall. 

Grönska kan även vara gult på något sätt. Allt som kommer i denna tid av förnyelse påverkar oss. Det gör gott. Fast allergin inte är så kul så är denna tid magisk. Bara att njuta. 

Grönskans förnyelse gör gott för själen. 

Publicerat den

Tid för stillhet 

Det är fredag. Snart helg efter en arbetsvecka. Att hävda att det är tid för stillhet är väl inte så fel tänkt. Jag tror vi behöver en sådan stund då och då. 

På söndag (7/5) 18.00-19.00 är det TID FÖR STILLHET! En timmas gudstjänst med stilla lovsång, bibelläsning, nattvard och bönestationer. 
En sådan stund kan jag väl tro att du tänker att den passar bäst för den som tror på Gud. Och visst kan det ligga något i det. Men jag tror att den stunden kan vara för precis vem som helst. 

Sist jag var med kändes det som att tiden stannade en stund. Man fick någon form av stillhet. Det var som om man inte ville gå därifrån. 

Att få en stund av stillhet gör något med oss. Det händer något inom oss som påverkar hela oss. Även i tänket. Ingen hjärntvätt utan snarare hjärnåterhämtning. Tänket får vila lite. 

Rubriken säger något också. Det är tid för stillhet. Alltså att det är av högsta vikt. Det är det som behövs just nu. Det är det som gäller. Inget tvingande måste utan det är bara det som vi behöver. Behöver hålla ihop det. Kanske man skulle kunna säga att i den stressade värld vi lever är detta viktigare än någonsin. Därför är tid för det nu. 

Jag skulle också vilja påstå att det är den trend vi skulle ha nu. Kanske man skulle kunna sticka ut hakan också säga att så är det. Punkt. Vi skulle behöva bli trensdskapare på detta. Det är helt enkelt vår utmaning. 

Sug på den. Se utmaningen. För dug som bor i Jönköping finns en god hjälp till detta i pingstkyrkan på söndag kl 18. Ingen tvingar dig till tex nattvarden. Du är fri att bara vara med i stillheten. Är det för långt hit kan du vara med oss där du är. Kanske finns det en öppen kyrka närmare dig. Om inte, gå ner till en strand, sätt dig i en skogsglänta eller hitta din plats.  För jag tror att det är ….

Tid för stillhet 

Det kommer att göra oss gott. Frukten av det ser vi mest längre fram. Men redan då kommer vi uppleva att något positivt händer med oss. Så hitta din tid av stillhet. 

Publicerat den

När någon gör det lilla extra….

Igår fick jag möta det igen. Ni vet, det där när någon gör det lilla extra. 

Jag var på gransnäs och mötte kollegor inom erikshjälpen. Bara det är ju lite extra. Man får så mycket uppmuntran och energi av sådana möten. 

Vid kvällens middag så kommer vi till efterrätten. Glass, chokladsås och kaffe. Jag undrade om det inte fanns varm hjortronsylt till glassen. När jag satt mig vid mitt bord kom kocken med en skål med just det. Tala om att jag blev överraskad. Han är bara så fantastisk. 
Jag blev påmind om att han var lika generösa förra gången. Vi skulle göra en trerätters. Min grupp skulle fick efterrätten då. Vi hade fått fritt tillträde till köket. Vi hittade jordgubbar (!). Vi fick ta dom. Men då kom han på att dom skulle han ju ha dagen efter. Men han ordnar så att han får tag i gubbar så det löser sig. 

Han är verkligen en som gör det lilla extra och som blir en så stor minnesvärd upplevelse. 

I går kväll fick jag varm hjortronsylt till glassen. Vilket gjorde min kväll. 

Tänk om vi alla skulle bestämma oss för att göra något lite extra för någon. Vad skulle det innebära? Kanske en hel del. Du kan göra någons kväll. Kanske är det just det vederbörande behöver just då för att orka en bit till. Kanske gör du någon mycket glad. Vilket kanske får betyda ett stort välbefinnande. 

Gör något lite extra för någon och du kommer få välsignelse tillbaka. 

Publicerat den

Bortskämd


Jag är klart bortskämd med solnedgångar. Eller skall man kanske hellre beskriva det som lycklig lottad? Lyxigt?  Ja, det får väl kallas vad som helst men att jag har nära till en vacker solnedgång är i alla fall sant. 


Jag kan inte se mig mätt på dom. Att gå ner en stund till stranden på kvällen efter dagens arbete är en sådan vila för själen. Kommer säkert säga det många gånger till. Så får det bli. 

​

Fel
Detta videoklipp finns inte
​
Att lyssna till vågskvalpet, se några änder simma ostörda gör mig lugn inombords. För en stund glömmer jag alla måsten. Bekymren läggs lite bakom hörnet. Jag bara försjunker bort en stund. 

Det är något speciellt med denna vy. Jag sitter på parkbänken. Folk flanerar förbi. En efter en, par efter par, stannar upp en stund och bara tittar. Man liksom inte kan gå på samma gång som man njuter. Sol nedgången drar ner oss i ett tempo där man måste bara stanna en stund. 

Kanske var det just därför Gud skapade solnedgångar på kvällen. För att vi skulle stanna upp en stund och bara vara. En stund av att landa efter alla måsten. Dagen får sätta sin punkt. Sitt avslut sker i en stilla bris. Vågorna läggs och det blir kav lugnt. Sådana stunder behöver vi. Stunder där våra vågor får lägga sig. Stillheten får komma smygande på i samma takt som solen går ner. 

Jag säger bara det……

Tack gode Gud för solnedgångar. 

Publicerat den

Allergisk 

Jag är allergisk. Jag tror det i alla fall. Jag har gått några dagar med svidande och rinnande ögon och näsa. Känt mig mer eller mindre förkyld. Ögondropparna och allergimediciner gjorde nytta. 

Så fick jag medicin mot allergi och så var mycket av dom besvären mindre. Nästan helt borta. Upptäckte dock att medicineringen  behövdes visst förnyas. 

Tänk om det fanns sådan medicin till allt man är allergisk mot. Jag är  tex allergisk mot orättvisor. Även svält. Jag är också allergisk mot människor som gör ner människor. Som liksom gör sig rolig på andras bekostnad. Som tycker att man kan trycka till med någon förnedrande kommentar över någon annan. Då blir det en reaktion inom mig. Sådan tv-program stänger jag av tex. Ser inget nöje i det. Hur mycket än att ”den som har gett sig in i leken får leken tåla”. Jag tror nämligen att det skapar mer dåliga bieffekter av det än ev nyttiga. Är jag i ett sådant sammanhang lämnar jag. För det gör för ont att se detta.  

Tänk om man kunde ta sådana ögon-droppar att man slapp se sådant ärende. Att det helt enkelt försvann från vårt synfält och vår jord. Tänk om man kunde hitta ett sådant piller som bara gjorde att allt detta älende bara försvann från människan. Alltså att om man tog detta pillret så kunde man helt enkelt inte göra ner någon. Inte heller tala illa om någon. Man kunde inte heller göra sig rolig på någon annans bekostnad. Det finns sjukdomar vi utrotat från denna jord. Denna allergisort skulle vi också behöva utrota. 

Om nu inte det går behöver vi gång efter gång göra vad vi kan för att tysta detta fenomen som är att göra andra människor illa på olika sätt. Det verkar tyvärr så lätt att glömma det. 

Som sagt, all allergi borde utrotas från denna jord…..

Publicerat den

1 maj

Nu är det maj månad. Så jag har längtat. Björkarna utanför fönstret börjar skifta i grönt. Likaså buskarna. Det är nu det ska sätta verkligen fart. 

När man ser bilder från kusinerna i norr verkar dock våren långt bort där uppe. Men här känns det som att det binär dags. Första färskpotatisen är uppplockad. Nu sk den bara få rätt pris för vanligt folk. 

Nu har det ju funnits jordgubbar en längre tid från Spanien. Dom har faktiskt smakat rätt bra. Men vad går upp emot svenska gubbarna. Dom är absolut bäst. 

Vänner nu är det vår på riktigt. Sköna maj välkommen till oss!! 

Publicerat den

Vart är demokratin på väg?

Sitter och lyssnar på nyheterna. Turkiet stänger ner Wikipedia. Som om det vore något att hänga upp sig på. Ja, om det bara var det. Nu stängs en efter en av olika medier ner. Till slut är det bara det ”rätta” tänket kvar som får råda. 

I en upplyst värld som vi lever i idag är det märkligt att vi inte kommit längre. Man kan tro att demokratin skulle sprida sig mer och mer. Men det verkar vara tvärtom. 

Vi behöver intensifiera arbete med demokratiseringsprocesser. Påtryckning på ledarskap som blir maktmänniskor måste på något sätt hindras. 

Nu lär nog inte Turkiet vilja vara med i EU längre. Om så folket vill verkar politiken välja en annan väg. En väg som inte kan sammanföras med ett demokratiskt EU. Det är rätt oroande.  När vi ser hur länder i en ganska nära geografisk plats väljer bort demokratin är det oroande. Så länge vi har länder på vår jord som saknar demokrati har vi ett gediget arbete att göra. 

Publicerat den

Så tar vi farväl av april….

Så tar vi farväl av april. Förhoppningsvis slut på aprilvädret. 

När man ser tillbaka kan bilden förändras en del. Med lite distans har konturerna blivit lite suddigare. Man minns inte allt i detalj längre. Man ser dom stora dragen. Man kanske mer ser summan av allt och inte varje delsumma. Dom vassa kanterna blir mer runda. Inte så sårbara. Vi minns det bästa som påverkat oss bäst. 

Kanske är det det som gör att livet fungerar. Vår räddning är att vi bevarar det goda och lägger undan det mindre goda. 

I grunden är det en väl en god egenskap. Där vi kan sortera bort. 

Det fina med allt detta är att vi kommer ihåg det bästa. Dom goda minnena. Vilket gör att när vi ser i backspegeln träder det fram dom goda bilderna. Kanske vi ibland slarvigt säger att det var bättre förr. Det beror säkert på att vi minns helt enkelt det som var bättre. Vi har glömt det som var mindre bra bara.  

Det är helt klart bättre att se framåt. Det är klart mer komplicerat att titta i backspegeln när man går framåt. Så vill vi framåt är det bättre att låta det gamla finnas i minnenas bank där dom fått rätt skimmer. Och fokusera blicken på det vi möter på vägen. Då hindrar inte det förflutna livet nu och framåt. 

Råkar du se sig tillbaka är det förhoppningsvis bara fina bilder du ser. Och dom blir man ju oftast glad av.