Vi behöver bara…..

Vi behöver bara….

Ändå kanske vi inte gör det ända

Sitter och lyssnar återigen på massa info på aktiemöte ang pandemin. Som nu hållit på länge. Det börjar bli segt tänker jag många känner.

Så kommer det…. Tänk, vi behöver bara avstå. Inga måsten att träna. Inga tillrop att äta mer nyttigt. Inga måsten som måste göras för att vi ska må bra. Bara ett enkelt ”avstå”. Genom det kommer vi klara det. Annars blir det svårt för oss.

Man kan undra varför detta ”avstå” blir så tungt. När det å andra sidan är så enkelt.

Frågan kom hur vi kan hjälpa oss själva att klara av detta ”avstå”. Svaret blev enkelt -”Kom ihåg varför vi gör det….”.

Tänk vad viktigt det är. När vi hamnar i olika lägen där det behöver förändring i livet så kan det vara svårt. Svårt att vara uthållig. Svårt att motivera sig när det är lite motigt. Det är lätt att ge upp. Men då blir svaret som gavs så viktigt. -”Kom ihåg varför vi gör det….”.

-”Kom ihåg varför du gör det….”

Att påminna sig om varför man gör det kan hjälpa att vara uthållig. Alltså ha målet i sikte. Inte vika ifrån det.

Lider en kroppsdel så lider dom andra delarna med den

Lider en kroppsdel så lider dom andra delarna med den – har du hört det uttrycket någon gång? Jag hämtar det från en bibelvers. Men det skulle likväl kunna hämtas från en händelse här och nu. I en sund och empatisk relation.

1 kor 12:26
Om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den. Och om en kroppsdel blir ärad, gläder sig alla de andra delarna med den.

Just nu kan jag känna igen det i min egen kropp. En tåled smärtar rätt ordentligt till och från. När det känns som att en syl körs in i den reagerar hela kroppen. Typ som häftig tandvärk eller öroninflammation och lite till.

Kanske har du varit med om det också. Kroppen kommer liksom i olag. Reagerar med den del som smärtar. Man kommer in i en känsla av att kroppen stannar upp. Den har nog med att en del smärtar.

Så tänker jag att vårt samhälle just nu är i. En del av oss alla lider. Då lider vi alla med den på något sätt. Vår empati och medkänsla gör att vi känner med den. Kanske till och med lite mer än bara ”känner” med.

I denna märkliga tid lider vi med företagare som mister sitt företag. Lider med den som måste isolera sig. Lider med alla dom jobbet i vård och omsorg. Och framför allt lider vi med den som just nu lider av covid-19.

Jag tänker att denna egenskap växer sig starkare i tider som dessa. Jag hoppas att den egenskapen är här för att stanna. I den egocentriska tid vi levt i har jag saknat denna förmåga att känna med andra. Om vi lärt oss det genom denna pandemi har det ändå kommit något gott ur detta elände.

Förstår vi hur illa det är?

Förstår vi hur illa det är?

Jag sitter och tittar på ett inslag på aktuellt från en intensivvårdsavdelning. Då anar man hur folk kämpar för sina liv.

Jag märker en ganska stor skillnad på tonläget mellan människor just nu. Den som inte kommit nära någon som varit mycket sjuk i Corona har allt för ofta ett annat tonläge. Ett annat tonläge mot den som har en närstående som just varit svårt sjuk.

För den som hört berättelsen från en som jobbar på ambulansen , intensiven och sjukhusen med svårt sjuka Corona-patienter kan inte gå oberörd förbi.

Därför undrar jag om vi verkligen förstår hur illa det är……

Kanske menar du att du inser det. Kanske tycker du att jag överdriver.

Men om vi förstår hur illa det är…. så skulle vi vara välmotiverade att faktiskt vara mer respektfull inför dom råd vi får. Om vi inser att våra nära och kära kan vara dom som kan drabbas så borde det hjälpa oss att välja väg. Om vi inser att grannen som är äldre kan kanske inte få vård för att vårdplatser inte räcker till så borde det hjälpa oss till goda val.

Men samtidigt finns det hopp. För om vi håller ut, är tålmodiga och beredda att låta det ta tid så finns det hopp. För vi kan bara vänta ut denna pandemi. Sen, sen startar vi om.

Så var rädd om dig. Var rädd om dom som finns runt omkring dig. I ljuset av många år så är några veckor av avstånd och försiktighet inte mycket. Även om det just känns lite tröstlöst.

Tillsammans ska vi fixa detta.

Ord på tapeten…

När jag var liten fick jag inte rita på tapeten. Förutom vid ett tillfälle. Det var när vi skulle tapetsera om. Då fick jag gå lös på vägarna. Du ska veta vilka konstverk det blev.

Genom alla tider har det myntats uttryck. Nyskapade ord som blir ”på riktigt”. Händelser får ord som beskriver skeenden. Så är dessa ord för evigt förknippade med en händelse. Det är många ord på tapeten just nu…..

Ord får också en djupare innebörd i olika tider. Kanske till och med blir viktigare.

– Tålamod

Tålamod är ett sådant ord just nu. Vår landshövding påminde om det på annandagen. Mitt i pandemin måste man ha tålamod. Inte börja rucka på dom regler vi lever med. I längtan efter ett friare liv så prövas vårt tålamod.

– Uthållighet

Vi får inte ge upp för tidigt. Då är det liksom ingen idé. Det kan kännas långt att vi inte kan gå tillbaka till det normala förrän kanske i sommar tidigast. Men den uthålligheten kommer att betala sig. Den kommer att välsigna till hälsa.

– Tillsammans

Vi måste göra detta tillsammans. Har väl aldrig hört det ordet så ofta som nu. Ordet har alltid varit viktigt. Men har på något sätt blivit oerhört mycket mera viktigt. Det är då vi ska lyckas. Vi-känslan blir viktigare även på distans.

– Tvätta händerna.

Nog för att jag fick lära mig det på vårdskolan. Vikten av rena händer. Men nu har vi blivit tränade. Och gör det ofta.

– Avstånd

Mitt i allt ”tillsammans” har vi ändå avstånd. För den som inte är bekväm med allt kramande är det troligen en befrielse. För andra är det påtvingat celibat på något sätt. Men vi har blivit proffs på att köa luftigt.

– Rekommendation/råd

Dessa ord har oftast uppfattats som just rekommendation och råd. Nu har dom fått betydelse av regel och lag. För folkhälsomyndigheten uppmanar att dom ska uppfattas så …..

– Annorlunda

Allt har blivit och är annorlunda. Och kanske är det det bästa sättet att beskriva nutiden. Vi tänker annorlunda och gör annorlunda

Vi kommer att vara annorlunda. Bete oss annorlunda. Tänka annorlunda. Varför då? För en tid som denna sätter spår inom oss. Spår vi kommer att ha nytta av.

Det är nu bevisat att man kan göra och tänka annorlunda. Ett råd kan vara bra att följa. Avstånd innebär att vi kan umgås ändå. Renhet är allt igenom gott. Uthållighet är värt sitt pris. Tillsammans är vi starka.

Maria stod och grät utanför graven….

Maria kom till graven där Jesus låg. Hon skulle smörja Jesu döda kropp som seden gav. När hon kommer fram till graven är stenen, den sten hon bekymrat sig för hur hon hon skulle få bort, var bortrullad.

I första tanken borde det glädja henne. I andra tanken insåg hon att någon hade fört bort Jesu kropp.

Nu stod hon och grät utanför graven. Förtvivlad över att mist sin frälsare och Herre. Som om hon förlorat honom två gånger.

För mig blir det en bild på att det kan gälla oss. Vi står och gråter över att vi tror oss mist relationen med Jesus. Något har hänt. Relationen känns bruten. Det är en sorg som kan bli tung att bära.

Så kommer Jesus till Maria. Maria tror att det är trädgårdsmästaren. Blir misstänksam. Kan det vara han som fört bort Jesus?

Vad är det som kan ha ”fört bort” Jesus i våra liv? Det kan vara mycket. Enkelt sett kan det vara vi själva som ”för bort” honom genom att vi vänder ryggen till. Eller helt enkelt är så upptagna av annat.

Så hör hon rösten. Stämman hon så väl känner igen.

-”Maria….”

Så inser hon. Det är Jesus. Han är inte bortförd. Han är uppstånden. Han finns där. Han har inte glömt bort henne. Hon vänder sig om och ser på honom. Och där startar det liksom om igen. När jag läser texten i Joh 20 inser jag att det räckte med att han sa hennes namn.

Jesus säger ditt namn. Du är känd av honom. Inte bortglömd. Hur mycket vi än ”vänt oss bort från honom” så känner han oss vid namn. Han vänder sig inte bort från oss. Han älskar dig.

Påskhelgen har ett budskap till dig. Han har stått upp för din skull. Han säger ditt namn för att du ska vände dig till honom. Påsken vittnar om hans stora kärlek till dig.

Håll…..

Känner du igen starten på texten? Håll….

Håll huvudet kallt. Håll hjärtat varmt. Håll händerna rena.

Det är ju en text som Jönköpings kommun låtit sätta upp på reklampelare efter reklampelare. Möjligen inspirerade av folkhälsomyndigheten. En text som ska hjälpa oss igenom pandemin på ett säkrare sätt.

Håll huvudet kallt!

En uppmaning som är, inte minst under denna tid, så viktig. Att hålla huvudet kallt är avgörande i så mycket. Vi kan gå på så mycket. Rykten som inte överhuvudtaget är sanna. Som kan sänka vem som helst. Då gäller det att hålla huvudet kallt. Även när man höjs upp över skyarna. Att tå stå stadigt. Så håll huvudet kallt i allt du gör.

Håll hjärtat varmt!

Mitt i nöden, mitt i sin egen situation, behöver vi hålla hjärtat varmt. Alltså inte bli kalla inför det som händer. Inte bli egoistiska. Vi behöver hjälpa och stödja. Och det har ju visat sig att i tider som dessa blir många väldigt hjälpsamma. Det är en egenskap vi måste till varje pris bevara. Tiden som kommer efter pandemin hoppas jag och ber att vi ska ha varmare hjärtan i vårt land och i vår värld. Varmare gemenskap i området vi bor. Varmare på jobbet. Vi behöver ett varmt Sverige. Så håll ditt hjärta varmt. Nu, men bevara det sen varmt livet ut.

Håll händerna rena!

Det är nog ett av dom viktigaste uppmaningarna som nu trummas ut. För rena händer smittar inte. Motsatsen är skrämmande. Men rena händer är så mycket större och djupare. Att leva på ett rent sätt. Det är an viktig attityd och livsstil som kommer välsigna. Välsigna både dig själv men också det sammanhang du finns i.

Håll huvudet kallt. Håll hjärtat varmt. Håll händerna rena.

Så livsviktiga uppmaningar. Idag men under hela livet. Jag tror vi behöver låta det sjunka in. Göra något med oss.

Det är svårt att förstå….

Allt detta med pandemin är svårt att förstå. Hur kan det vara möjligt? Kan det verkligen bli så illa som dom säger? Och om man ser hur somliga gör …… så inser man att det verkligen är svårt för många att förstå.

Påskens innebörd är svår att förstå. Att Jesus var tvungen att dö på ett kors. Sen uppstå igen. Det var det som gör det möjligt för oss att få upprättelse och förlåtelse. Det är vägen till himlen som vi så gärna vill till.

Vad har dessa två händelser gemensamt?

Att man behöver tro på att det är sant. Att man behöver lita på att det man säger om det är sant. Och följa det. Även om man inte kan förklara allt.

Vi behöver följa myndigheterna så att vi klarar oss igenom pandemin så lindrigt som möjligt. Det gör vi inte genom att trängas på en restaurang. Det gör vi genom att hålla avstånd och följa myndigheternas råd

Likaså med tron. Det handlar om att lita till att det är sant och vila i att Jesus , det han gjorde på korset, visar vägen till himlen.

Påskens budskap kan beskrivas på flera sätt. Ett är genom en bibelvers.

Joh 14:6
Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern, himlen, utom genom mig.

Ljusstrimman …..

🕯 Kommer du ihåg höstens mörka moln som låg som ett lock över vårt land? Typ länge. Solen syntes inte på flera dagar. När man då kunde se en skymt, en ljusstrimma av solen genom molnen blev man nästan lyrisk.

🕯 Just nu är det minst sagt tuffa tider på jobbet. Precis som på många andra platser. Försäljningen går inte alls lika bra som tidigare. När man då säljer lite bättre en dag så är det som att det kommer en ljusstrimma från bättre tider som muntrar upp.

🕯 Långfredagen beskrivs ofta som en lång mörk dag. Jesus dör på korset. Förr syntes det mer genom att man klädde sig mörkt. Inte gjorde något särskilt. På ett sätt sörjde man. Men mitt i långfredagens mörka stund kommer det en ljusstrimma från graven som är tom och Jesu uppståndelse. En ljusstrimma av hopp och tillit.

🕯 Mitt i det mörker vi kan se finns det oftast en ljusstrimma som bryter mörkret. Om än litet så finns den där. Den ljusstrimman får vi fästa blicken på. Den ger oss hopp. Ger oss liv. Ger oss tilltro att det ska komma något bra. Den ljusstrålen är bara en början på något stort och bra som är på väg.

🕯 Att belysa det för oss kan ett levande ljus hjälpa oss. Gå in i ett helt mörkt rum. Tänd ett litet ljus. Se vilken kraft detta lilla ljus har för att skingra mörkret. En ljusstrimma från Jesu uppståndelse kan skapa tro och tillit. Likaså kan dom små framgångarna i ett annars så hårt drabbat land i Corona-tider ge oss framtidstro.

🕯 Blunda inte när det ljusstrimman når ditt öga. Låten den lysa upp där du går. Det är ljusare tider på väg. Låt den strimman lyfta dig.

KvällsOrd

”Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.” Psalm 139:5

Jesus omsluter dig helt och hållet. Du är i hans omsorg.

Guds skyddstält

När jag bad i går kväll fick jag en bild i min bön. Jag tänkte mig ett skydd som ett tält över dom sjuka. Ett Guds skyddstält.

Jag har sett att man ibland, i alla fall förr, hade speciella tält man opererade i för att skydda mot smitta. Likaså behandlades folk i sådana tält. Man kanske inte gör så nu för tiden. Men vill minnas att det förekommit.

Men i min bön bad jag i bilden att Gud skulle sätta upp sitt skyddstält över dom som är extra känsliga för smitta. Så att dom inte ska bli mer sjuka än dom redan är. Eller riskerar att bli sjuka.

Idag tänker jag på alla som är extra utsatta. Tänker på dom som det skulle vara mycket illa om dom blev smittade av Covid19. Ber Gud om ett extra skydd. En del kan ha svårt att skydda sig. Du och jag kan bestämma oss för att inte utsätta oss för smitta. Inte vara bland folk. Hålla avstånd. Tvätta händer mm. Men en del kan inte värja sig. Den minsta lilla smitta kan vara mer än nog än dom klarar av. Dom behöver Guds skyddstält över sig.

Jag har vänner som verkligen är utsatta. Kanske du med. Som du förstår är min bön denna dag:

🙏 Herre, sätt upp ditt skyddstält över varje person som inte kan klara sig i en Corona-smitta. Tack Herre för din omsorg och din läkande kraft. Amen 🙏