Inlägg

Publicerat den

Söndagstankar – Jag är livets bröd 

Joh 6:35 Jesus svarade: ”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.


Under tid från tid har vi blivit uppmanade från socialstyrelsen, eller vilken myndighet det nu var, att vi ska äta en viss mängd bröd om dagen. Nästa gång har det varit mer elle mindre. Sen får vi höra hur onyttigt det är. Nästa gång får man se mackor på fiken som är som hela middagar.
 När Jesus säger att han är livets bröd hattar han inte mellan alla dessa olika rekommendationerna. Han åberopar något mycket mer radikalt än så. Han menar att han är brödet till att inte bli hungrig mer. Inget dåligt anspråk. 

Det finns en hunger som mer relaterar in i vårt inre än till en hungrig mage.  En hunger på djupare innehåll och värde. Något som är svårt att värdera efter vårt världsliga värdemått i kronor och dollar. Det är mer en andlighet hunger som gör sig påmind.  Likadant som barnatron gör sig påmind.    

  Jesus mättar på ett sätt som gör att vi upplever att vår tro för oss hem. Vårt inre får kontakt i himlen.  Samtidigt behöver vi inte jaga efter surrogat som ska mätta vårt inre.  För Han ger mättnad som gör oss nöjda.  

Hur äter jag detta bröd? Främst genom att dela livet med Jesus själv i en relation. Men också att läsa Bibeln och samtala med Jesus i det vi kallar bön. Det ger den mättnad detta bröd syftar på. 

Här pratar vi inte om tre skivor om dagen. Eller vilket sädesslag som är bäst. Här talar vi om ett ständigt livsflöde vi inte kan föräta oss på. Där ”bästa före”-datumet aldrig går ut.  Det blir aldrig gammalt och torrt. Vi blir inte tjocka av det brödet. Är så mycket du orkar. 

Livets bröd – dukat för dig och mig.  

Publicerat den

Något som får mig att stanna upp….

 Igår gjorde jag en tur fram och tillbaka till Norrköping. Skulle hämta ner lite saker som jag inte ville ha i lastbilen nästa lördag. 

Dagen började med typ en dm nysnö. När jag passerade Mantorp var det barmark. Som att åka i två olika världar. 

Jag längtar rätt mycket efter vår nu då dagens start var ju inte det jag önskade precis. 

När jag höll på att packa bilen så hittade jag snödroppar i rabatten. Du vet, jag bara stannade upp. Stod en stund och bara njöt av dessa små rara blommor. Dom är ju på ett sätt budbärare med ett vårlikt budskap. Inte så svårt att drömma sig tillbaka till förra vårvintern då takdroppet hördes i en vacker solig dag. Du vet, den dagen då man för första gången kan sätta sig vid stugväggen  och njuta i den varma vårsolen. Snön ligger där men solen värmer nästan som en sommardag.
Vi behöver ibland få vandra bort ett tag i minnenas och tankarnas värld. Det mår vi bra av. Det skapar energi och återhämtning. Det hjälper oss att koppla bort alla måsten. Vår kalender är ju oftast fylld i överkant. Dessa stunder ger oss en fristad som om vi hade all tid i världen. När vi sen ”vaknar till” igen kan vi fortsätta. Påfyllda med lite mer kraft och energi. 

Inte konstigt att dessa små blommor får mig att stanna upp för en liten stund. 

Publicerat den

Liten varning om Parkman

  Har du fått parkeringsböter någon gång? Det har jag fått. När jag då hittade möjligheten att använda appen ParkMan så var ju det svaret på parkeringsproblemen. Aldrig mer missade sluttider på parkeringen.  

När jag gick med i detta skulle man få upp till 100kr rabatt på första parkeringen. 

Extra avgiften är inte mer än 0:50-4kr. Helt ok tycker jag. 

Men hur blev det?  Inget bra. Två gånger på samma p-plats gick helt fel. Max avgift är 60kr/dag plus möjligen 4kr. 100kr rabatt första gången. Ändå kostade första parkeringen 100:50kr. Andra parkeringen 73:56kr. Hur kan det bli så?

Så en liten varning för parkeringsföretaget Parkman. 

Jag har sökt dom för svar men dom har valt att inte svara än så jag väntar fortfarande. 

Skulle vara tråkigt om denna goda idé skulle vara en bluff. Den är ju så bra. 

Publicerat den

Händelsen med stort WOW!!

Igår morse när jag åkte till jobbet hände det man sällan får vara med om. 

Åkte från min övernattningsbostad som jag fortfarande behöver innan lampor och sådant fungerar i min nya lya. 

En av alla älgar jag såg. Ber om ursäkt för det dåliga kortet
Där kom den.  En stor älg går över vägen. Inte så märkvärdigt tänker väl du kanske. Men det slutade inte med en. En efter en kom dom. Stora var dom.  Häftigt. 

Jag räknade och till slut hade 12 (tolv) älgar gått över vägen. Några av dom stannade till en stund och tittade åt mitt håll. 

Jag minns att jag sett 5 älgar ihop vid huset i Julita. Men 12 st!! 12!! Hur häftigt som helst. 

Många menar ju att älgstammen är ganska liten. Dom fem jag såg den gången utanför huset sköts ihjäl kommande år och sen såg jag inte många älgar under några år. Man jagade inte älg åtminstone under 5-6 år efter det. 

Att nu få se 12 älgar är ju helt fantastiskt. Tror inte det är så många som haft den förmånen. 

Det närmaste jag varit en älg i skogen är bara några meter. Jag gick i lugn takt på skogsväg. Lite filosoferande. Helt plötsligt springer det ut en älg framför mig och bort ner för vägen. Då blev jag rädd men det var en häftig upplevelse. 

Så att möta en älg på nära håll eller många ihop är det lite wow-känsla över. 
 

Publicerat den

Smålänning 

 Så är jag smålänning sen igår. Så jag firade med en räksmörgås från vårt café. Farbror Eriks Café på erikshjälpen i Jönköping. Den var riktigt god. Kan rekommenderas varmt.
Kanske är det inte så mycket att fira eller så är det just det det är. Det kan man kanske tvista om. Men visst ska man ta alla tillfällen att som ges att fira lite extra. En gång på ett jobb jag hade firade vi dagen då jag tog mina första steg. Det var på högersöndagen.  Den dag då vi fick högertrafik i Sverige. 3 september 1967. Så nästa år firar jag att jag gått runt på mina ben i 50 år. Inte illa va?

Numera har jag en lägenhet i Jönköping och är fr.o.m. 1/3 skriven i Jönköpings län. Så det bör väl innebära att jag numera kan kalla mig smålänning.

Men när är man det på riktigt? När man är född i Småland? Eller bott där tillräckligt länge? Eller blir en sådan som jag aldrig riktig smålänning? En del menar att det tar tre generationer innan man blir det på riktigt. I så fall är det ju helkört för mig.

Det är ju 20:e flytten för mig. Jag har bott i Dalarna, Västergötland, Närke, Södermanland, Östergötland och nu Småland. Ingen kan nog säga att jag har en typisk dialekt från något av alla dessa områden. Men det bryter säkert igenom lite av varje i den dialekt som blivit min.

Om man nu farit runt så mycket kanske man aldrig får titulera sig att vara smålänning, eller?

Jag måste ändå säga att trots all möda det är att flytta runt har gett mig mycket också. Många vänner över landet. Fått uppleva dom olika vackra landskapen.

Skall man sen lägga till alla dom landskapen jag besökt så har jag nog varit i alla någon gång i livet.

Vi har ett vackert land att vara så tacksamma för. Att nu kunna få blicka ut genom fönstret och se Vättern, att bara några steg bort kunna få sätta sig vid sjökanten kommer bli en stor förmån.

Har du vägarna förbi i sommar så möter jag dig gärna där på stranden för att njuta av Vätterns kluckande ljud.

Publicerat den

Ny ensamkommande ….

Så fick jag nycklarna till min nya lägenhet  i Jönköping. Konstaterar att jag är ny ensamkommande. Låter mer dramatiskt än det är. Men lite är det ju så faktiskt. 

Men i ljuset av sista tidens händelser är det inget synd om mig alls. Hur ensamkommen jag än är så är mitt ”kommande” hur förspänt som helst. Jag saknar inte tak över huvudet. Jag har en lägenhet att bo i. Jag saknar inte kläder. Jag kan rätt så fritt köpa mig mat för dagen. 

Andra har det klart mycket sämre. Mycket sämre. Ingen, varken kommun eller stat, vill ta fullt ansvar. Man får sitt boende på förläggning. Man får lite så man klarar sig knappt. Men inte mer. Kläder blir ett problem. Pengen man får om dagen skulle inte många av oss klara sig på. 

Jag kommer till Jönköping pga av ett nytt jobb. Dom riktigt ensamkommande har en oviss framtid att se fram emot.  Många av dom kommer från krig och elände. Visst har det varit skottlossning i Hagaby i Norrköping. Men hur ska man kunna jämföra det med kriget i Syrien? Finns ju inte på kartan. 

Kan bara konstatera att livets lott är olika. Tack gode Gud för mitt land. Tänk så bra att vi kan hjälpa så många som flyr sitt land.

Publicerat den

Unik dag 

Idag händer det som så många ropar efter. Idag inträffar möjligheterna som vi  så gärna trånar efter.

Ibland hoppas vi på några extra minuter varje timme. Ibland hoppas vi på en extra timme varje dag. Idag får vi en hel extra dag att utnyttja. En hel dag att göra det vi så ofta säger att vi inte hinner med. 

Så ta nu chansen. Säg inte att du inte har tid nu när du får 24 extra timmar. Du har 1440 minuter till godo. Bara att frossa bland alla dessa minuter. 

Är det inte så att vi allt för ofta ropar efter mer tid? Fast vi egentligen skulle lära oss att säga nej!! Att vi hellre skulle lära oss att planera bättre. Men vi stressar på som om det var den bästa vägen. 

Att ”andas ut” och bara lugna sig en liten stund är inte bara en fredagssak. Vi skulle kunna försöka göra det en gång varje timme. En gång varje dag. En längre stund varje vecka. Det var därför vi fick sabbaten – vilodagen. Den var tänkt till att just skapa ett välbefinnande för både  ande, själ och kropp. Hela skapelsen har detta tänk. Marken behöver vila. 

Men allt för ofta kör vi över denna smarta lösning. Vi klämmer ut så mycket det bara går ur marken när vi sår så mycket det går. Likadant kör vi slut på oss själva och ”går i väggen”. 

Nej, mer sabbat åt folket, fler skottår och fler ”pusta-ut-stunder”.  Och vet du, det är just du och jag som är herre över vår tid. Välj det som är bra. Vila lite då och då. Det är du värd. Gör vi det, håller vi längre. Allt bli så mycket bättre då. 

Så idag har vi möjligheten. Ta den. 

Publicerat den

Söndagstankar – att hitta hem

Det finns en berättelse i Bibeln om den återfunne sonen. Förr sa man ”den förlorade” sonen. Så skönt att den fått en bättre rubrik. För det är ju precis vad det handlar om. Han hittade hem. Han var förlorad men återfanns. 

Du läser om det i Lukas evangelium kapitel 15 verserna 11-32. (Texten hittar du längst ner i bloggen.)

Vi behöver hitta hem i tron. Jag tror att när vi hittar vår tro på Gud hittar vi hem. Skrev om Bert-Åke Varg. Han beskrev det som att det var barnatron som hittade tillbaka till honom. Det ligger något i det. När vi var små hade vi en enkel och inte tillkrånglad tro på Gud. Den tron knackar på livet och vill tillbaka. 

Vi behöver hitta hem i en gemenskap. Jag tror att vi behöver en kyrka och församling som vi kan dela vår tro med. Dela erfarenheter. Få hjälp med tvivel. Glädjas i tron. 

Vi behöver hitta hem till himlen. Vår tro tar sikte på himlen. Jesus bjuder hem till sin boning. Där, varken sjukdom eller nöd finns. 

När vi svansar iväg för att söka frihet och hitta oss själva står fader Gud och väntar. Han väntar på dig och mig att vi ska upptäcka att borta bra men hemma bäst. Liksom fadern står och spanar efter sonen så spanar han efter oss. 

Du är lika efterlängtad. Lika älskad. Lika viktig. Kanske är det just idag du ska hitta hem. 
Här har du texten :

”Vidare sade han: ”En man hade två söner. Den yngre av dem sade till sin far: Far, ge mig den del av förmögenheten som ska bli min. Då delade han sin egendom mellan dem. Några dagar senare packade den yngre sonen ihop allt sitt och reste långt bort till ett främmande land. Där levde han hämningslöst och slösade bort sin förmögenhet. När han hade gjort slut på allt, drabbades det landet av en svår svält och han började lida nöd. Då gick han bort och tog tjänst hos en av landets medborgare, som skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han hade gärna velat äta sig mätt på fröskidorna som svinen åt, men ingen gav honom något. Då kom han till besinning och sade: Hur många arbetare hos min far har inte mat i överflöd, och här svälter jag ihjäl! Jag vill stå upp och gå hem till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina arbetare. Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade fram, omfamnade honom och kysste honom. Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er! Ta fram den finaste dräkten och klä honom, och sätt en ring på hans finger och skor på hans fötter. Och hämta gödkalven och slakta den. Nu ska vi äta och fira, för min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började. Men hans äldre son var ute på fälten. När han nu kom och närmade sig gården, fick han höra musik och dans. Han kallade då till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda. Tjänaren svarade: Din bror har kommit hem, och din far har slaktat gödkalven eftersom han fått honom välbehållen tillbaka. Då blev han arg och ville inte gå in. Hans far kom ut och försökte övertala honom, men han svarade sin far: Här har jag slavat för dig alla dessa år och aldrig gått emot ditt ord, och mig har du aldrig gett ens en killing så att jag kunde fira med mina vänner. Men när han där kommer hem, din son som har festat upp din förmögenhet tillsammans med horor, då har du slaktat gödkalven för honom! Fadern sade till honom: Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi fira och glädja oss, för din bror var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen.””

‭‭Lukasevangeliet‬ ‭15:11-32‬ ‭SFB15‬

Publicerat den

Bättre utsikt…

I går eftermiddag hände det. Solen var på väg att gå ner. Fönstret mot väster såg inte för fina ut direkt. Alltså ett smutsigt fönster i motljus är ingen vacker syn.

Så det blev fönstertvätt. Det är nog ett säkert vårtecken när jag tvättar fönstrena.

Ibland undrar jag varför jag väntar så länge med det. Rena fönster ger ju en så mycket bättre utsikt. Visst lite jobbigt är det men när det är klart är det ju så gott. 

  Hann bli klart innan solen gick helt ner bakom skogen. 

Man märker knappt att dom hela tiden blir smutsiga. Dag för dag. Sen helt plötsligt är dom bara allt för smutsiga. Dom måste bli rena igen. 

Så är det nog med vårt omdöme ibland. Vi märker inte riktgt hur det blir lite sämre tills vi kör i diket. Innan vi gör det skulle vi behöva tvätta våra ”glasögon-omdöme” om du förstår hur jag menar. 

Denna bild kan vi egentligen använda på flera områden i livet. Man blir skumögd på olika sätt. Samvetet blir lite mer uddlöst eller inte så känsligt. 

Men ett viljebeslut räcker. Liksom fönstren blev rena med god utsikt som resultat kan vi bestämma oss för att göra vårt omdöme lika klarsynt igen. Vi trubbas av med tiden om vi inte är vaksamma. Men upptäcker vi det får vi ta fram medlet till rening och fixa till utsikten igen. Det är en befrielse. Lika skön som ett nytvättat fönster.  Faktiskt ännu bättre. 

Publicerat den

I den här takten…..

Alltså …….. I den här takten firar vi ju snart jul igen. 

Vart tar februari vägen? Det är ju tur att vi har skottår och får ha februari lite längre!!

Tiden rusar ju iväg. Dagarna känns ju inte precis längre fast dom får fler ljustimmar.  Enligt mina funderingar var det nyss nyår med trevlig sånggemenskap med kören Can’t Stop. Så helst plötsligt är det snart dags för mars månad med Vasaloppet. 

På något sätt påminner det om att ta vara på tiden.  Att njuta av tillfällen man får. Ibland för korta men som man bär med sig. Att inte fylla dagarna med för mycket programpunkter så att tiden rusar för fort. Så man hinner andas ut. 

Sista tiden har nog varit fylld med för många sådana långa dagar. Hoppas snart på ett bättre flöde och rytm av saker att göra. 

Tiden är ju densamme.  Minutrarna lika långa. Ändå kan dom upplevas så olika. Grymt långa under sömnlösa nätter. På tok för korta när man måste hinna med så mycket. Så olika det är.  

Nu ska jag försöka ha tre lediga dagar och göra det jag också tycker om att göra. Trivs så bra med mitt jobb. Men i helgen blir det förberedelse för att delta i gudstjänst i krokek. Det trivs jag också med.  

Ta vara på din tid. Den kommer inte tillbaka.  Tiden kan vi göra något av. Även om vi ibland skulle vilja göra något annat med den. Låt inte det förstöra den tid som inne är. Gör något bra av den.  Det mår du bäst av över tid.