Inlägg

Publicerat den

Minnen som sätter spår

Det finns minnen från det vi mött genom livet som sätter spår. Vissa minnen är ljuvliga minnen. Andra är mindre roliga. Somliga skulle vi nog vilja sudda ut.

När jag var liten kommer jag ihåg när dom vuxna skulle bränna gräset på åkern. Skogen höll på att ta eld och brandkåren kom. Häftigt. Men det jag nog minns tydligast är att hjulspåren efter brandbilarna var verkligen djupa.

När jag var liten och bröt nyckelbenet kommer nog mamman mest ihåg att doktorn hade snurrmustasch. Jag kommer mest ihåg att tunnan jag rullade rullade lite för fort och att jag for med runt.

Det är ju inte så många minnen jag har från den tiden jag var typ 4,5 år. Så dessa händelser har nog satt sina spår.

Ett minne jag har vet jag inget om. Det var när jag snurrade med bilen. Jag kommer inte ihåg någonting från den händelsen mer än att jag länge kunde höra grusljudet när taket slog i grusvägen. Tre gånger. Rätt tacksam att jag inte kommer ihåg den händelsen.

Så skulle både du och jag kunna rabbla upp många minnen som satt sina spår. Kommer nog skriva lite om sådana minnen lite senare.

Men hur gör vi med minnen vi helst vill sudda ut? Det är ju inte så enkelt med dom. För det första tror jag att vi måste lära oss att hantera dom och hitta ett sätt att förhålla oss till dom. Med tiden kommer vi säkert att uppleva att dessa minnen finns där men dom gör inte längre så ont. Men tiden till det kan vara jobbig. Men ge inte upp.

Eftersom jag har en tro på Gud så har jag en tro på att han kan hjälpa oss med våra minnen. Visst tror jag att han kan hjälpa oss att glömma. Kanske är det dock så att han hjälper oss i bearbetningen och förhållningssättet till minnet. Att såret läker och blir mer till ett ärr. Så varför inte tala med honom om dom minnen som tär på dig. Om dom minnen som gör ont. Jag tror att du kan få tröst där.

Sen finns dom minnen som påverkat oss till mognad. Till glädje. Till uppmuntran. När dessa minnen dyker upp händer det något speciellt inom oss. Vi liksom får energi av dom. Kanske skulle vi samla på oss dessa minnen i ett fotoalbum eller en bok som vi skriver ner dom i. Då kan vi, när vi så behöver, sätta oss ner och bli påminda. Påminda om goda minnen. För vi har sådana. Även om det inte känns som om dom finns just nu.

Låt dom goda minnen bära dig genom dagar då det är tungt. Dom gör underverk i dig.

Publicerat den

Söndagstankar – Han leder mig på rätt väg

 

Kanske har du en GPS i bilen eller i mobilen. När jag använder den och kör fel räknar den ut en ny rutt för att komma fram till målet. Kör jag fel en gång till så gör den lika dant. Blir det helt fel säger en röst: ”Gör en u-sväng”. Alltså vänd om! Det är en ganska bra bild på livet med Gud. Kör vi fel livet vill han hjälpa oss att nå målet från där vi hamnade. Ibland behöver vi helt enkelt vända om. GPS är beroende av att vi skriver in målet vi ska till. Likaså är vår ”inre GPS” beroende av det också. Vill du till himlen behöver du ställa in koordinaterna för det. För att beskriva det på annat sätt är det att tro på Jesus och bli frälst.

En fårhjord måste flyttas till annat bete tid efter tid. Annars betar dom ner gräset till rötterna med förödande resultat som följd. Det visste David när han skrev Psalmen.  Herden behövde en plan för hur fåren skulle förflyttas. Mellan ägorna så att marken kunde återhämta sig. Här är nyckeln till en framgångsrik fårskötsel. Ägarens namn och goda rykte beror på hur han skötte detta.

Visst kan det vara lite förnedrande att Bibeln liknar oss vid får. Men det finns likheter. Vi är minst lika envisa. En bibeltext säger: ”Vi gick alla vilse som får, var och en ville vandra sin egen väg…” Jes 53:6. Vi vill ofta göra det vi själva tror är bäst. ”Ingen skall här komma och …..”. Mer och mer tycker jag mig se hur egoistiska vi börjar bli. ”Jag” först. Sen möjligen något annat. Vi håller fast vid det även om det uppenbart går åt fel håll. Likaså kan vi hålla fast vid vanor som fördärvat andras liv.

För några år sedan satt jag i en ALPHAgrupp och pratade om hur man kommer till himlen. Någon i gruppen hävdade att det fanns många vägar att komma till himlen. Många olika religioner och liv kommer till samma mål. Jag minns att jag sa att om jag vet kartbilden och vägen dit måste jag berätta den. Bibeln säger i Joh 14:6 ”Jag (Jesus) är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern (himlen) utom genom mig.” Det är Jesu egna ord. Det finns många olika vägar som kan leda till Jesus men det är vägkorset alla måste till. Det är en rätt väg. Problemet idag är att vi vill skapa en egengjord väg dit. Så tror vi att det fungerar. Många kommer då att bli tragiskt överraskade att dom inte når fram. Om jag sätter mig i bilen och vill åka till Stockholm idag så måste jag följa den väg som leder dit. Annars blir det som med tåget som skulle till Linköping. Det kom till Flen i stället (torsdagen den 5/6 2014). Man växlade in tåget på fel spår i Södertälje. Man skriver att passagerarna blev förvånade. När man upptäckte det var det bara att gilla läget och köra vidare. Så tokigt kan det bli i livet. Det gäller att ta rätt spår. Så länge vi lever har vi möjlighet att välja rätt väg i livet. Därför säger psalmisten: ”Han leder mig på rätta vägar”. Det finns något i oss, i varje människa, som söker det andliga. När vi låter detta inre få kontakt med Gud så är vi på rätt spår, på rätt väg.

Jag tror också att denna text inte bara tar sikte på det eviga. Alltså livet efter det vi kallar död. Jag tro denna text ger dig en vink om hur det kan vara på vägen till himlen. Alltså i det liv du och jag lever just nu. Jag har så många gånger upplevt hur liksom Gud, bildligt talat, lagt sin arm om mina axlar och lett mig till en ny plats, nytt område, ny händelse. När jag ser tillbaka i livet ser jag hur olika händelser och situationer har samverkat till det som komma skall.

Det bästa vi människor kan göra är att be Gud om hjälp och ledning. Det är inte riskabelt. Han kommer inte att göra ner dig. Han kommer inte leda dig till något som du inte vill. Han kommer att skapa förutsättningar för att det skall fungera. Ge dig den glädje för det som du behöver. Det ända du behöver är ett öppet sinne och en bön om ledning. Han vill föra dig på rätta vägar, bra vägar för just dig. Liksom fåret förs till ett bra bete för att må väl kommer du att ledas i livet till sådant som är bra för dig. Går det fel, så kommer han att leda dig vidare till samma mål men från ett annat utgångsläge.

Livet har för mig varit många olika destinationer. Kanske är du på väg att bryta upp till en ny destination, ny händelse, ny upplevelse, nytt uppdrag? Kanske märker du just nu att du blir påmind om någon i din närhet som behöver dig. Kan det vara så att Gud just nu visar dig på något han vill du skall göra? Att be bönen om ledning betyder inte att det alltid är fråga om ett uppbrott till annan stad, land eller kontinent. Det kan vara så enkelt att din väg skall gå till din närmaste granne. Vad vet jag om det. Det viktigaste är att vi får bli till glädje och välsignelse någonstans. Nära som långt borta.

Vår bön kan vara denna dag:

”Herre, led mig på rätta vägar. Här är jag tills du säger något annat!”

Publicerat den

Hyllning till min son Simon

Idag tar min son Simon studenten.

GRATTIS MIN SON!
DU GJORDE DET!

Stolt över dig att du har klarat dig idag.

Att du, trots att det inte varit det roligaste varje dag, kämpat på. Stolt över dig att du inte gav upp.

Stolt över dig att du genomfört det och nu kan satsa vidare på det du verkligen vill göra.

Glöm aldrig bort att jag finns för dig.

Lycka till!

20140611-210915-76155822.jpg

Publicerat den

Igår gjorde du 5000 val

Forskare har kommit fram till att vi gör ca 5000 val varje dag. Det är ca 3.5 val/minut eller typ ett val vart 15 sekund (om jag räknar rätt). Ganska otroligt. Inte dåligt att vi gör så många val.

Men tänker vi efter så står vi inför massa olika val hela tiden.

Vi har nyss haft EUparlamentsval. I höst är det riksdagsval. Sen kommer kyrkoval. För att inte tala om olika föreningar som kalla till årsmöte för att välja styrelser och förtroendevalda.

Vi brukar säga hemma att det var bättre förr. Då hade vi bara ett telefonabonnemang att välja på. Ett elbolag. Affärerna var färre. Mm mm Nu måste vi välja mellan det ena eller det andra. Likheten verkar total men skiljer sig ändå.

Det är verkligen mycket att välja mellan. Inte konstigt om vi blir trötta på/av alla val vi gör.

Jag minns hur det var när jag skulle välja till gymnasiet. Det var inte enkelt att välja vad man skulle bli när man blev stor. Då var det valet ett val för livet. Idag låter det mer som att ”nu väljer jag detta program. Man kan ju alltid välja något annat sen” Man är mer benägen att tänka att det finns många val senare. Man kan byta yrke flera gånger under livet. Men så tänkte man inte då.

Ibland tror jag att vi är rätt egna. Vi tror att vi kan klara oss själva i alla val vi gör. Jag tror att det är tvärt om. Jag tror att vi ibland behöver bolla tankarna med någon annan för att sen fatta vårt beslut. Att liksom få hjälp med att få ordning på tänket. Att tankarna klarnar och man kan sen fatta sitt beslut. Men somliga tror att ”här ska ingen annan komma och lägga sig i” Kan själv! Jag tror att det är bra att ta hjälp ibland.

Kanske det viktigaste valet vi kan göra är att välja vem vi vill ska få påverka oss. Vem följer du? Har den personen god påverkan på dig? Somliga tror att ingen påverkar dom. Jag tror inte det är så. Det finns alltid någon som påverkar oss mer än man tror. När jag började jobba i kyrkan så sa min föreståndare att jag hade fria händer inom mitt ansvarsområde. Men visst påverkade han mig. Inte så att han styrde mig. Men han gav mig råd. I våra samtal blev jag präglad av honom. När jag mötte det som var tungt stod han där beredd. Jag hade möjlighet att välja han stöd och hjälp. Vem väljer du att få ingång i ditt liv? Det kan vara avgörande inför hela din framtid, ditt väl och ve.

Och du, det kanske inte är så farligt att ta hjälp i ett val eller två. Du ha ju typ 4998 andra beslut du tar själv.

Publicerat den

Visst kan skolavslutningen vara i en kyrka

En ny undersökning visar att 8 av 10 tycker det är okej att skolavslutningen är i en kyrka. En ganska stor del av Sveriges befolkning. Men av någon anledning får den mindre gruppen som i denna fråga är minoritet styra/påverka beslutet till ett förbud. Är inte det märkligt?

Jag har gått på minst 9 skolavslutningar i en kyrka för egen del. Till det har jag, vad jag minns kunnat gå på mina pojkars skolavslutningar. Utöver det har jag själv lett ett antal skolavslutningar i dom kyrkor jag jobbat. Ingen av dessa skolavslutningar har varit ett övertramp i att tvinga på folket ett väckelsemöte. Så långt jag minns har det varit, från kyrkans sida, en bön om välsignelse över alla barn och ungdomar och dess sommar och framtid.

Min lilla i undran är, hur farligt är det? Inte alls.

När jag mött andra trosinriktningar än vår kristna bakgrund har dom inte haft något emot att vi haft denna ordning. Snarare har dom uppmuntrat den trots att dom inte delat vår tro. Dom har inte avstått från att deltaga.

För mig blir det konstigt när man vill ha skolavslutning i kyrkan, sjunga psalmerna, finnas vid altaret, se alla kors och målningar men en präst vill man inte ha med. För mig blir det märkligt. Bara att vara i kyrkan ger ju naturligtvis en del av evangeliet som man verkar vara rädd för. Jag tänker, om man är så rädd för prästen kanske man ändå skall välja en annan plats.

Genom livet går vi till kyrkan. Många låter sina barn döpas där. Många låter sina barn gå i kyrkans barntimmar. Vi är rätt många som har gift oss i en kyrka. När vi skall jordfästas så går vi till kyrkan. Men om skolan vill ha en skolavslutning i kyrkan så slår man bakut. Jag vill påstå att kyrkan tillhör vår kultur och samhälle.

Kära politiker, skolledare och förtroendevalda, ta inte bort möjligheten till att ha skolavslutningen i en kyrka. Låt 8 av 10 ge er vägledning istället för 2 av 10.

Publicerat den

Mellan hägg och syren

20140609-222628-80788374.jpg

Wikipedia skriver följande om ”Mellan hägg och syren”:
Uttrycket ”mellan hägg och syren” förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten ”stängt mellan hägg och syren” är relativt sentida, inte belagd förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet.

Förra året var det inte långt mellan hägg och syren. Hur det var i år vet jag faktiskt inte. Att vår syrenhäck håller på att blomma över det vet jag dock.

Denna tid är ganska vacker får jag lov att säga. Jag vet inte om du minn satta jag sa att i år skal jag verkligen njuta av våren och försommaren. Hur det gick? Nja, jag tror det gick bättre i år än förra året i alla fall. Jag har suttit lite mer och njutit av min trädgård i alla fall.

Men vart tog den vägen, tiden alltså, och våren? Inser att om en vecka har jag semester. Hur gick det till? Om två veckor är det midsommar. Jodå, jag njöt nog lite mer detta är än förra i alla fall.

Mellan hägg och syren….. Jag hade bilden av att då var skomakaren ledig. Nu kanske det fanns mer bakom den berättelsen, men i alla fall. Tur att man inte är skomakare. Då hade ledigheten försvunnit i en väldig fart.

Nu kan jag lugnt (?) se fram emot några semesterveckor där jag kan koppla av och njuta av våran vackra sommar.

När man tänker efter lite……. vore det inte bättre att man var ledig mellan syren och hägg?

20140609-222741-80861607.jpg

Publicerat den

Retrotisdag – ”Studenttider med billigare nota”

mössor

Det är studenttider. Somliga har redan gått ut och andra har några dagar kvar innan det är dagen D. Det är bråda dagar med mycket att förbereda. Kläder skall köpas. Det skall bakas och laddas för fest. Då är kanske inte second hand det första man tänker på, eller?

Börja fundera på vad studenten innehåller? Kläder, tallrikar, glas, bestick. Filten till studentfrukosten och picknickkorgen. Tänker man efter så är second hand inte så dumt då.

Ta kläder tex. Du kanske inte varit inne i tex Erikshjälpens butiker. Här hittar du faktiskt kläder som fungerar minst lika bra till studenten. Många gånger har vi kläder som i praktiken är nya. Ingen ser skillnad. Antar att mitt inlägg är väl sent för klädköp. Du har nog troligen redan köpt dig klänningen eller kostymen. Men du som har det kvar……. gå in och kolla i en second hand. Du kan göra riktigt billiga fynd.

När det skall dukas upp för fest har man sällan så många glas som behövs. Så då köper vi dyra engångsglas. Hur bra är det? Varken för miljön eller plånboken. I en second hand kan du hitta billigare glas. Fungerar bättre än plastglas. När du är färdig kan du, när du har diskat dom, lämna in dom på nytt till en second hand. Du slipper ha dom stå och samla damm till nästa student.

Hur kul är det att äta kött med plastbestick? I en second hand kan du köpa billiga bestick. Blir troligtvis billigare och mycket trevligare än att använda plastbestick.

För att inte tala om alla extra stolar man behöver. Och bord. Inte så sällan kan du fixa billiga bord för partytältet på Erikshjälpen.

Så börjar du tänk efter så kan du hitta det mesta du behöver till studenten i en second hand-butik. Vi har inte påmint om tallrikar, kaffekoppar, dukar mm mm.

Man skulle mycket väl kunna ha udda varor. Massa olika glas, olika tallrikar, olika koppar. Allt olika. Det ger en ganska kul look över det hela.

Jag möter flera som verkligen har det knepigt att få ihop det runt studenten. Varför inte pröva second hand. Idag är det inte konstigt och skämmigt. Jag vill påstå att ”alla människor” handlar på second hand idag. Det är inte som förr.

Så dagens tips: Vill du har det lite billigare runt studenten kan du få det genom att handla second hand.

Så vill jag passa på att hylla alla som tar studenten nu. Grattis och lycka till i livet. Ni är hjältar som tagit studenten. 

Publicerat den

Söndagstankar – Han vederkvicker min själ

20140501-182608.jpg

Kanske behöver man i dagens språkbruk först fundera över ordet vederkvicker. Kanske inte det ord man använder varje dag precis. Synonymer för detta ord kan vara ge nya krafter, friska upp, uppfriska, stärka, styrka, rekreera, uppliva, stimulera, pigga upp. Man skulle mycket väl kunna förklara ordet med att återge energi och pigga upp. Så när du läser denna rad i versen är det i grunden ett löfte om att vår Herre kan pigga upp dig och ge dig den energi du behöver. Kanske rent av uppliva dig lite och ge dig en friskhet och stimulera dig. 

Denna text säger oss att det är möjligt att vi blir trötta. Att vi tappar orken. Att vi ”liksom går ner oss” ibland. Det är på ett sätt ”fult normalt” att vi gör det. Vi är ju inga superman. Om vi vore änglar så var det kanske annorlunda. Men nu är vi inte det. Här ligger det inte någon underton att om vi inte är glada, inte orkar, är nere så är vi inte riktigt frälsta eller inte normala. Det normala är att man ibland tömmer ut sin kraft och behöver återhämtning. Både för kropp och sinne.

Betänk att författaren är David. Han visste om hur det kunde vara. Motgångar och frestelser visste han vad det var och innebar i livet med dess konsekvenser.

Ett får som ramlar tar sig inte upp. Därför är det viktigt för herden att vaka över sin får. Annars dör dom i sin hjälplöshet. Jag brukar tänka att det är inget problem om vi faller efter livsvägen. Värre är om vi ligger kvar och inte reser oss. Vår Herde är van vid att hjälpa oss människor på fötter igen. Tänk vilken nåd att få hjälp med det. Gång efter gång.

Det finns mycket som vi kan snubbla på i livet. Likaså sådant som gör att krafterna tar slut. Tänk att då får uppleva att Han vederkvicker dig. Det är som en varm dag då man är törstig får ett glas friskt kallt vatten. Det känns som det fördelar sig ut i hela kroppen. Något åt det hållet pratar vi om här.

När ett får har för mycket ull riskerar den att få mycket skräp i det. Det kan vara lera som fastnar. Ju mer det fastnar i ullen desto större risk är det att det faller pga tyngde. Ullen i bibeln står för det själviska livet. Ullen är den del av mitt liv jag visar upp. Saker, ägodelar, själviska ideer som efter hand börjar dra ner mig så att jag till slut inte kan ta mig upp. Det kan alltså finnas orsaker till att vi faller. Orsaker vi behöver ta bort. Det ligger på vårt ansvar. Guds stora nåd hjälper oss att gå igenom den processen. Han vill befria oss från det som kan göra att vi faller.

Den engelska översättningen använder ordet restoreth. Det skulle kunna översättas med ”återställa, återupprätta, restaurera, återbörda, upprätta. Ger ytterligare djup i texten.

Det finns en sångstrof som säger ”Han vederkvicker min själ när jag beder, Han är min herde och han vårdar mig väl. Genom dödsskuggans dal han mig leder, Han vederkvicker min själ”. Det finns något speciellt över att ta en liten stund med Jesus i bön. Det händer något speciellt då. Det blir något uppfriskande över oss då.

Denna dags bön skulle kunna vara: ”Herre, vederkvick min själ. Ge mig ny kraft för denna dag och dagar som kommer. Hjälp mig att ta bort sådant ur mitt liv som riskerar att jag faller. Tack för din nåd att dina ögon vakar över mig så att du ser att jag faller. Tack för att du då vill hjälpa mig upp igen”