Etikett: be

Publicerat den

Be en bön för mig

2018 skrev jag en blogg på liknande tema. En sång hade gått varm på den tiden som blev inspiration till den bloggen Den heter Be en bön för mig

Under en allt för lång tid enligt min smak har jag haft feber. Det är den virus som nu spelar fritt i samhället. Inget hjälper. Bara att vänta ut den. En god vän skriver till mig:

Önskar på riktigt att jag kunde göra något som gjorde dig frisk….. vänta nu jag kan ju 🙏 be 🙏

Visst är detta lite typisk oss. Ingen skugga över min vän. Men först är vår slutsats att vi egentligen inte kan göra någonting. Vi har ingen lösning. Varför ? Vi utgår nog mest från oss själva. Vår egen begränsning. Vår egen möjlighet att hitta en lösning. Så fastnar vi där. När jag läste svaret blev jag så tacksam.

vänta nu … …. … jag kan ju 🙏 be 🙏

Det var liksom så avklädande sant. Känner du igen dig ? Som att det går upp ett litet ljus ”Ja visst ja, jag kan ju be. Att jag inte tänkte på det” typ så.

Sången jag tänker på har denna text :

Be en bön för mig, be en bön för mig, för att jag litar på att nåden som Gud har gäller mig. Be en bön för mig , be en bön för mig, för jag vet att min framtid ligger i Guds hand.

Sången talar om att när mina ord är slut och jag orkar inte längre själv – be en bön för mig För så kan det verkligen vara. Vad skönt det är att då veta att någon ber för just ”mig”.

Jag uppskattar verkligen när människor i vår kyrka söker sig till vår plats för förbön. Det visar på att man litar på att den platsen är öppen för den frågan ”be en bön för mig”. Men också när någon hör av sig och ber om förbön. Själv är jag så tacksam för dom böner som man ber för mig. Det är stort.

Bönen är ingen ge-upp-grej i första hand. Även om den kan vara det. Nej, bönen är en förbön – alltså i förebyggande syfte. Innan det är kört. Innan vi behöver något med ”kniven mot strupen”.

Bönen är också relation – att umgås med den vi tror på. Även om det är lite mer på distans. Lite mer på en armslängds avstånd. Så får vi ha en bönegemenskap med Gud själv.

Bönen är också en relation mellan människor. Där vi kan just säga orden ”be en bön för mig”.

Vem vill du be för idag? Vill du att någon ska be för dig? Idag är en bra dag för det.

Idag ber vi för riksdagsman Ulrika Heie (C)

Publicerat den

Be så skall ni få

Kan det vara så att när man ber Gud om något så får man det? Om det vara så enkelt ?

Jag läser bibeln med förståelsen att om man ber Gud om något som stämmer överens med hans vilja för våra liv så är svaret ja på den frågan.

Stanna upp en stund över dom kända verserna omkring bönesvar. Vad säger dom? Vad innebär dom? Skickar med två översättningar. Levande Bibeln och kärnbibeln.

”Det är likadant med bönen: Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka och dörren ska öppnas. För alla som ber, de får, och alla som söker, de finner. Och för var och en som knackar ska dörren öppnas.”
‭‭Lukas‬ ‭11:9-10‬ ‭BSV‬‬

”Därför säger jag er: Be [fråga gång på gång] så ska det ges till (tilldelas) er, sök [leta och undersök gång på gång] så ska ni finna, bulta [knacka gång på gång] så ska det öppnas för er. För var och en som ber [fortsätter att fråga], han får [tar aktivt och villigt emot], och den som söker [fortsätter att leta och undersöka], han finner [alltid mer], och för den som bultar [fortsätter att knacka] ska det öppnas (öppnas upp). ” [Poängen med liknelsen är att om vi har tro för att vår vän ska öppna dörren mitt i natten när vi bultar på hans dörr, hur mycket mer ska inte vår himmelske Fader låta oss få bönesvar när vi ber till honom.
‭‭Lukas‬ ‭11:9-10‬ ‭SKB‬‬

Det finns ett löfte i bibeln om att Gud svarar på våra böner. Den lovar inte att alltid svar kommer direkt. Den påminner om att vi uthålligt ska be.

Idag vill jag påminna och uppmuntra dig som väntar på svar. Du kanske har bett många år. Bönesvaret kommer. Löftet finns. Varför det dröjer kan vara många orsaker. Jag har inget enkelt svar på det. Men löftet finns.

Idag ber jag för dig som väntat länge på svaret på den bön du bett. Ber om uthållighet. Ber om att svaret inte ska dröja längre nu. Ber att att bönen du ber ska få kalibreras med Guds vilja i ditt liv. 🙏🙏

Publicerat den

Att be ensam är inte alltid så lätt

Att be ensam är inte alltid så lätt. Igår hade jag ansvar för en onlinebön. Ingen anmälde sig att dela det med mig. Så jag skulle be ut i etern under två timmar. Jag hade en plan. Det gick väl ganska bra. Men den höll inte hela vägen. När en timme och 35 minuter hade gått så var jag beredd att ge upp.

Men då kommer den man som skulle ta över klockan 8 in. Han hade kunnat vänta. Men han räddade min kväll. Inser hur mycket lättare det är att var två eller flera och be. Sista halvtimmen fick så lätt.

Det är lättare att be om man är fler.

Jag tänker att om du tycker det är knepigt att vara uthållig i bönen när du är själv så finns det en lösning. Be ihop med någon. Eller flera. Man liksom drar varandra framåt.

Kanske var det också en tanke när bibeln säger ”För där två eller tre samlas i mitt namn, då är jag mitt ibland dem.””
‭‭Matteus‬ ‭18:20‬ ‭NUB‬‬ Tänker att där finns energin i bönen.

För att jag skulle vara uthållig gjorde jag en plan. Jag skrev massa olika saker jag skulle kunna be för. Det gjorde att jag kunde genomföra en bön där jag hade tillgång till olika ämnen och tankar. Under 1,5 timme bad jag igenom den listan. Den hjälpte mig helt klart till att vara mer uthållig.

Så planera din bön. Den för dig framåt. Det slog mig att det blev så bra när jag förberedde min bönestund.

Kanske kan det var en idé för dig med.

Publicerat den

Att be utan att få…

Har funderat lite på det där med bön och inte få. Alltså bön som inte har ett svar eller att jag får något

Jag tänker mig att vi rätt ofta hamnar i en känsla att bön förknippas med bönesvar. Att vi alltid förväntar oss en utkomst av bönen. Att Gud med den önskan vi har. Det behov vi har blir fyllt.

Men måste det alltid vara så? Att vår bön ska alltid mynna ut i ett bönesvar?

Jag tänker att det finns bön där det inte finns något att få. Inget bönesvar. Ingen utkomst. Bara en bön.

Tänk dig ett samtal mellan två vänner. Ett samtal som rullar på med olika ämnen där man liksom delar det man tänker. Tänker mig att samtalet hjälper till att fördjupa relationen ömsesidigt. Man förväntar sig inte egentligen att få ut något mer än en god gemenskap.

Ett sådant bönesamtal undrar jag hur vanligt det är. Är det inte lättare att be för att få?

Vad kan man även kalla en sådan bön? Att umgås? Dela livet? Gemenskap?

På ett sätt tror jag att vi behöver mer av denna typen av bönegemenskap med Gud. Inte där vi i första hand har ett behov som ska fyllas. Utan mer om en fördjupad gemenskap i en förtrolighet. Vi umgås med Gud helt enkelt. Avslappnat och härligt.

Vad tror du skulle ske då? Jag undrar om inte det skulle välsigna på ett förunderligt sätt. Där man blir mer och mer bön med Gud på något sätt.

Varför inte fundera på det lite mer. Att bara ha ett förtroligt samtal med Gud där jag inte radar upp massa böneämnen. Utan mer umgås. Prestigelöst förtroligt. Där samtalet får bölja fram vart efter ämnen kommer. Jag tror det skulle påverka mycket.

Publicerat den

Kan det bli för fullt för att be?

I den kyrka jag är med i så har vi 21 dagar med extra fokus på bön. Man anmäler sig på hemsidan och kan boka sig för ett pass eller flera. Det gjorde jag. När jag bokade en tid möttes jag av budskapet att det var fullt. Jag fick inte plats på den tiden. Så jag valde en annan. Och tro inte på något sätt att jag tycker det är dåligt att man fick det svaret. Men det fick mig att tänka till.

Kan det bli för fullt för att be ? Naturligtvis inte. Ingen tidpunkt kan få för många som ber. Inget bönemöte kan få för många besökare. Vår Herre klarar av att sortera in oss alla. Det bönebrus som når hans öra blir tydligt för honom.

Men kanske kan det bli för fullt i vårt program att vi har svårt att få tid för bönen. Vi är så upptagna. Vi hinner inte helt enkelt.

Jag skulle tro att dom flesta kristna nog menar att bön är bra och viktigt. Och kanske vi är många som också inser att vi har lite dåligt samvete för att vi inte ber tillräckligt mycket.

Men kanske är det inte så komplicerat som vi tror. För bön är en relation. En relation vårdas ofta genom samtalet. Helt enkelt prata med varandra. Och så kan man se på bönen. Det förtroliga samtalet med Gud.

Jag tror att man behöver avdela tid för detta samtal. Men samtidigt får det aldrig hindra den löpande gemenskapen med Gud. Då man liksom pratar i all enkelhet förtroligt med honom.

Du vet, när man är ute och går, på väg till jobbet, eller står och diskar, medan man stryker kläder, ja, vad man än gör så pågår denna relation med ett levande samtal.

Det är då jag tänker att bönelivet kan nå fram i djupet och i höjden.

Svaret på min egen fråga är naturligtvis att det kan aldrig bli för fullt för att be. Men det kan vara en utmaning att hitta ett bra livsmönster som hjälper oss att be.

Publicerat den

Alla kan be….

Alla kan be…. En titel på en bok som utmanar mig.

Bara tanken är spännande. [ A L L A ]. Du och jag. Ibland tänker jag att vi komplicerar detta med bön. Vi tänker att det måste ske på något speciellt sätt. Viss längd. Och orden måste vara väl genomtänkta. Så dumt. När det är så enkelt. Alla kan be – eller kanske samtala och fundera med Gud. Eller hur vill du beskriva det?

Under detta år har ett nytt bönesätt utmanat mig. Bön via text. Jag sitter som Online-värd i vår kyrkas webbgudstjänster. Man kan ta kontakt med oss under mötet för att få förbön. Att texta som bön har visat på hur lätt det är att be med många ord i sin mun. Men i text måste det bli mer genomtänkt och kortare. Det har utmanat mig.

För mig har också bönevandring varit ett bra sätt. En promenad i en skog tex. Gått och småpratat med Gud. Och där, mot i lövens sus, har jag fått nåden av att känna Guds närvaro.

En väg som en del använder är dom skrivna bönerna. Man tar hjälp av någon annans ord för att förmedla sin bön. Ett sätt som hjälper att sätta ord på sin inre nöd och längtan. Då man själv har svårt att hitta orden. Erikshjälpens grundares fru – Ulla – har skrivit en bön till oss. En bön vi kan använda om vi vill. Den har jag i mitt mobilfodral.

Men tänk vad bra bön är. Du får forma meningarna precis som dom kommer. Och löftet är att Gud lyssnar. För när vi närmar oss Gud så närmar han oss står det skrivet.

Så prata med Gud vad som dyker upp inom dig. Bed en ärlig bön i förtröstan att han lyssnar till dig. Vart du än är på denna jord här han. Ensam som i grupp. Om du kan göra det öppet eller under täcket. Om du gör det tyst eller högt. Han hör dig. Om du så känner att du kan nog inte be för du har aldrig gjort det så funkar det. Även om du inte är i en kyrka.

Alla kan be. Både du och jag. En förmån som aldrig kan bli för mycket eller för ofta.

Publicerat den

”Men vi kan be” – i alla fall

”Men vi kan be”. Orden kommer ur Tomas Sjödins bok ”jag lutar åt Gud”. Der är en sen kväll då mörkret lagat sig. Dom låg vakna. Sonen och Tomas. Sömnen ville inte infinna sig. Samtalet brottas omkring sonens sjukdom och liv. Hoppet hopplösheten. Så mitt i detta tunga så säger sonen ”men vi kan be” Så somnar han.

Det är som att när det inte finns en något mer att göra så blir det enda naturliga – ”vi kan ju alltid be”.

Det är som orden om Abraham. Han trodde ändå.

”Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde ….”. Romarbrevet‬ ‭4:18‬ ‭SFB15‬‬

Vi kan ju alltid be. Kanske är det de vackra med tron på Gud. Hur den än ser ut omkring oss. Hur hopplöst än vi uppfattar det. Hur uppgivna vi än kan känna oss. Så kan vi bära just denna känsla. ”Vi kan ju alltid be”. För tron inbjuder till det.

Har vi inget annat att tillgå så har vi ändå detta enda. . . ”Vi kan ju alltid be”.

När svaren inte finns där. När frågorna inte finner sina naturliga svar. Då kan vi be. När vi inte ser lösningen rent mänskligt. Då kan vi be. När vi vill och behöver hjälp i en svår situation. Då kan vi be. Tänk vilken förmån.

Känslan över att vi har alltid en möjlighet kvar. Alltid en sista utväg. Alltid ett halmstrå kvar. Alltid en liten strimma av hopp kvar. Alltid ett litet senapskorn av tro kvar. Det ger oss ett hopp som sträcker sig ännu lite längre. Så glöm aldrig detta enkla hoppfulla…

”Vi kan ju alltid be”

Publicerat den

Söndagstankar – ”Be en bön för mig”

”Be en bön för mig”

En strof i en av lovsångerna som just nu sjungs ganska mycket.

I min kyrka ger vi alltid möjlighet till personlig förbön i anslutning till våra gudstjänster. En fantastik möjlighet vi har. Att någon ber specifik för en enskild person.

Jag tror att det är långt ifrån bara den som tror på Gud som ber. Jag tror också att det inte bara är troende som vill att man ska be för sitt behov. Bön är något man är öppen för.

För många år sedan så hade jag livsåskådningslektioner i en skola. Jag, tillsammans med en kollega som inte trodde på Gud, hade lektioner som handlade om livet, tron, otron mm. Då visade det sig att dom allra flesta ungdomarna hade bett någon gång. Ganska intressant.

”Be en bön för mig”

Jag tänker att jag är inte ensam om att be någon be för mig. När man gör det känns det så gott. Man får ett lugn. Inte så sällan så ger det en öppning i det behov man bett om.

”Jag tänker på dig” – är ibland ett annat sätt att säga att man ber. Eller ”tänk på mig” är ett sett att be om förbön.

”Be en bön för mig”

Att be någon be till Gud för dig är nog ett av det bästa du be om. Det är inte farligt. Kan bara göra dig gott. Vad har du att förlora på det? Det är en förmån. Kanske den här söndagen får bli en sådan dag då någon får be för dig.

Skäms inte för att be om förbön. Du är inte sämre för det. Snarare smartare.

”Be en bön för mig”

Att be om förbön kan vara vändningen för dig. Nystarten till något stort.

Det finns ett löfte om bön i bibeln:

”Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta, och dörren ska öppnas för er. För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.”
‭‭Matteusevangeliet‬ ‭7:7-8‬

Skulle du vilja att jag bad för dig idag kan du skicka ett pm till mig via mail pesko@me.com. Gör du det innan vår gudstjänst kl 11 hamnar ditt böneämne i vår bönekorg. Jag lovar att inte avslöja vem du är. Du får vara helt anonym om du vill.

Publicerat den

Söndagstankar – Att be för sitt land

I går firade vi vår nationaldag. Långt ifrån det firande som våra grannar i Norge brukar företaga sig. Lite sorgligt kanske. Visst, vi har ingen speciell nationell dag i historien att fira. Men ändå….

Vi har dock ett underbart land att vara tacksamma för. Trots regniga midsommrar , snöfattiga julaftnar och Sommarlov som regnade bort. Trots att vi ibland tycker att vår välfärd är naggad i kanten och sjukvården inte legerar hälsa åt alla. 

Vårt Sverige är ett av dom bästa länderna på denna jord. Visst kan vi göra mer för dom som inte så mycket. Vi har dock ett välfärdssystem som bär upp när det brister. Andra länder så står man helt ensam. Ingen sjukvård utan försäkring om nu det finns någon sjukvård över huvud taget. 

Vi har en tendens att bli otacksamma i Sverige. Men tänk efter, visst har det grymt bra? 

I Bibeln uppmanas vi att be för den som regerar. Oavsett hur vi röstat har vi det ansvaret. Inte att be bort någon i första hand utan be att varje riksdagsman och kvinna får vishet att fatta rätt beslut. Dom behöver det (oavsett om dom själva vill det och inser fördelen med det). 

Vi behöver be för vårt lands gränser. Att vi får behålla vår fred. Det var länge sedan vi hade ett krig att prata om. 

Så om du inte ber så ofta eller aldrig så kanske du denna söndag kan förena dig med min bön om att Gud skall bevara vårt land och välsigna det. Genom den välsignelsen kan vi också hjälpa andra på vår jord som behöver hjälp. Vårt överflöd kan komma dom till hjälp. 

”Gud, bevara vårt land från krig. Välsigna det så att vi inte behöver lida nöd. Tack för att vi få bo i ett så vackert land. Ett land som inte saknar vatten. Ett land där vi har ett bra skyddsnät. Tack för att vi får bo här. Hjälp oss att hantera vårt överflöd på bästa sätt. Amen ”

Publicerat den

Att skåla i skolan är okej …..

För några år sedan läste jag en artikel om barns risker med att dricka cider. Det var inte bara den lilla del alkohol som var problemet.

Det hade faktiskt större risk med det alkoholintag än vad man trott tidigare. När man är tio år påverkas kroppen mer än man tror med den ringa alkohol som cider innehåller.

Nu fanns det mer problem runt detta. Att barn drack cider och skålade skapade ett mönster som ökade risken för mer intag av alkohol längre fram i livet. Attityderna och själva skålandes påverkade mer än man trott. I och med att man gjorde detta i unga år lärde man sig ett mönster som gav större risker längre fram i livet.

Nu är du ute och cyklar, Pedher, kanske du tänker. Nu är det inte mina tankar jag refererar till. Det är forskning som man gjort och dragit slutsatser av.

I onsdags läste jag i Norrköpings Tidningar en artikel om en skola, Söderportens skola. Man hade Nobelfirande. Inget konstigt med det. Nu fanns det en stor bild på denna fest. Undertexten lyder ”Skål. Söderportens kungapar, Eva-Lena Ucker och Peter Kälvehed, höjer en skål till Alfreds Nobels ära. Det är alltså grönt att skåla i skolan. Till någons ära. Med stor sannolikhet var det inte alkohol i glasen. Jag hoppas det i alla fall.

En skolelev får inte gå till en kyrka på en skolavslutning. För prästen kan be och det religiösa kan bli för mycket. En präst får inte be till Gud och ära Honom. Men skåla är helt okej.

I ljuset av det jag skrev om i början av bloggen så blir det konstigt för mig. Är riskerna överdrivna? Ja det är möjligen så. Riskerna med att gå i kyrkan på skolavslutning är enligt min uppfattning överdrivna.

För mig som helnykterist är skålande något som inte hör hemma i skolan. Vi vet riskerna. Signalen vi ger barnen är att det är okej att skåla och dricka. Vi gör mycket för att senarelägga alkoholdebuten hos unga människor. Samtidigt lär vi ut skålandet.

Att be är inte skadligt men att dricka alkohol vet vi skadar i större mängder. Det behövs inte mycket för att vi tar död på hjärnceller.

IMG_6987.JPG

IMG_6988.JPG