Gått före….

Det finns vissa dagar på året som i traditionen är rätt mörka och sorgliga dagar. Långfredagen och denna dag som inne är – alla helgons dag.

Men för är dessa dagar mer ljusa än mörka. Idag tänker vi på dom som gått före. På dom som fått avsluta sitt jordeliv.

Man fylls av tacksamhet för dom man tänker på. Deras jordeliv gav ett exempel.

Minnen från dom vi minns påminner oss. Dom får händelse spelas upp som en repris för vår inre syn.

Men denna dag ger mig också hopp. Hopp om en värld bortom detta liv. Bortom det vi kallar död. För oss som har en tro blir döden inte definitiv. Vår tro ger oss ett hopp om himlen och ett evigt liv. Därför blir inte döden en skiljeväg och ett farväl. Det blir mer av att någon går före med ett ”på återseende” på läpparna. Och vi kommer förr eller senare efter.

Denna dag påminner oss livets skörhet. Om livets begränsing. Men hoppet väcks om ett ny land av evighet. Där vi får leva i en klart bättre miljö än denna jord. Hur vacker den än är. Där ingen sjukdom finns. Ingen sorg. Idel glädje.

Körlivet är dött – eller?

 

20140511-094323.jpg

 

I lördags hade vår kör Can´t Stop sin vårkonsert. Det är nog en av höjdpunkterna under året. Så är det. Man kan lugnt säga att det är en av våra största satsningar under året. Bilden är från ett tidigare år och Per Johansson har tagit bilden. (fler av hans bilder från det året kan du se på körens hemsida.

Många påstår att körlivet är slut. Den tiden är förbi. Visst kan man tro det. Många församlingar som förr hade ett stort sång och musikliv kämpar med att få till det. Jag hör hur man försöker samla ihop det och det kommer ett fåtal.

När jag växte upp i Flen hade vi en ”strängmusik”. Hette det så? Hur som helst. Under Lännstigs ledning hade vi en sånggrupp och till den en orkester. Orkestern bestod i alla dom instrument som fanns tillgänglig. Kom det ett nytt instrument så skrev Olle om arret så det funkade. Det var nog en ganska unik orkester. Men där lärde jag mig musiklivets härlighet. PÅ den tiden möttes vi till regionsdagar där flera församlingars körer och sångare möttes. Så sjöng och tutade vi av hjärtans lust. Höjdpunkten var det stora sammandraget varje år då sångledarna möttes.  För inspiration och lära sig nya sånger.

Men nu kan man inte säga att det är så mycket fart på det hela, eller?

I lördags sjöng vi i Björkenäs. Församlingsgården som ligger nära Hampetorp i Närke. Över en timme innan konserten stod folk i kö. Man hade åkt långt för att lyssna. Sommarkyrkan var i det närmaste fullsatt. Skriver jag det för att säga att vi är bäst? Nej, inte alls. Det beskriver bara suget och längtan efter att få lyssna till körsång. Inför denna konsert och andra konserter övar vi i princip varje tisdag. Det visar att det finns folk även idag som älskar att mötas regelbundet till körliv. Om man lyfter blicken ut över landet och ser på Gabriel Forss, Putte Nelsson mfl som har stora körer kan man inte påstå att körlivet är dött. Man tom betalar för att få vara med. Till allt detta kan vi påminna om alla musikklasser som växer fram i kommunerna. Där många ungdomar ansöker att få vara med. Se dig omkring och det finns många sånggrupper, 3 medlemmar eller fler, som är rätt aktiva. Suget att få sjunga kör finns.

Nej, körlivet är inte dött. Det har bara att kämpa med allting annat som vi skall göra idag. Då jag spelade i Pingstkyrkan i Flen spelade jag också i skolans orkester, Flens blåsorkester och en liten ensemble. Det fanns inte så mycket annat som pockade på intresset. Inga datorer, inga smartphones. TV-spel var inte så häftiga på den tiden. Idag får alla återkommande aktiviteter kämpa med att vi vill inte ”knyta upp oss”.

Nej, körlivet är inte dött. Tvärtom. Det tom skapar ett välbefinnande hos utövaren. Sången ger goda vibrationer i människan. Man tom påstår att det är hälsosamt att sjunga.

Till alla församlingar – ge inte upp körlivet. Våga satsa. Använd alla hjälpmedel ni kan få tag på. Låt körmedlemmen få låtarna på CD. Stämmorna inspelade. Då blir sångövningen lite lättare. Se till att er kör får många tillfällen att sjunga i ert sammanhang. Annars dör den.

Till föreningslivet – satsa på körkurser. Det finns många därute som skulle vilja sjunga i olika sorts körer. Man verkar ju tom vilja betala för att vara med.

Till dig som kan sjunga – prioritera övningstiden. Uppmuntra din körledare. Då får du en kör som överlever länge. Konserterna och framförandena blir så mycket roligare och publiken vill höra mer.

Till alla körledare – utmana lagom så att körmedlemmen kan anta din utmaning. Gör övningen rolig och du kommer att ha kvar din kör länge. Använd arrangemang som för just din kör är sjungmöjlig. Då växer glädjen i kören och du kommer att kunna göra underverk med den.