Etiketter

Jag vet inte om du brukar går runt och säga massa namn högt eller tyst för dig själv. Det är inte så vanligt direkt.

Hörde en berättelse om hur en, vad jag anar, ovan kyrkobesökare reagerade på att man sa ”S” i kyrkan. Vad man sa var namnet ”Jesus” men vederbörande hörde nog bara själva s-ljudet.

Jag har lagt märke till att det finns något speciellt med att säga Jesu namn. Det kanske inte är så märkligt på ett sätt. Därför har också Gud upphöjt honom över allting och gett honom namnet över alla namn / Fil 2.  Ganska tydligt att Jesu namn är något mer än andra namn.

Peller Karlsson sjunger en sång som stryker under detta med namnet Jesus:
Namnet Jesus, sköna namnet Jesus, i det namnet har jag liv idag.

Min mamma berättar att ett av hennes dagbarn satt på golvet eller var han nu var någonstans och sa ”Gode gode gode”. Han hade väl hört mamma gå där i köket och småbe och härmade henne. Det är gott att tidigt lära sig att den enkla lilla bönen faktiskt fungerar. 

Vi sjunger i en lovsång: ”Namnet, Namnet Jesus, i det namnet är jag fri.
Namnet, Namnet Jesus, i det namnet finns befrielse från synd”.

Därför kan vi påminna varandra om att när det är tungt eller jobbigt, eller när vi har svårt att se utvägen så kan det ge oss en lättnad att bara säga hans namn – Jesus.

När orden inte räcker till. Eller vi kanske har svårt att få till orden. Då räcker det med att säga namnet Jesus. I det namnet finns allt du efterfrågar men har så svårt att sätta ord på. I det namnet finns det kraft bakom som på något förunderligt sätt frigörs när namnet sägs. Det verkar veta fast inget är sagt. Fast inget är förklarat. Fast namnet är sagt bara i en suck så vet det allt. Varför? Därför att den Gud som bär detta namn har täckning bakom namnet. Täckning bakom orden.

Pröva det att säga det namnet när du behöver en lättnad i tänket. Eller livet bara är allmänt jobbigt. Att säga namnet i Jesus som en bön kan förvandla situationer.