Jag vet inte om du reagerat någon gång på att du får något i dina händer. Alltså att gåvan läggs i dina händer. Funderat lite på just det. När gåvan kommer i kontakt med mina handflator så är det ett tydligt tecken på att jag, just jag, har fått den. Den är min.

När tog du emot en gåva sist? När gav du en gåva sist?

När någon ber för mig brukar jag forma mina händer som att jag tar emot något. Att något kan läggas i mina händer. Som en skål man kan lägga något i. För mig en symbol att jag är beredd att ta emot.

Kanske du minns att jag skrivit om att i bönen lägga allt i Guds händer. För någon dag sedan reflekterade jag över att Gud lägger något i våra händer. Välsignelser gåvor kärlek , allt tänkbart gott.

Det är inte bara vi som får lägga något i hans händer. Han vill ge oss gåvor som han vill lägga i våra händer. Ett sätt att välsigna våra liv.

Kanske den här dagen kan bli en mottagandets dag. En vanlig torsdag. Att du fick bildligt talat forma dina händer och ditt liv i mottagandets form. För det är när vi är mottagliga han kan ge. Lika sant som gåvogivaren till dig är beroende av ditt mottagande av gåva.

Jag vill påstå att det verkligen kan kännas att Gud ger oss något. Har varit med om det så många gånger. Så gör det mottaglig för Guds gåvor till dig.