Hur sorterar man alla frågor ?

Hur sorterar man alla frågor?

Kanske har du samma upplevelse. Då frågorna blir lite för många och för ofta upprepande. Dom stör varandra. Man hinner inte bena ut en när nästa dyker upp. Allt för många gånger blir frågorna på tok för krångliga. Kanske helt enkelt olösta.

Visst är det knepigt. Även om dom är få tar dom helt enkelt för stor plats. För visst är det så att egentligen finns det så mycket positivt som väger upp det. Och faktiskt borde ta över och ge en god känsla. Så blir dom färre knepiga frågorna dom som helt enkelt blir dominerande. Visst är det knepigt, på gränsen till märkligt.

Hur sorterar man dom? Och hur får man dom att få rätt position i relation till varandra?

Finns väl inget enkelt svar på dessa funderingar men tänk om det ändå fanns det.

Jag tänker att det finns en väg som är full av nåd. Finns en vers jag går och snurrar runt just nu. Blir nog en del av ämnet inför nästa söndag.

”Kom till mig alla ni som är trötta och bär tunga bördor, så ska jag ge er vila.”
‭‭Matteus‬ ‭11:28‬ ‭NUB‬‬

Det finns ett ställe som sorterar frågorna åt oss på något. Dom liksom får rätt position. Dom får rätt typ av uppmärksamhet. Till och med att vissa svar kommer. Kanske rent av alla. I Guds närhet får livet en bättre hållning. Vi får en tryggare syn på oss själva. Det gör oss gott.

Påminns om en sång som nog sjöngs mer förr än nu. Men är ändå Lina aktuell. Somliga menar att det är blunda för verkligheten. Jag menar att det är att ha båda ögonen öppna. Tänker att det faktiskt är den rätta vägen. Finns ingen bättre. Sångens text kommer här. Det får bli denna söndags söndagstanke

Jesus han är svaret för vår värld idag
och han har makt att göra under än idag
Jesus han är svaret för vår värld idag
och han har makt att göra under än idag

Om du bär på frågor som du ej har svaret på
missmod hotar gripa dig, och ingen hjälp du får
Minnen du vill glömma ger dig ångest i din själ
Men en sak vill jag säga: Jesus gör allt väl

Om du har bekymmer som ingen ro dig ger
himlen är så mörk och grå, och ingen sol du ser
Kanhända du ej vet det, men Guds ord är alltid sant
Och allt som han har lovat håller också han

Ett mål mat om dagen

Nobell fredspris är offentliggjort. Det går till FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP).

Fantastiskt bra. För eftersom svält är ett krigsredskap skapar mätta magar fred tänker dom.

Så lyssnar jag på ett inslag på aktuellt. Där säger man att man ska kunna ge ”ett mål mat om dagen”. Betänker man vad det verkligen betyder blir man bara så ledsen. Ett mål mat.

Tänk själv – du får bara äta en gång per dag….. Hur hungrig skulle man inte vara ändå? Så är läget för många på vår jord. Men inte för dom flesta av oss. Vi kan äta frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika, middag och kanske till och med en kvällsmacka …..

Jag tänker att det är så orättvist i vår värld. Somliga kan äta sig mer än mätt. Medan andra får se det som en bonus om man kan få känna sig mätt möjligen en gång per dag i bästa fall.

Men visst är det bra att vi kan göra skillnad tillsammans. Världens barn var ett tillfälle. Men varje månad kan man till exempel göra det genom Erikshjälpen. Och fler aktörer finns det.

Jag gjorde en resa till Etiopien för några år sedan. Då mötte jag kvinnor i ett projekt. Man hjälpte kvinnorna att bli självförsörjande. Utgångsläget var för flera av dom att dom kunde vara ge sin barn ett mål mat om dagen. När dom fick fart på sitt företag ändrades förhållandena för dom. Dom berättade att nu kunde dom ge dom tre mål mat om dagen. Tänk vilken skillnad. Barnen kunde somna mätta. Och detta var med enkla medel som hav support. Du vet, du kan göra en stor skillnad med små medel. Det är bara ett krux – du måste vilja lämna ifrån dig dessa små medel. Betänk då vad en större summa kan göra mirakler.

Tillsammans kan vi förändra denna värld. Så om WFP får fredspriset för att dom delar ut mat till svältande skulle hela världens befolkning kunna få det nästa år. För då har vi gett ännu mer mat. Någon har påstått att vi kan utrota svälten på jorden. Visst låter det bra. Och det är så. Det kan vi. Man undra varför vi inte gör det…..

Kan det vara för att vi som har mat äter helt enkelt för mycket mat?

Vad kommer vi få skörda efter Corona?

Vad kommer vi att få skörda efter Corona? Eller kanske är vi redan inne i den skördeperioden?

Läser i tidningen hur sjukvårdspersonal slår larm. Inte haft riktig semester. Sjukskrivningar, hård arbetspress mm mm. Vi ser hur många jobbat massor på sina jobb. Dom som permitterats var det inte så lätt för. Såg att andra slet medan dom var tvungna att vara hemma.

Jag ser ett mönster där vissa grupper har fått slita hårt och är idag oerhört slitna. Man har räddat företaget man jobbar på. Man har gjort det solidariskt men säkert också för att kunna behålla jobbet.

Inser att företagsledningar har säkert rådbråkat sig med sömnlösa nätter. När jag lyssnar omkring lite märker jag något återkommande. Man tycker att man saknar empati från dom som bestämmer. Man verkar inte förstå att man slitit i 7 månader. Så kommer hösten. Då kommer alla satsningar för att ta igen det man missat. Även om pandemin inte är över. Det gör att många upplever det som att man slår på den redan liggande.

Men vad får vi skörda nu?

Jag tror vi får skörda många sjukskrivningar. Allt för många kommer aldrig att komma tillbaka till ett vanligt liv igen. Man säger upp sig. Företag kommer stå inför en situation med många nya på företagen och som till en början kommer skapa kaos. För kontinuiteten saknas. Dom stabila som kunde.

Gnälligt? Ja kanske. Men det ligger något i det. Företagsledningar mfl har en gigantisk utmaning. Att rädda sin personal som troget stått där. Det är dom som ska lyfta företaget igen. Så man behöver vårda dom väl.

Men hanterar vi det väl kommer vi kunna skörda en fantastisk personal och medarbetare tror jag. Som kommer bli trogen. Kommer bära ansvar i framtiden.

Så idag upplever jag det att vi balanserar på en vågskål. Jag hoppas verkligen att vi väger över till det goda. Det är min bön och min längtan.

Tuppluren – kanske är den ändå lite undervärderad

Tupplur är ett fenomen vi nog alla känner till på något sätt. Antingen har vi använt metoden själv. Eller sett många göra det.

Men varför heter det tupplur? Det verkar som att en idé är att fåglar, som tuppar och hönor, brukar kunna ta korta sovpass på ett ben.

En teori är att det kommer från ordet ”topp” – gammelsvenska ordet för tupp. Vilket betydde ’kort’. ’Lur’ stod för att smyga eller smyga. Helt enkelt då att låtsas att sova. Man skulle kunna beskriva det som att småsova, slumra till eller vila

Måste nog ändå säga att ta en tupplur behöver man inte låtsas att göra. Jag tycker det verkar funka rätt naturligt. Går heller inte att smyga med. Möjligen om man låser in sig i ett rum.

Att ta sig en tupplur gör oss ganska gott. En liten stund så samlar man kraft för nya uppdrag. Kan göra att man tänker klarare.

Får medge att den får inte bli för sent på dagen. Inte heller för lång. Utan bli just vad den låter som (?) – kort. Om man nu ordet verkligen andas det. Tupplur = kort sovstund…

Men en sak är säker. En liten tupplur är inte då dumt. Kan inte överskattas. Vi borde nog visa den mer uppskattning.

I detta borde man nog vara en katt. Dom verkar kunna sova när dom helst. Och hur som helst.

Ps Det heter höneblunn på norska 😂 Ds

Det var bättre förr

Det är ett uttryck som återkommit på tex tv sista tiden. Till exempel i fråga Lund. Eller programmet som berättar om sjukdomar och annat från förr. Påstående är

”Det var bättre förr”. Eller kanske mer ”Det var inte bättre förr”.

Men hur är det med det egentligen? Är det bättre förr eller inte?

Jag minns berättelsen från gamla Märta som blev över 100 år. Berättelsen hur hon upplevde när typ allt vi tar för givet nu var en äkta ”första-gångs-upplevelse”. Alltså första gången det verkligen var första gången. Då var det ju fantastiskt bättre än tidigare. Men i vår erfarenhet var ju det inte alls något bättre. Betänk telefonen. Då kunde man bara ringa via en växel. Nu kan man rullning med ringa med satellittelefon. Vi kan se film på vår telefon. Mm mm. Betänk bilen. Ingen skulle köpa den idag för dagligt bruk. Så inte tycker jag det var bättre förr om man tänker så.

Men kanske var familjebanden och släktbanden mycket starkare rent allmänt. Man bodde kvar på gården generationer ihop. För i ett land som vårt där singelhushållet dominerar så måste jag nog ändå säga att det var mig bättre förr under hänseendet.

Igår på jobbet påmindes jag om att vi hade det nog rätt så bra när mamma lagade all mat där hemma. Vi som stod och pratade om det insåg att vi var nog rätt bortskämda. Tänker man så så var det klart bättre förr. Så tycker i alla fall jag.

Förr hade man färre pengar på kontot. I alla fall jag. Men ändå kan jag tycka att det i vissa situationer var klart bättre förr.

Så jag tänker nog att det helt beror på hur minnet är från förr. Och hur jag jämför det med nuet. Så var det bättre förr?

Det beror nog mest på hur jag vill minnas förr. Och hur jag vill värdera nuet.

Men hur det än är med förr och framtid så är det ändå viktigast att vi lever i nuet. Och att vi gör det bästa vi kan av just detta ”nu” vi lever i just nu.

Du klarar mer än du tror

Du Clarar mer än du tror

Har du sett den nya programserien som just nu går SVT ; Du klarar mer än du tror. Det är ett program som utmanar Clara Henry att inte ge upp. Att när hon tränar så får hon support för att överbevisa för sig själv att hon , just det, klarar mer än hon tror.

Det är inte alltid som det påståendet är så välkommet att höra. Det beror nog på i vilket läge man befinner sig i. Hur mottaglig man är. Vad som just hänt kan nog också påverka. För en sak är säker, det är inte alltid så det känns. Att man just klarar mer än man tror.

Men kanske det ändå ligger något i det. Om du, som jag, har några års perspektiv kanske vi kan se just det mönstret i livet. Vi har mött många olika situationer med olika utgångar och resultat. Men en sak ser vi – vi har klarat det. Även om det såg svårt ut till en början. Även om det var mindre lustfyllt när det hände. Men vi klarade det.

Att vi klarar mer än vi tror är nog att vi har en förmåga att hämta kraft någonstans ifrån. En kraft som på något förunderligt sätt ger oss den förmåga som behövs. Så fixar vi det på något vis. Vi kanske inte tydligt ser varför det gick. Men vi kan konstatera – det gick.

Kanske kan den insikten ge oss ett nytt hopp. Att vi kommer, även denna gång, klara det. Att vad du än just nu går igenom så finns det hopp. Till denna dag karbid klarar det. Du kommer klara det även denna gång.

Att intala sig det kan vara svårt. För mig har det ibland behövts lite extra stöd ”utifrån”. Alltså lie extra pepp. Eller något som hjälper mig att lyfta blicken och få tro och tillit till att det ska gå även denna gång. För mig har min tro på Gud hjälpt. Bönen, samtalet med Gud, har varit viktigt. Men också musik. Har en spellista som är noga utvald. Låtar som ger uppmuntran och tro. Modet kan på det viset återvända. Vad har du för väg att gå här? Vad gör du för att lyfta sinnet?

En sak är säker i alla fall, även om vi ibland tvivlar på det.

Vi klarar mer än vi tror!!

”Det du har gjort mot en av mina minsta det har du gjort mot mig”

Så är kampanjen ”Världens Barn” i mål. Under några veckors tid satsas det extra mycket för att samla in pengar. Man kan givetvis skicka in pengar året runt. Men just nu satsas det lite (läs ”mycket”) extra.

När vi fick resultatet så här långt i går kväll så stod räkneverket på över 51 miljoner.

Sen start har man samlat in över 1,7 miljarder ! ! Helt Fantastiskt.

När man ser det massiva engagemang som görs för att samla in all dessa pengar så blir man så tacksam. På något sätt måste detta glädja vår Herre. Påminns om bibelordet i Matteus: ”Det du har gjort mot en av mina minsta det har du gjort mot mig”

Naturligtvis gläder det väl dom allra flesta. Men jag tänker att denna insamling måste glädja vår Herre lite extra. För det är ju en insamling som riktar sig just till dom minsta. Dom mest utsatta. Dom som har svårast att försvara sig. Dom som allt för ofta utnyttjas till sådant vi vuxna inte vill göra. Dom får också göra sådant som är dom verkligen inte ska hålla på med. Gruvbrytning, trafficking, slaveri, barnsoldater, och massa annat tok. Då blir denna insamling så oerhört viktig. Den ger möjlighet att ge den frihet som ett barn ska ha. Vart man än bor ska ett barn ha rätt till skola, rent vatten, bra sjukvård. Att få vara barn så länge man är ett barn.

Kanske inte är så konstigt om jag då tror att denna insamling kan glädja Guds hjärta. För när människorna står upp för dom minsta välsignar Gud det.

Men jag tror att detta gäller vårt sätt att vara till alla på något sätt. Har att göra med attityd och vilja göra. Att på något sätt inse att det vi gör mot någon annan gör vi också mot vår Herre på något sätt. Jag tror vi har något att reflektera över. Att vi kan göra ner någon eller så lyfter vi någon. Antingen så motiverar vi eller sänker vi någon. Antingen talar vi gott om någon eller så talar vi illa om någon. Jag tror du ser vad jag menar. Det goda välsignar oss och vår omgivning. Dess motsats blir dess motsats. Vi får skörda det vi sår på något sätt.

Så denna insamling vi gör för barnens rätt är en god sådd. Den kommer att ge goda välsignelser.

Förr eller senare

Har snurrat lite runt ett uttryck..,

Förr eller senare …

Troligen vill detta uttryck berätta att något kan bli av ganska snart eller senare i livet. Ordet ”förr” kan ju betyda också att något har skett i historien. I så fall skulle det man syftar på antingen hända tidigare än nuet eller senare efter nuet. Och det är ju orimligt. I alla fall åt ena hållet.

Uttrycket påminner lite om ordspråket ”Det som göms i snö kommer upp i tö” Alltså förr eller senare kommer det fram.

Ibland undrar jag om vi tänker på att vad som än händer i det dolda kommer förr eller senare fram. Det avslöjas. Även om man inte tror det.

Om vi la det på minnet så kanske skulle vi agera lite annorlunda. Med lite större respekt för ordens kraft skulle det nog vi välja dom mer med omsorg.

Hitta ett nytt fokus

Harald Treutiger intervjuades häromkvällen. I God Kväll. Under rubriken ”vad gör som nu”. Kändisar som nu inte syns till. Hans TV-karriär tog slut. Han beskrev hur den gick knackigare. Han blev lite bitter. Så säger han till slut:

”Väldigt många människors åker på smällar i livet, det gör man, det tillhör liksom livet till. Nyckeln är ju att hitta ett nytt fokus. Hitta någonting nytt som man vill ska vara drivet.”

Det ligger något i det. Att hitta ett nytt fokus. Det är så lätt att man fastnar i bitterhet. Att du istället få ett nytt fokus blir avgörande kan jag tänka. Att inte låta situationer som gått snett ta makten över oss. Så kan vi på det viset gå vidare.

Visst, det kan vara svårt att ställa sig över sådant. Besvikelsen kan vara väldigt stor och svår. Men kan vi se igenom det så kommer vi att ha det lättare att inte bli bittra tänker jag.

Oktober – färgernas månad

Somliga menar att oktober är vägen in i mörkrets tid. Solen går ner på tok för tidigt. Kommer sent upp. Och det känns allmänt jobbigt. Man kan ju försöka lyfta sinnet med att i slutet av nästa kvartal så kommer våren. Visst, men det är rätt långt dit.

Men betänker man hur vacker det just nu är med alla färger ser man ett helt annat oktober. Oktober är färgernas månad. Naturen går verkligen in i sitt esse när det gäller att visa upp färgprakt. Njut. Luften är mer klar och mer lätt att andas. Det är friskt.

Denna höst verkar också gå till historien att vara en ovanligt varm höst. Vilken vaksamhet. Mitt i pandemin, då vi oroad av att börja umgås inne så får vi det ovanligt varmt. Vi kan således vara mer ute.

Färg verkar göra något med oss. Jag älskar gröna växter. Dom flesta blommar inte. Men jag älskar dom ändå. Men då och då så måste jag köpa en blommande krukväxt. För att få lite färg. Det lyser upp. Ger en extra go inte värme på något sätt.

Somliga människor är mer av färg än bara grönt. Så tacksam för alla dessa människor. Som verkar ha en speciell gåva att skänka denna färgsamma omtanke. Dom behöver inte komma med massa uppmuntran rent fysiskt. Dom är begåvade och utrustade med något alldeles speciellt. Helt enkelt en gåva.

Du har dom säkert omkring dig du med. Lika väl som solen ger kraft så ger dessa människor kraft på något sätt. Jag har lagt märke till att dessa människor tar inte så mycket plats. Ändå påverkar dom hela rummet på något förunderligt sätt. Så tacksam för dom.

Vi behöver vårda vår gemenskap på det sättet. Jag tänker att det inte i första hand handlar om prylar som ska visa detta. Det är trevligt. Men det går lätt inflation i det. Så saknas till slut tacksamheten. Man måste höja värdet för att nå fram med tacksamheten. Nej, jag tror det mer handlar om livets gåva. Livets utryck. Att man uppfattar en tacksamhet som kommer från hjärtat. Den blir mer bestående. Ett djupare värde som bör längre än en chokladask. Även om det också är både gott och trevligt.

Så kanske kan vi försöka lysa upp denna höst lik träden. Att helt enkelt vara lite mer färgsamma. Det lyser upp tillvaron lite hör och där. Och gör gott hos oss alla.