Läs med mig – 2 Korintierbrevet Kapitel 1

Tröstad och ge tröst … 1:3ff. Tänk att den tröst vi får kan vi känna att vi kan dela med oss till andra som behöver tröst. Det är så stort att veta att han kan trösta oss i all vår nöd. Man kan ana här att trösten kommer i relation till det lidande vi har.

Hjälper oss genom era förböner … 1:11. Tänker vilken dimension. Vilken möjlighet till hjälp. Att be för någon. 

Vad leder oss?… 1:12. Är det Gud eller världslig visdom som leder oss?

Guds löften… 1:20.  Dom löftena har fått sitt Ja i Gud. Alltså sin fullbordan. Gud inte bara lovar och lovar. Han håller också vad han lovar. Det är stort.

Sigill… 1:22 Ett sigill intygar äktheten. En handpenning är en förskottering på det större som skall komma. Halleluja!!

Stå fast i tron… 1:24. I en tid av frestelser, oro och annat som kan sätta oss på prov är det gott att få vara fast förankrad i tron. Den bär oss igenom. Vi vet på vem vi tror.

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Propaganda- hur hittar man sanningen ?

Den ryska tvn öser ut propaganda om krig och omvärld. Uppenbarligen är mycket av det budskapet inte sant. Men hur hittar man sanningen när den inte får sägas?

Det borde vara nedlagt i våra gener att vi söker sanningen. Att vi vill försöka genomskåda det som möjligen inte är sant. Att skärskåda för att hitta igenom osanningen.

Jag vill tro att vi alla har den förmågan. Men jag är rädd för att den allt för lätt kan påverkas så att vi tappar skärpan i den. Tänker att får man höra denna vilseledande propaganda är det till slut nära att tro på den.

Vi kan kanske tycka att det borde vara uppenbart för Ryssarna att det inte är sanningen som sprids. Men är det så lätt?

Vi kan vända frågan till oss själva. Det är ibland rätt lätt för oss i det lilla ha svårt att särskilja sanning och osanning. Så sprider vill lite för enkelt osanningen.

För mig blir denna propaganda en påminnelse om att källkritik är så viktigt. Inte bara i dom större frågorna. Utan även i dom ”små”. Rykten går lätt. Men ska du och jag vara den som bär dom vidare?

Vad för vi vidare utan att tänka efter före? Värt att fundera lite på. . . .

När man ska säga sin ed i en domstol låter det så här…

”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”.

Kanske skulle våra samtal förändras i viss utsträckning om vi levde efter detta motto. Tänker att det borde vara en hederssak att alltid hålla sig till sanningen.

Läs med mig – 1 Korintierbrevet Kapitel 16

Kollekten …. 16:1ff Paulus har tagit ett initiativ för att samla in till behövande. Det var nöd i Jerusalem. Kanske är det så att tid till tid behöver vi tänka extra på att hjälpa. När detta skrivs är det Krig i Ukraina. Många flyr. Vi behöver hjälpa mer än vanligt. Det kan vara saker men också pengar. Jag tänker att det får inte äventyra ansvaret för Guds församling här hemma. Utan vi behöver bära även det. 

Utrusta för fortsatt resa … 16:6. Paulus bad om att församlingen även skulle utrusta honom för kommande resa. ”Vart den nu går”. Intressant tänker jag. Man vet inte vart men att det möjligen kommer att ske. Så handlar man ändå liksom. Hur tänker vi där ang nya missionärer tex, eller nyplantering av församlingar?

Om Herren tillåter … 16:7. Ett perspektiv som är viktigt. Vi kan vilja.  Vi kan tro. Vi kan planera. Men det måste synka med Guds vilja. 

Så länge en öppen dörr finns … 16:8. Den öppna dörren avgjorde att Paulus stannade i Efesos. Det avgjorde hans planering.

Låt allt ske i kärlek … 16:14.  Det får bli sluthälsningen från 1 Korintierbrevet. Låt allt hos  E R  ske i  K Ä R L E K . 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Ett värmeelement kan göra skillnaden

Jag fick frågan om vi hade värmeelement. Det skulle sändas till Ukraina. Det saknades värme i rum där ström fortfarande fanns. Möjligen är centralvärmen utslagen. Eller vad nu huset värmdes upp av. Men ett värmeelement kunde betyda mycket. Kanske helt enkelt göra skillnad på att må bra eller inte. När minusgrader kommer behöver alla rum värme.

Funderat över hur viktigt det är att vi ger värme till varandra. En känsla av att känna sig frusen inombords kan vara ack så jobbigt. Att du då uppleva värme från en medmänniska kana vara en avgörande skillnad. Den värmen kan trösta. Den värmen kan ge nytt hopp. Den värmen kan få både kropp och själ att tina upp.

Du kan vara ett sådant element. Som gör att livet får en ny tid för någon. Ibland möter vi svårigheter eller mardrömmar av olika slag. Då kan det vara skönt att få krypa in i en varm famn. Den värmen kan sprida en inre frid som gör att man orkar dagen eller vågar somna om.

Ibland kan man inte ge så mycket. Inte göra så mycket. Men att skänka lite värme kan nog alla göra. Visst kan en nalle göra sitt. Men du är mer efterlängtad att ge den värmen än att få den av en nalle.

Läs med mig – 1 Korintierbrevet Kapitel 15

Påminna om … 15:1ff. Paulus vill påminna om det som är viktigt. Tänker att det gäller mycket i det andliga livet. Påminna för tt bli bevarad. Att på så vis hålla fast. Sträcka upp när man börjar tappa. 

De dödas uppståndelse … 15:12ff Detta är centralt. Om vi inte tror på uppståndelsen är det hela om intet. Konstigt för många kanske. Men det är verkligen hoppets budskap. 

Att inte föras vilse … 15:33. Paulus menar att dåligt sällskap kan föra oss vilse. Hur ser ditt och mitt sällskap ut? Vem får påverka våra liv? Men det säger också att ett gott sällskap välsignar mitt liv. 

Det är skillnad på kropp och kropp … 15:35ff. Det är skillnad mellan en jordisk och en andlig kropp. När vi kommer till himlen behöver vi inte denna kropp vi har här på jorden. Den funkar inte där. När vi inträder i det andliga, himlen, förvandlas vi i ett nu. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Längre väg hem än dit

När jag var liten och gick i ettan fick gå skolan. Vi fick inte cykla till skolan. Utan det var att gå. För en liten kille på sju år var den vägen rätt lång. Troligen inte för så många andra.

Dit gick jag raka spåret. Ville inte komma försent. Vet att jag tyckte det var så pinsamt att komma försent när alla i klassen redan satt på plats.

Men hem…… det var en helt annan sak. (Hoppas att inte mamma läser detta 😉). Då var det inte raka vägen. Bara att erkänna. Men det är väl preskriberat vid det här laget. Jag är ju ändå 55 nu. 😅

Hem så var det en upptäcktsfärd av en upptäcktsresande som var nyfiken på världen. Ja, kanske inte hela världen. Men i alla fall den delen av världen som Skultorp ligger.

Det fanns ju så mycket att titta på. Raviner. Träd. Hus. Ja, det mesta som kunde intressera en sjuårings intresse och fantasi. Kanske mest fantasi tänker jag nog.

Tänk om vi kunde bevara denna nyfikenhet i fantasin hela livet. Tror vi vuxna tar livet på för mycket allvar. Vi skulle behöva drabbas av mer nyfikenhet som kan utveckla oss. Inte för att stilla vår förkärlek till skvaller. Nej, långt från det.

Jag tänker att tron på Gud är en sådan upptäcksfärd vi kan göra. Upptäcka mer och mer och mer och mer av vem han är. Bara vår brist på att kunna vara nyfiken som kan hindra det. Vi behöver vara upptäcktsresande i bibeln, i bönen, i tron, i Gud och allt vad Gud vi låta oss upptäcka.

Läs med mig – 1 Korintierbrevet Kapitel 14

Sträva främst efter… 14:1 Många andliga gåvor finns beskrivna i bibeln som står till vårt förfogande. Men Paulus menar att vi främst ska sträva efter gåvan att profetera. Varför? Fundera på det. Hur är den gåvan i bruk i ditt sammanhang idag? Vers 3 säger: Den som profeterar talar till människor och bygger upp, uppmuntrar och tröstar. Tungotalet är för vår egen skull. Därför blir det profetiska lite viktigare för att det är utgivande. 14:12 Vi uppmuntras att söka och få dom andliga gåvorna som bygger upp i överflöd. 

Att vara tydlig … 14:9 mfl. Tydlighet när viktigt. En klar ton. Ett språk som kan förstås. Hur kan det annars vara någon ide att frambära budskapet?

Be om uttydningens gåva … 14:13ff Att be med förstånd är också viktigt. Inte bara i anden. 

Ordning och reda … 14:26ff. Paulus vill att det skall vara ordning i gudstjänsten. Tål att fundera lite på …..Ty Gud är inte oordningens Gud utan fridens. 

Kvinnas roll … 14:33ff. Får erkänna att här jämför jag med andra bibelställen där jag ser kvinnan fri att vara med. Tror vi behöver både det manliga och det kvinnliga i kyrkan

Värdigt … 14:40. Det finns en uppmaning där vi behöver se och hålla oss till. Det skall ske på ett värdigt sätt. Respekt. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Ord-krig har fått en förändrad betydelse för mig

Förr när folk munhöggs och skrek på varandra eller att hade kanske främst olika åsikter i en sak så sa man att det var ett ordkrig mellan folk eller länder. Man försökte höja rösten för att bli hörd. Man ville vinna över någon annans åsikt. Helt enkelt få sin vilja igenom.

I dessa daggar har ordet ordkrig fått en annan betydelse för mig. Mer att det är Ord-krig.


Ord-krig!


Såg det på en filmsnutt där folket i Ukraina ställde sig framför den ankommande konvojen av ryska fordon med sina soldater. Man ställer sig i vägen. Ropar ut sin ilska. Med sin ord försöker man få soldaterna att vända.

Eller den ensamma äldre damen som ställer sig framför den ryska soldaten och vill tala honom tillrätta.

När man inte kan slå tillbaka med vapen har man ett annat kraftfullt vapen. Ordet. Folket använder det. Stort att våga det. Jag tänker att ord kan beröra. Ord kan ta tag i oss. Tänker att dom ord denna kvinna säger (nu har jag inte hört översättningen så jag får reservera mig för om hon använder fula ord) har kraft att förändra. Att något ord är så närgånget att det stoppar denna soldat. Att han tänker efter.

Ord-krig dödar inte. Det förändrar i detta fall inifrån.

Jag är så imponerad av folkets mod. Dom visar på stolthet för landet. Kanske är det dumdristigt men rädslan kanske driver dom framåt.

Läs med mig – 1 Korintierbrevet Kapitel 13

Kärlekens väg är överlägsen  12:31 Den överträffar alla andra vägar. Hela detta kapitel är en förklaring till detta. Den visa på kraften i kärleken. Hur Kärleken överser men också förlåter. Man kan bara utropa mer kärlek till folket och hela världen. 

Ekande brons … 13:1ff Om vi saknar kärlek mellan varandra är vi som ekande brons och skrällande cymbal. Vi är ingenting utan kärleken. [ I N G E N T I N G ]

Kärleken är … 13:4 Ja, vad är kärleken? Tålig, mild, avundas inte, skryter inte, inte uppblåst, uppför sig inte illa, söker inte sitt, brusar inte upp, tillräknar inte det onda, gläder sig inte i orättfärdigheten utan gläder sig i sanningen, fördrar allting, tror allting och hoppas och uthärdar allting. Om man landar i allt detta – vilken underbar väg det kommer att bli. Relationer är bara goda relationer. Världen skulle se så mycket bättre ut.

Kärleken upphör aldrig … 13:8ff. Mycket kommer förgås men inte kärleken. Värt att fundera på en stund. 

Nu består … 13:13 Nu består tron hoppet och kärleken, men störts är kärleken. Gott att se att tron kommer bestå. Likaså hoppet. Väl värt att påminna om. Men länge leve kärleken. 

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag. 

Lättnadens suck

“Och varje gång man släpper ett onödigt krav drar en lättnadens suck in i tillvaron.” T Sjödin

Tänk så många oskrivna krav det finns.Krav som till synes är osynliga men inom oss är så verkliga. Dom är så verkliga att vi uppfattar dom som verkliga till och med.

Många gånger har dom uppstått ur ingenting. Men allt för ofta har vi skapat dom själva.

Ibland är dom i verkliga livet men så helt onödiga. Skapad av någon bara för att liksom. Inte genomtänkt. Ingen fundering på om det var bra eller dåligt. Inte ens koll på om kravet var nödvändigt. Så helt onödigt minst sagt.

Många krav är helt omöjliga till och med. Finns ingen som kan nå upp till dom. Inte ens vi själva. Det tråkiga med dom är att vi inte verkar klara att avslöja dom.

Kraven vi kan gå och bära på dränerar oss på energi och samtidigt går vi och funderar på varför vi är så trötta.

Vissa krav förklarar vi med att vi har kontrollbehov ….. ja, det är ju inte alltid vi ens kan förklara det ….. kontrollbehovet alltså.

Men tänk när det händer ….

När man väl släpper ett onödigt krav ……

Då drar det in en lättnadens suck i hela tillvaron. Det är som vi helt plötsligt kan andas ut efter att vi hållit andan en allt för lång stund. Det är som hela vi slappnar av. Inser det onödiga i att gå och spänna oss med ett helt onödigt krav.

När vi väl släpper taget om kravet verkar det som att vi allt för lätt gärna anammar ett nytt onödigt krav.

Så – nu bestämmer vi oss för att släppa alla onödiga krav. Vi bestämmer oss för att leva i frihet. Lovar varandra att aldrig mer belasta oss själva eller någon annan med ett onödigt krav. Okej? !!