Det mullrar

Det mullrar i stan.

Fast det är semester så är regnet välkommet. Det mullrar.

Tillropen kommer om att man önskar att regnet kommer över just dom.

Men det är något speciellt med ett åskväder. I sommar har jag inte mött det så många gånger. Det rensar luften. Det blir en skön eftersmak.

Nu tycker ju inte dom drabbade det. Där åskan slog ner i telefonen och huset blev rökfyllt. Men annars så……

Vi behöver sådana stunder lite överallt. Eftersmaken av Almedalen och nazister är inte rolig. Här behövs ny luft.

Ibland behöver vi det i relationer.

Ibland behöver vi det i våra liv och i vårt innersta. Jobbigt just då. Men så skönt efteråt.

Nu skulle det bara behöva komma mycket regn. Men det verkar utebli.

Åskovädret har visst lagt sig över Jönköping.

Det blir en frisk och skön kvällspromenad om en stund.

När man tror att det är billigt…

När man tror det är billigt kan det vara lättare att handla. Att till och med handla mycket.

När många tror att det är billigt så är det lätt att handla mycket. Mycket av bara farten.

När man tror att det är som förr, alltså billigt, är det lätt att handla som om det var igår. Alltså lika billigt.

Men om man råkar att titta lite närmare på prislappen och jämföra priset handlar man inte av bara farten.

Vad pratar jag om? Gekås.

Förr var det verkligen billigt där. Det syntes på deras försäljning också. Den bara ökade och ökade. Men nu går det inte lika bra. Inte så konstigt.

Några av dom saker jag tänkte köpa sist jag var där var mellan 3-5kr dyrare än hemma på Ica. Saker som förr var riktigt billigt hittar man idag på andra ställen lika billigt. När det blir fler som inser det är nog gekås storhetstid över. Att det var ordentligt billigt där är ett minne blott. Men är du uppmärksam och har koll på vad saker och ting kostar så kan du fortfarande göra fynd.

Vad kan man lära sig av det?

Det är inte alltid som man tycker det ser ut att vara.

Precis som livet i övrigt alltså. Dra inte förhastade slutsatser. Döm inte för fort. Se det som är bakom. Gå inte på vad som helst.

Vilsna människor behöver hjälp att hitta vägen.

Var ut och sprang på semestern. Var i ett område jag varit förut. Dock inte nyligen.

Jag tänkte mig att bara springa 2,5km åt ett håll och sen hem.

Mem när jag kommer en bit bort blir jag lite modig. Tänker mig att jag borde kunna springa runt och komma tillbaka till stugan.

Sagt och gjort. Så fick det bli. Men ju längre jag sprang desto mer osäker blev jag. Jag hade ju mobilen med mig och insåg att jag nog tagit fel. Så jag vänder. Inser samtidigt att batteriet är på väg att ta slut.

Till slut var det bara att erkänna. Jag visste inte vart jag var. Sprang till ett hus där det fanns vänliga personer. Men det var krångligt att visa vägen. Jag var en bit bort och redan sprungit rätt långt. =trött.

Det slutade med att jag fick skjuts hem.

Vilsna människor behöver hjälp att hitta rätt.

Var så tacksam att fått hjälp. Man känner sig rätt billig i en sådan situation. Inser hur mycket jag behövde hjälp.

Idag är det så många som är vilsna på olika sätt. Man är nyanländ i en helt ny miljö med nya sociala koder. Man är ny på jobbet. Ny skola. Men man kanske också kört fel i livet. Säkert på massa olika situationer kan man ha kommit fel. Inte minst i relationer.

Då kan man behöva få hjälp att hitta rätt. Någon behöver bry sig.

För det första behövde jag erkänna för mig själv att detta fixar inte jag utan hjälp. Först då kan jag ta emot hjälpen. Var inte för stolt att be om hjälp.

För det andra behöver det finnas någon som är villig att ge hjälp. Damen som hjälpte mig ville inte ens ha någon ersättning. Vem behöver din hjälpa? Hoppas att du vill ta dej tid att hjälpa.

Ps Nästa tur höll jag mig till planen. 2,5 km åt ett håll. Sen vände jag och sprang samma väg tillbaka. Det funkade bättre. ☺️Ds

Att gå till historien…..

Besökte ett vattenfall, Danske Fallen, öster om Halmstad. Ett av dom ställen där vi slog Dansken. Året var 1676. Fallet var inte stort men ändå finns det med i historieböckerna.

Det är inte alltid det stora som blir mest inskrivet. Även det lilla ringa kan få betydelse och minnas länge i historien.

Bibeln säger: ”det ringa utvalde Gud”. ”Vi ser ofta till det yttre medan Gud ser till det intre.”

Nu går jag inte och tror att vi alla vill bli inskrivna som hjältar i historieböckerna. Utan allt för ofta ser vi oss själva som ingenting och inte har så stor betydelse.

Skulle bara vilja påminna dig om att det är inte det yttre som avgörande. Det är djupare inre värden.

Vi behöver inte bli omnämnda i dom ”stora böckerna”. Inte få bli ämnet för framtida museer. Utan det viktigaste är att få vara en del av det stora livspusslet. Som kan få bli till skillnad för någon. Det är gott nog. Något vi behöver uppvärdera i våra liv.

Stenar är vackert

Stenar är vackert.

Skulle kunna plocka med mig hem så många stenar att bilen skulle vara nedlastad.

Stenar som verkar så hårda kan slipas ner av vatten. Den hårda stenen ser så mjuk ut efter år av vattenslipning.

Alla dessa olika stenmaterial. Färger som varierar. Kantiga. Runda. Platta.

Sitter vid Hovs Hallar när jag skriver detta. Ett fantastiks stenlandskap.

Stenar lockar till så mycket.

Man bygger torn och formationer.

Det verkar som att varje landsdel, varje land, har sin egen typ av sten. Man kan nästan inte se sig mätt på stenar.

Det lockar till att klättra i. Minns mina barndomsår när vi semestrade på västkusten. Som vi sprang på klipporna.

Varför fuskar män så mycket?

Varför fuskar män så mycket? Jag bara undrar? Är det för att man inser att man inte är bra nog? Kan inte erkänna det? Jag bara undrar

Ja ja, nu blev jag nog lite generaliserande. Jag tänker givetsvis på fotbolls-VM.

Dom slänger sig fast ingen rört vid dom. Får dom en liten stöt ligger dom ner som om dom fått en ångvält över sig.

Eller som Johan Mojica från Colombia. Han förstörde straffpunkten innan Kane skulle slås straffen. Ganska märkligt för det kunde ju drabba dom själva senare. Men nej, den skulle förstöras. Fusk. Osportsligt. Hjärnsläpp.

När man nu infört VAR – videogranskning – så skulle man kunna dela ut gula i efterhand. Så att dessa män (?) får lära sig att fusk funkar inte. Lika dumt som dopning.

I grunden bottnar detta i att vi människor har allt för lätt för att vilja försöka vara bättre än vi i själva verket är. Så tar vi till metoder för att förbättra och förstärka. Vi vill ta genvägar till framgång. Avundsjukt ser vi på när andra lyckas istället för att glädja sig åt deras framgång.

Lycka är när vi kan välsigna andra i deras framgång.

Vi behöver bli mer renhåriga. (?) (😁) (!)

Heder åt rent spel. Det håller i längden. Förr eller senare så kommer det fram. Kan inte vara kul att få sitt namn kopplat till fusk….

Att vara oplanerad

Inte allt för ofta så står det i min almanacka att ”Du har inget inplanerat”.

Idag är dagen då det står så i min kalender. Att vakna till en sådan dag kan vara stressande. Det kan också vare såååå välsignat.

Vi behöver sådana dagar och tider.

Kanske kan det innebära fantastiska möten med nya människor. Eller så är det en lång stund med egen tid.

Dagen lovar gott väder. Varför inte bara låta dagens impulser leda till något bra.

Men visst är det ett knepigt liv vi alltför ofta lever. Det är så mycket som skrivs in i agendan. Ofta långt i förväg. Det vi är mindre bra på är att fylla i egentid, återhämtningstid. Tid att dra sig undan på. Gör vi det får så får vi dåligt samvete.

Jag vill bli bättre på skapa luft i planerandet. Då kan jag orka med framtiden.

Vara en solros

Var en solros som vänder sig mot solen.

Om du åkt förbi ett fält med solrosor så förstår du min tanke.

För många år sedan pendlade jag mellan Trosa och Valla. Vissa dagar över dagen. Då passerade jag ett fält med solrosor. På vägen dit tittade mot öster. På vägen hem tittade åt väster. Dom tittade hela tiden åt det håll solen fanns. Kunde man stå och titta på dom så skulle man se hur deras blommor följde solen.

Jag tänker att vi behöver vända oss åt det håll vi kan hitta kraften. Åt vilket håll tittar du åt?

Jag har upptäckt att jag hittar kraft hos Gud. Så jag formulerar dagens tanke så här:

Var en solros i din tro som alltid vänder sig mot Jesus

Jag upptäcker tid efter tid hur kraften tryter. Man är engagerad. Man bjuder mycket på sig själv. Ger ut mycket av sin energi. Då behöver man också ett intag av energi.

För mig är tron på Gud, bland mycket annat, en kraft i livet.

När jag går i kyrkan så vänder jag mig till Gud. Åt hans håll. Jag går inte i kyrkan i första hand för sången eller gudstjänsten i sig. Jag går dit för att vända mitt ansikte och liv åt hans håll. Som solrosen vänder sig till solen.

På köpet får jag undervisning ur bibeln. Lovsjunga. Möta människor och mycket mer.

Var en solros. Vänd dig mot kraften. Låt dig bli påfylld. Det kommer att göra dig gott.

När tron inte räcker till funkar det då att bara lita på Gud?

Vissa tider är det lätt att tro på Gud. Man känner liksom medvind i tron. Det är lätt att säga att ”det löser sig – Gud är med”.

Så kommer dom där dagarna då det känns lite längre bort att se Guds svar och hans tilltal i just min situation känns diffust. Man undrar vart svaret är och när det kommer. Man har lätt till tvivlet mitt i sin tro.

Kan det då fungera att bara lita på att Gud har ändå allt i sin hand?

Jag tänker att min erfarenhet från andra gånger då svaret kommit, då Gud gripit in och förändrat något till det bättre, han har helt enkelt svarat, för att jag nu kan nöja mig med att bara lita på honom. Det funkade ju då. Då borde det funka nu. Hur stor eller liten tro jag har. Kanske tom när tron känns obefintlig. Kan det då fungera med att bara lita till att det kan fungera nu med?

Kanske är det så vi behöver hantera våra tvivel och frågor i tron. För jag tror att du, liksom jag, har erfarenhet av att Gud har svarat. Verkligen. Så är det. Det vill jag aldrig glömma mitt i dom bönerna som ännu inte är besvarade. För du kan aldrig bortförklara dom svaren jag fått. Dom ger mig i alla fall ett hopp mitt i mina frågor. Kanske kan dina erfarenheter av Guds ingripande hjälpa dig att lita.

Söndagstankar – Guds omsorg

Gud har omsorg om dig. Han finns där även om vi inte vänder vårt ansikte till honom där han är. Även om vi inte tror det. Även om vi tvivlar. Han finns där.

Kan vi bli påminda för mycket och för ofta om det? Nej, jag tror inte det.

Ibland åker vi berg- och dal-bana bland våra känslor. Ibland väldigt fort och ofta. Från den ena stunden till den andra kan vi behöva bli påminda om hans omsorg. Trots att vi alldeles nyss var säkra på det.

Tänk att få slänga sig ut i Guds armar och lita på att han har omsorg om oss. Det är när vi är på berget vi ska skapa påminnelse-stationer där vi kan återvända till vetskapen om hans omsorg. För när vi hamnar i dalen behöver vi leta oss fram till dessa stationer.

Det blir som dom där mötesplatserna på dom trånga vägarna. Det är där vi kan mötas för att kunna fortsätta vår väg. Sådana mötesplatser med vår Herre behöver vi på vår livsvandring för att orka vidare.

Hur det än ser ut just nu, hur övergiven du än känner dig, hur hopplöst det än känns, hur stora frågorna än är för dig så har Gud omsorg om dig. Hur än känslorna säger motsatsen så har Gud omsorg om dig.

Låt denna sång bära dig genom denna dag:

När modet sviker och allt blir tungt och ingenting längre känns rätt.

Då vill Han ge dig av kärleken som inte har någon gräns.

Och när hinder reser sig på din väg som du inte själv klarar av.

Guds kärlek hjälper dig genom allt ger styrka när du är svag.

Gud har omsorg om dig, Gud har omsorg om dig.

Över mörka djup, vill Han bära dig, Gud har omsorg om dig.

När ensamheten tar tag i din själ och vänner du trott på har glömt.

Gud älskar dig mer än du förstår Han finns hos dig varje stund.

När arbetet pressar dig mer och mer och det känns som ett tyngande ok

Då vill Han lyfta dig upp i sin famn och ge dig en ny framtidstro.

Gud har omsorg om dig, Gud har omsorg om dig.

Över mörka djup, vill Han bära dig, Gud har omsorg om dig.

Gud har omsorg om dig.

Låten är skriven av Roland Utbult. Vill du lyssna till den? Sök då nätet. Sången heter ”Gud har omsorg om dig”av Roland Utbult eller pröva denna länk https://g.co/kgs/uMrVRb