Idag har vi många olika sätt att betala vårt köp på. Kontant, kort, blippa är några av möjligheterna.
Men det leder också till fler möjlighet till att lura till sig pengar. Man kan skimma kortet och på så sätt komma över dom pengar som är knutna till det kortet.
Men nu har jag säkrat mina kort. Jag har skaffat mig skimsafe. Det ska störa för att hindra att man kan få tag på mina korts uppgifter. Ska säkra korten helt enkelt.
Tänk om det fanns det för att skydda oss som människor. Att kunna skydda sig mot dumheter vi kan bli utsatta för. När mobbare kommer kan det inte nå fram. Det skyddar. Rasism likaså. Våld. Om man hade detta ”kort” på sig kunde inte våldet nå fram.
Alltså att det fanns något ”kort” som neutraliserade allt vad påhopp, negativt, dumheter, mobbning, våld, jag allt som negativt förstör.
Visst låter det som en omöjlighet. Men tänk om det fanns. Kanske såg vår värld bättre ut då….



Hemland – jag möter många människor som har olika hemländer. Likaså så möter jag dom som till synes verkar ha ett annat hemland än jag. Men ganska snart visar det sig att vi har samma hemland. Deras föräldrar är från ett annat land men själva är dom födda här i Sverige.
Dessa dagar är det mer ett annat hemland mina tankar kretsar runt. Det beror på att dels har min farbror fått sluta sina dagar. Sen fick mina barns gammalmormor flytta hem. Just det, flytta hem. Både Rune och Märta var troende människor. För dom var inte döden ett slut utan en fortsättning. Eller om man så vill, början på något nytt. Tron talar om ett hemland.
Hemland är något som man känner är sitt ursprung. Det är där man känner att man i grunden känner sig hemma i.
Rune och Märta hade denna tillit i livet. Trygg inför det osäkra som sjukdom innebär. Ett hopp som bär. Rune blev inte så gammal kan man tänka. Inte fyllda 80. Märta hade passerat precis 102 år. En ålder som inger respekt. Men ändå lika trygga.