Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Blippa

Blippa

I går blippade jag för första gången. Det var smidigt. Nu kan jag också använda Apple Pay.

Kommer ni ihåg när man kunde handla i affären med ett kontokort då det inte fanns någon terminal att dra kortet i? Man la kortet i en ”maskin”, la ett ”häfte” med papper ovanpå kortet. Drog över kortet så att det blev text på pappret. Så skrev man in beloppet och så var det bara att skriva under. (Försökt hitta bilder på det men tyvärr inte lyckats hitta någon bild) Då kändes det enkelt.

Sen använde jag checkar. Checkhäftet som den som fick det fick hämta ut pengarna på tex banken.

När vi sen kunde börja använda korten smidigare så blev ju allt mycket bättre. Gamla ”snabba” sätt blev helt plötsligt ”oerhört slöa”.

Blippa går fort. Jag som står i kassan ibland inser hur mycket bättre o snabbare det är.

Men en sak är säker. Tappar man sitt kort gäller det att snabbt spärra det. För det kan gå fort att mista pengar. Visst, bara 200kr åt gången. Men ändå.

Blippa – vad får man alla ord från ….

Publicerat den

Pass

Pass

Ibland skulle det vara skönt att använda det ordet oftare.

Nu tänker jag inte på att vara ute på resor. I och för sig så är det trevligt. Borde väl ha en resa även detta år 🙈

Men nu tänker jag mer på ordet pass som man använder när man skulle vilja avstå ett svar.

Det är så många frågor som förväntar sig svar. Ibland är det så att frågorna kräver sitt svar. Man ska leverera och man ska helst förekomma frågorna med ett svar. Ibland förväntas frågorna som mer handlar om funderingar och eventuella möjligheter ett svar som inte finns.

Det vore så skönt ibland att bara få säga – ”pass”. Och låta det räcka.

Inte alltid för att svarat inte skulle finnas. Utan mer för att svaret inte kan presenteras ännu. Ibland kan det vara skönt att säga ”pass” för frågeställaren egentligen inte har tid för det längre nödvändiga svaret. Det korta blir för kort och kan så lätt missförstås.

Vi har allt mer inte tid för det längre svaret. Utan vi vill ha allt i kortversionen. Att risken är stor att inte förstå djupet i svaret och fatta det helt enkelt fel.

Ibland skulle det vara skönt att bara säga ”pass” för frågeställaren har redan bestämt sig för vad svaret är eller så har den redan tolkat svaret. Rent av kan det vara så att vad svaret än är så har vederbörande frågeställare egentligen redan en fast åsikt som inte går att ändra på.

Ibland händer det att den som själv ger det långa svaret inte har tid att lyssna på andras långa svar. Då skulle det vara skönt att säga ”pass”.

Ibland vore det skönt att bara få säga ”pass” ……

Publicerat den

Det har varit brist på goda nyheter men….

Som min vana trogen så kollar jag nyheterna på morgonen. Det är mer regel än undantag att toppnyheten är ett skottdrama eller en knivskärning. Alltså det är bara så mycket tråkigt och hemskt som händer. Varje dygn. I stad efter stad. På platser som vanligtvis inte möter dödligt våld.

Att du få möta att det är en svensk som tagit medalj i OS gör tillvaron lite ljusare. Vi behöver goda nyheter.

Nyhetsredaktioner brukar uppmuntra att dela med sig av nyheter. Och det är inte helt ovanligt med att det kan utgå en ersättning för någon riktigt bra nyhet.

Men tänk om det kunde utgå ersättning för goda nyheter. Dom nyheterna är ju en bristvara. Borde vara väl värda en stor summa pengar.

Goda nyheter gör gott inom oss. Märker det tydligt på jobbet mär vi kan rapportera en bra försäljning. Leenden spricker ut och en applåd är inte långt borta. Man blir så glad. Så denna morgon blir det nog ett och annat tillrop efter gårdagens butiksdag.

Den person som kommer med goda nyheter tas emot på ett annat sätt än den med dåliga nyheter. Atmosfären blir så mycket bättre. Energin tilltar. Allt går så mycket lättare.

Så varför skulle vi inte kunna satsa på att hitta dom goda nyheterna?! Dom gör ju underverk med oss. Så varför inte bestämma oss för att vara bärare av goda nyheter och släppa dom dåliga bakom oss för en tid. Dom dåliga nyheterna behöver inte så mycket uppmärksamhet. Dom brukar lura sig fram ändå. Så varför hjälpa dom och ge dom luft under vingarna?

Nä, fram med dom goda nyheterna. Ge dom plats. Låt dom skapa glädje och energi.

Publicerat den

Medlemskap

Medlemskap – ibland undrar jag om det är det man mest blir erbjuden. När man skall betala i kassan kommer ofta frågan: ”Är du medlem?”

Jag har noll koll på alla medlemskap. Dom är ofta kopplade till mitt bankkort eller legitimation.

Skulle tro att tex affärer gärna ser att vi blir medlemmar. Officiellt är nog orsaken att vi skall få erbjudande. Men den mer säkra orsaken är nog att vi skall bli trogna kunder som väljer just deras affär.

Ett exempel kan vara apoteken. Jag är nog medlem i samtliga apotek. Men inte styr det mig att jag väljer ett apotek framför ett annat. Jag handlar vid det apotek som för stunden är närmast. Eventuella rabatter, återbäringar eller vad det kan vara är så marginella att det inte är så avgörande.

I går fick jag tips om en loppis-sida. Och när jag kollade upp den så dök det upp fler tips. Och helt plötsligt hade jag önskat medlemskap i fyra loppis-sidor.

Undrar jag hur många medlemskap jag har. Det lär var många många. Kanske har du samma upplevelse.

Hur som helst. Det verkar vara väldigt mycket inne att erbjuda medlemskap.

Publicerat den

Medaljens baksida

Det är mycket snack om medaljer just nu. OS är i full gång.

När man ser dom visa upp sina medaljer får man aldrig se medaljens baksida.

Kanske är det lite signifikativt med livet. Vi vill gärna inte tala så mycket om baksidan på olika saker. Kanske skäms vi för den. Vi vill bara tala om det som ser bra ut. Ändå är det så livet verkligen är. Liksom medaljen har en baksida så har livet det också.

Jobbet, att vara förälder, att ha en åsikt , jag egentligen vad vi än tänker oss i livet så finns det en baksida med det.

Baksidan är oftast tyngre att bära än framsidan. Samma sak, liv, händelse men så olika tyngd i bärandet.

Det är väldigt sällan som någon vill bära den medalj man fått tillsammans med någon annan. Om man inte blandar in lagsport. Men livets medaljbaksida behöver vi lära oss att bära tillsammans med andra. Det kan vara att prata av sig. Det kan vara att ”gå tillsammans” med någon en stund.

En speciell kväll för mig är kvällarna vi kallar för ”Tid för stillhet” i vår kyrka. Dit kan man komma och ‘bara vara’ i en lågmäld gudstjänst. Enkel sång, vara med i nattvarden om man vill, sjunga med eller bara sitta tyst. Be eller bara vara i stillhet. Under dessa kvällar kan man få förbön. Det är att gå tillsammans en sträcka och få hjälp med sin medaljs baksida. Där man kan få dela oro och bekymmer. Dela det man kämpar med.

Jag undrar om det inte är så att vi alla har en ”medaljs baksida” på livets alla goda sidor vi har. Så vad har vi att skämmas för. Vi sitter nog i samma båt där.

Publicerat den

Söndagstankar – Jesu lägereld

Petrus och Thomas var ute på sjön. Jesus hade dött på korset. Inte konstigt att dom drog sig undan.

När han är där ute ser han Jesus stå på stranden och den eld som Jesus tänt.

När Petrus kommer i land hör han Jesus säga: ”Kom och ät”. Så sätter dom sig runt elden tillsammans med Jesus. Han som var död levde nu.

Du läser om detta i Johannes evangelium kapitel 21:1-14.

När jag läser den här texten tänker jag att den har flera djup. En bild på nattvarden, upprättelse , förlåtelse , delaktighet och mycket mer.

Idag tänker jag att sjön får stå för vår livsvandring. Vi är ute på vår livssjö. Där Jesus bjuder oss till stranden och har tänt lägerelden. Han bjuder oss på värme men också på andlig kost.

Kommer du ihåg stunderna vid elden på lägerkvällen? Då tiden liksom stannar av och det lågmälda samtalet tar vid. Så tänker jag mig detta samtal med Jesus vid elden. Man sitter och pratar om det som hänt, vad det betyder och kommer att påverka hela världen från och med nu.

Sådana stunder vid ”lägerelden” behöver vi. Kanske får vi inte alla svar men vi får en närhet som gör gott med oss. Hur mörkt och besvärligt det än är så vinner elden över det mörkret. Är det kallt kommer denna eld att värma. När man är ute i vildmarken skräms vilddjuren bort av elden. Så Jesu lägereld är inte så dum att sitta intill.

Lägerelden har haft sin plats i alla årstider. På skidlägret, sommarlägret, hajken, vid strandkanten, kvällssamlingarna på lägren. Likadant är det med Jesu lägereld. Din är möjlig hela livet och i livets alla skeenden. Sitt och njut. Det gör dig gott.

”När de kom i land fick de se en koleld och fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: ”Bär hit av fisken som ni fick nyss.” Simon Petrus steg i båten och drog upp nätet på land. Det var fullt av stora fiskar, 153 stycken, och fast de var så många gick nätet inte sönder. Jesus sade till dem: ”Kom och ät.” Ingen av lärjungarna vågade fråga honom vem han var. De förstod att det var Herren. Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var den tredje gången som Jesus visade sig för lärjungarna efter att han hade uppstått från de döda.”

‭‭Johannesevangeliet‬ ‭21:9-14‬ ‭SFB15‬‬

Publicerat den

Stoppad på Instagram

I går när jag kom hem från jobbet kollade jag igenom sändningarna från OS. Går ju lite snabbare när man kan snabbspola fram till det viktigaste.

När det var dags att tända elden så spelade jag in det på mobilen.

Jag bestämde mig för att ladda upp filmen på instagram. Lite kul är det ju ändå med OS-elden.

Så fort jag laddade upp den fick jag ett meddelande:

7A4BB194-CE26-4868-A9F7-EDF35719D5D0

Tänk att en filmad sekvens från tvn kan ge den reaktionen. 😂😂

Ja ja. Dom får väl äga den men att referera till den kan inte vara något fel. Det ger ju bara mer publicitet och fler vill se OS. Antagligen

Lite kul var det dock att instagram reagerade så fort. Så filmen blev en stillbild istället.

Så kan det gå en vanlig dag hemma hos mig. 😂😂

Ps Efter en tid så släppte Instagram igenom videon. Dock inte med någon kommentar om att den nu gått igenom censuren. Ds

Publicerat den

Så kom morgonen…

Så kom morgonen…

Den morgon jag längtat så efter…

Jag åker till jobbet. Svänger ner på motorvägen. Så är det den där underbara känslan. Solen har börjar ge en ljus himmel borta i öster över Huskvarna. Som jag har längtat efter den synen.

Det ger den där försmaken utav att snart är värmen och våren på väg. Senvinterns takdropp och värme intill husväggen gör underverk i både ande kropp och själ.

En vecka till kan snön få ligga kvar. Allt för barnens skulle nu när sportlovet är på gång.

Sen kan det bli varmt. Grillen kan få fixas till. Varför inte kunna få ta en grillstund en söndag mitt på dagen ner vi vattnet. Det vore gott på många sätt.

Med risk för bakslag kan jag bara säga att nu kan det bara bli bättre.

Publicerat den

Från växeltanten till molnet

Igår satt jag och förhandlade om nytt teleavtal på jobbet. Det var dags att se över hur det ska ringas dom närmaste tre åren.

Nu handlar det om molntjänster. Man kan ringa från sin dator. Kopplas hit och dit genom IP-teknik.

En sång rinner upp i minnet ”växeln hallå hallå hallå, koppla mig till 22”. Tänk hur det var när det begav sig. Där satt någon och kopplade ihop dom få telefonlinjerna som fanns möjliga. Numren var korta. Helt enkelt nr ”1” ”2” osv. Minns när mobiltelefonen kom och var mer fast än mobil typ. Stora tegelstenar upplevdes dom som.

Nu finns vår telefoni i molnet sammankopplade i serverhallar. Nu kan vi kommunicera med varandra över hela jorden. Åker vi ut i Sahara kan vi ringa via satellittelefon.

Kommer du ihåg Hedvig och ugglan? Hon hade en telefon där man kunde se en livebild på den som ringde. Minns att det var häftigt. Idag ringer vi FaceTime som om det är det mest naturliga och alltid har funnits.

Snart har vi allt i våra glasögon.

Förr hade vi den stora växeln med alla sladdar. Idag har vi det behändigt i våra mobiler om vi vill.

För den som är född runt 1900-talets början måste haft en rätt intressant resa med all teknik som vuxit fram.

Då kunde växeltelefonisten avlyssna samtalet. Idag FBI eller någon annan. Där är det i alla fall ingen skillnad. 😄😄

Publicerat den

”Bestulen på känslan”

Snart är det OS. En höjdpunkt för många. Både som atlet och publik. Större en VM menar många.

Men det som pratas mest om verkar vara doping.

Hur kommer det sig att det är så lätt att vilja fuska sig till en framgång?

Tänk att man kan vara så driven att vilja vinna framgång till vilket pris som helst.

För varje gång man avslöjar detta fusk minskar intresset för mig att följa sporten. För när det smyger in en känsla av att någon som gör bra resultat har nog dopat sig är det kört.

Atleterna själva borde sanera detta. Ledarna och tränarna borde göra allt för att hundra doping. Arrangörerna borde välkomna varje tävlingsdeltagare med en undersökning och blodprov som eventuellt avslöjar fusket. Då kan man återvinna förtroendet.

Läste om en som fick sin medalj flera år senare efter tävlingen. Orsaken var att den som fått en medalj hade fuskat och blivit av med sin medalj. Den som då fick sin medalj sa så här: ”Jag har blivit bestulen på känslan!” Att inte fått uppleva känslan av att stå där på prispallen upplevdes att man blivit bestulen på den upplevelsen. Bara för att någon fuskat sig till en seger. Så sjukt är det med doping. Den som stått där med en medalj genom fusk borde känt sig klart olustig och felplacerad.

För allas skull – avslöja doping. Låt ingen gå upp på prispallen utan att man vet att den är ren. Möjligen omöjligt men det borde vara det mest naturliga. Så borde det vara. Punkt. Då skulle OS vara klart mycket roligare att se fram emot.