Fram eller tillbaka….

Denna helg stora fråga. Tänk vad det engagerar. Landet är delat. Grannar är delade i frågan. Släktskap sätts på prov. Hjärnor försöker reda ut om det blir ljusare på morgonen eller på kvällen. Familjer tänker olika vad som är bäst. Morgonpigga personer har sin syn på saken medan kvällsmänniskor vill ha ljusa kvällar.

Fram eller tillbaka. Det är frågan.

Tänk vad en fråga kan skapa skiljelinjer. För somliga mer på skämt. För andra blodigt allvar. Så kan en, egentligt oväsentlig, fråga i det eviga perspektivet skapa onödig spänning. Till och med kan den skada en relation.

Fram eller tillbaka. Det är frågan.

Konsten att skilja på sak och person kan vara knepig. Troligen mest när man låser sig fast i sin egen åsikt. Likaså när man har svårt att lyssna till någon annan och dens åsikt. Det är en träning att kunna lämna den personliga påverkan det kan vara att samtal om en sak. Att låta känslor lämnas utanför. Att kunna samtal i ett ämne med olika åsikter utan att bli stött i kanten. Det är också knepigt och svårt.

Fram eller tillbaka. Det är frågan.

Det är svårt när det blir veligt. När vägen famlar från ena sidan till den andre. Man vet inte riktigt. Vägen blir osäker. Kanske är det då det blir som svårast att hitta rätt beslut. Rätt fart. Helt enkelt rätt väg.

Fram eller tillbaka. Det är frågan.

Med rätt fokus kan mycket bli bra. Det är så vi går i rätt takt. Vi behöver inte fundera på fram eller tillbaka. Vi vet riktningen. Vi får lättare att förstå. Missförstår mindre. Kan skilja på sak och person. Har lättare att ta olikheter och meningsskiljaktigheter.

Hur var det nu vi gjorde i natt? En timme tillbaka. Och ja, jag vill gärna att vi behöll det vi kallar sommartid. Låt det bli ett slut på att ställa om klockan. Och fick jag bestämma skulle det vara sommar jämnt. Typ så funderar jag…..

Figurer från förr…

Vilka figurer tänker du på från förr?

Beror antagligen på när du är född. Om du växte upp med tv eller inte. Om du läste böcker eller mest var ute i naturen.

När jag tänkte på figurer från förr så flöt dessa upp till ytan.

Det var dom jag växte upp med. Då var det inte så spännande barnprogram. Men ju äldre jag blev så kom andra in i bilden.

Då blev det mer undervisande karaktär på barnprogrammen.

Så kan vi minnas figurer från förr.

Större är dom som satt djupare spår. Förebilder. Människor som påverkat oss. Dom som vi sett upp till. Nästa helg är alla helgonahelgen. Då minns vi dom som gått före.

Dom goda exemplen. Dom som vi tänker om att ”som den var vill jag vara”. Dom är värda att ta efter. Vi tycker dom gjorde och var något extra bra.

Somliga är nästan helgon för oss. Omöjliga att ta efter. Dom kommer att leva kvar i historiens minnesarkiv.

Men kunde dom så kan vi. Vi behöver bli föredömen för andra. Göra så gott vi kan så blir det så bra.

Vem tänkte du på som figur från förr? Vem blev du påmind om som du ser upp till? Kan den få inspirera dig till att fortsätta in på den vägen att bli och vara ett föredöme för någon? Låt den längtan börja gro i dig.

Våga gå vidare

Våga gå vidare.

”Slå inte igen boken när dåliga saker händer i ditt liv. Fortsätt vidare till ett nytt kapitel!” Herregud & Co

Tänk vad lätt det är att vilja ge upp. Att känna att det är kört. Att motgångar och tråkigheter vill sätta käppar i hjulet.

Att fortsätta vidare är en klar utmaning. Kan behövas mycket mod.

Men att våga vidare är den bästa vägen. Vända blad in i ett nytt kapitel. Inte stanna kvar i det gamla kapitlet. Utan gå vidare.

Våga och vinn!!

Det finns fler bra kapitel i ditt liv. Fler sidor som är värda att läsas. Bilder kommer väcka dig till liv igen. En berättelse du inte vill vara utan.

Så våga fortsätt vidare. Slå inte igen boken. Nästa uppslag kan bli det bästa som har hänt dig.

Varför är det så svårt att ta sovmorgon?

Varför är det så svårt att ta sovmorgon?

Vet inte hur du har det med sovmorgnar. Men jag tycker dom är överreklamerade. Alltså dom är så svåra att genomföra.

Alltså jag vaknar oftast samma tid ändå. Ställer klockan lite senare. Men vaknar strax innan den normalt ska ringa.

Varför är det så?

Är det för att vanans makt är så stor? Man lär kroppen att det alltid är rätt tid att vakna typ 06:15? Och då spelar det ingen roll om man kan få sova till 8:30 man vaknar ändå kl 6:15. Även om det blev sent kvällen innan.

Samtidigt kan det vara så att om man väl måste upp en viss tid så försover man sig. Även om det är typ samma tid som vanligt.

Vanans makt är stor. Inte lätt att ändra på ”något ”.

Men om man tänker tvärtom så kan vanans makt vara något positivt. Man kan ha nytta av den kompetensen.

För om man vill skapa en god vana så är troligen den bästa vägen att göra på samma sätt. Alltså att göra samma goda vana så många gånger att det till slut blir just en vana. En god vana som man ofta gör av bara farten.

Sådan självvalda vanor är ingen börda. Den är mer en möjlighet.

Min bön idag blir…

🙏Gud, hjälp oss att skapa goda vanor. Goda vanor som skapar något gott hos oss. Amen 🙏

Din stämma är viktig

I söndags var jag på konsert i Kristina kyrka. Samuel Ljungblad. Så bra så bra.

Han uppmanade oss att sjunga med. Ta stämmor. Så blev det helt plötsligt en stor kör av publiken.

Intill mig satt en dam jag inte kände. Hon hade en så vacker altstämma. Så hörde jag en sopran en tenor och en bas. Blev så vackert ihop.

Tänker hur viktig en stämma kan vara. Saknas den så blir inte ackordet fullt.

Din stämma behövs. Du är viktig. Kanske har du tystnat av någon anledning. Börja om igen är du snäll. Det som gjorde att du slutade ska inte få sista ordet. Låt det inte vinna. Ta ny luft. Börja ”sjung” igen. Din stämma är för viktig för att inte användas igen.

Tänk vad mycket det är som kan tysta. Vi behöver vara rädda om varandra. Ingen ska behöva utsättas för det. Vi behöver istället uppmuntra till att alla kan och får vara med.

Börja ”sjung” igen. Din ”stämma” behövs!!!

Mycket verkar vara kaos nu för tiden

Mycket verkar vara kaos nu för tiden.

Brexitkaos – britternas uttåg ur EU verkar bli ett enda stort kaos på gränsen till parodi.

Vårdkaos – ny leverantör till vården misslyckas med att just leverera.

Kaos vid gratis utdelning av kebab.

Katastrofövning var ett stort kaos.

Kaos i Irak.

Varnar för kaos vid slussbygget

Kaos i Ecuadors huvudstad.

Kaos i Stockholmstrafiken.

Detta var några av alla kaos under oktober månad.

Känns som att det är inflation i kaos. Ordet används så mycket att det inte räcker till. Nästa steg känns som att bara finns ”katastrof ”.

Men det är klart oroligt på många platser. Kanske till och med inom många människor.

Kaos är oreda, virrvarr, förvirring, röra. Men också ovisshet. Kaos kan vara svår att bemästra. Helt enkelt svårt att få ordning på.

Vår värld, både omvärld och inom oss behöver frid. En frid som ger ro. Ett lugn som skapar en atmosfär där vi inte skapar kaos.

Ibland känns det övermäktigt. Ibland faktiskt helt omöjligt. Men det finns en väg.

Joh 14:27 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

Det finns en kraft till frid. Vår värld behöver ta emot den. Vi behöver ta emot den. Den gåvan ligger i redan i givarens hand. Vi har att ta emot den.

Min bön blir idag….

🙏Herre, tack för att du ger av din frid till oss. Hjälp oss att ta emot den friden. Amen 🙏

Dom borttappade handskarna…

Som jag har letat. Ingenstans fanns dom.

Handskarna som kändes att dom behövde komma fram nu. I korgen som dom alltid brukade ligga i under sommaren hade dom inte.

Nu är det allt för ofta så att jag sällan sliter ut mina handskar. Inte för att jag använder så försiktigt och fint. Nej, det finns en annan orsak till det. Jag glömmer dom helt enkelt någonstans. Så får jag köpa nya

Så detta har varit min tanke. Jag har helt enkelt slarvat bort dom. Igen.

Så gräver jag i botten på min ryggsäck. Letar egentligen efter en sladd till datorn. Men vad hittar jag där? Naturligtvis. Handskarna. 🙈

Rent pinsamt. Typ. Jag får ju skämmas. Där har jag burit runt på mina handskar utan att veta om det.

Det blir än mer pinsamt när jag påminns om att den ryggan har varit i Tanzania och vänt. Hela sommaren har jag burit runt på handskarna i ryggan.

Så kan livet vara. Vi går och bär på något vi tror oss behöva. I själva verket har vi det redan i vår ryggsäck. Vi söker långt bort men har det närmare än vi tror. Vi kan tro att vi mist vår gåva men har den ändå kvar. Bara vi tar oss tid att leta lite djupare ner.

Du har inte tappat bort din gåva. Den finns där. Sök bara lite djupare inom dig. När du hittar den, blås liv i den. Börja använda den igen. Hur ringrostig du än känner dig i den så kommer den att fungera igen. Var så säker.

Längtan efter tro – och kunna släppa alla ”om ändå inte..” och ”varför..”

När mycket snurrar inom om oss kan längtan efter tro och tillit växa till.

Livet är ju inte alltid en spikrak väg. Den kan kantas av slingriga bergsvägar, till synes otillgänglig terräng. Vägen kan korsas av flodvågor av bekymmer som vill spola bort oss. Uppförsbackar där livets krafter sätts på prov. Hissnande nedfaret på både gott och ont.

Det är nog då längtan efter en tro på en Gud som kan hjälpa blir som allra störst.

För i medgång har tron en tendens att falla tillbaka något. Tyvärr. Det är under den perioden i livet vi bygger vår tro och tillit inför ett svårare landskap att navigera i.

Trons utmaning är nog känslan av ”varför” och om ändå inte det…”. Händelser, känslor och upplevelser som ifrågasätter tron och Gud. Att släppa alla dessa ”varför” är i sig en utmaning.

Längtan efter en tro behöver få förkörsrätt i den till synes otillgängliga terrängen då vi brottas med ”varför”.

Den dagen vi får modet och kraften att släppa ”varför” och ”om ändå inte…” öppnar det sig en ny väg framåt. Menar inte att att vägen blir som en nyasfalterade motorväg. Men en jämnare väg efter hand.

För alla ”varför” finner inte sina svar. Det är livets stora gåta. Men jag menar att många varför får sina svar i tron. I tron på Gud. Inte så att det är en quick fix. Ibland är det så. Att Gud kommer med en överraskande lösning som svar på Bön. Andra gånger dröjer svaret. Men tron bär oss igenom.

Längtan efter tro är för mig att få hitta uppvindar. Alltså hitta en hund som gör att jag lyfter på något sätt. Där jag känner att det bär. Livet får vind i seglen typ. Måste inte innebära ett liv med högtflygande planer med stor framgång. Inte alls. Utan ett liv där jag känner att tron bär mig framåt. En tillit som gör gott inom mig. Det är då det kan snurra lite omkring oss men trons tillit ger en inre trygghet. En trygghet som , i maggropen, säger att det kommer att lösa sig.

Längtan efter en tro gör att många varför bleknar. Bleknar så att dom tappar sin kraftigaste dragningskraft. Dom får komma in i skuggan lite. Alla ”om ändå inte…” får en annan dimension. Kan inte påverkar så stort. Längtan efter tro drar oss högre upp över dessa ”varför” och vi får ett bättre perspektiv. Får se över muren som står framför. Vi får se kraftens möjligheter.

Ge upp dina ”varför” och låt tron och tilliten ge dig luft att lyfta dig framåt.

En dag ska jag…

En dag ska jag…..

Har du någon gång tänkt så?

Kan tro att jag inte är ensam om att tänka så. Tror nog att jag gett luft åt den tanken också.

En dag ska jag…..

Vad är det som du vill göra en dag? Vad är det som gryr inom dig? Vilken inre bild har du som gör att du längtar efter något?

En dag ska jag…..

Vad har du för bucket list? Det finns många förslag på nätet hur du ska fylla din bucket list. Och visst, det finns ju många sevärdheter att boka resa till. Ibland till och med massa ”måsten” man måste sätta upp på listan. Nästan som att man inte riktigt hänger med om man inte gör det.

Men kanske den bästa bucket list som vi kan skriva är den som växer fram ur just tanken ”en dag ska jag….”.

En dag ska jag…..

Så vad är det du vill göra en dag? Låt den inte bara bli en dröm. Bestäm dig för att göra det.

En dag ska jag göra något jag aldrig gjort tidigare. Det är så lätt att göra ”säkra kort” som man är trygg med. Sådant man redan vet om. Visst finns det sådant man gärna upplever återigen och igen och igen….. helt okej naturligtvis. Men nya upplevelser har något speciellt med sig. Våga satsa på det.

En dag ska jag…..

….. var så säker. Den dagen kommer !!

Var förändringen som du vill se i ditt liv

https://www.facebook.com/herregudco/

Visst är det lätt att tro att en förändring bara beror på andra. När livet rullar på för fort är det andras ”fel”.

Möjligen kan det ligga något i det. Men det är långt ifrån hela sanningen.

”Var förändringen som du vill se i ditt liv”

Det ligger mer sanning i att det är vi själva som är möjligheten till den förändringen vi vill se i våra liv.

Var den!!

Gör den!!

Lev den!!

För allt du kan för att nå den.

Jag tror att vi behöver bestämma oss för det. Konsekvent följa det. Tro på det själv.

Svårt. Ja. Helt klart. Men nödvändigt.

Pröva det. Våga det.

Inte det enklaste men troligast livsavgörande. Inget vi kommer att ångra.

Min bön blir idag….

🙏Herre, hjälp mig att vara och leva den förändring som jag vill se i mitt liv. Amen 🙏