Inlägg

Publicerat den

Klingande julkort

Denna helg har varit mycket av klingande julkort i pingstkyrkan här i Jönköping. Jag har hunnit med två föreställningar. Först tillsammans med min syster och min son och mina föräldrar. Sen med jobbets många medarbetare. 

En suverän konsert med oerhört mycket jul. Inte massa andra låtar utan genuint jul. Eftersmaken är att det blir klart ett återkommande  inslag varje år så länge jag har möjlighet. 

Julkonserter är något speciellt. Dom finns bara under en kort tid. Dom är visserligen många att välja på men dom är så bra. Låtarna håller för just denna tid men sjungs (oftast inte) under övriga delen på året. 

150 personer som satsat så mycket för att vi andra ska få njuta av detta vackra. Så oerhört roligt och beundransvärt.  Om dom får betalt? Skulle inte tro det. Möjligen gratis fika. 

Man kan undra varför julsånger håller så länge. Är så sjungna. Inte dör ut. Somliga skrivs nya. Men dom håller över tid. Min filosofi är att det är att budskapet bakom sångerna håller. Genom alla tider har berättelsen on Jesu födelse stått kvar. Den har inte suddats ut som en engångsberättelse. Ingen trendighet som en modenyck. Nej, det finns något djupare och verkligare bakom detta. Något som faktiskt lever kvar. Det är därför (tror jag) som julsångerna lever så starkt kvar. Om inte Jesus var en verklighet hade allt detta dött ut. 

Därför kommer vi att fortsätta fira jul. Ha våra julkonserter. För att detta budskap hållit så här länge kommer det att hålla minst lika länge till. 

”Jag bär bud till er om en stor glädje. En glädja för alla människor. Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad”

Publicerat den

Söndagstankar – bana väg för Herren 

Det är tredje Advent.  Vi samla omkring budskapet om att Bana Väg För Herren. 

Johannes Döparens uppgift var att bana väg för Jesus. Hans uppdrag var den röst Jesaja profeterade om ca 600 år före. Han föddes i stort sett ”samtidigt” med Jesus. Blev en ensamvarg i öknen. För somliga en märklig man i annorlunda kläder. Det var han som sa dom ord många ska komma i håg. Se Guds lamm. Alltså , där är Jesus. 

Kyrkans uppgift är på ett sätt detsamma idag. Inte behöver man vara märklig och ha konstiga kläder. Men den vill visa på Jesus. 

Å andra sidan vill den vara en väg för Jesus till oss. Plattformen för mötet mellan Jesus och människan. 

Ytterst är det vi själva som banar vägen för Jesus in i våra liv. Han tränger sig inte på. Jesus föds till jorden. Utför sin tjänst. Sen ligger bollen hos oss. Vill vi bjuda in honom att dela våra liv. Genom att säga ja till honom banar vi väg för Herren Jesus in i våra liv och sammanhang. Det är vad julen handlar om. 

Publicerat den

Att drömma sig bort….

Jag ska försöka ( bäst att lägga till detta lilla onödiga ord ”försöka”) vara ledig några dagar i början av nästa år. Ser fram emot det. Inte för att jag vill bort från jobbet. Jag trivs fortfarande så bra efter nu snart ett år i Jönköping. Nej, det handlar mer om att få till några dagar för att hämta lite kraft i vilan. 

Kom på mig själv att ligga och drömma mig bort. Hur vore det att åka till Zanzibar? Den sköna lilla ön utanför Tanzania. Eller en grekisk ö? New York? Kroatien?  Det finns nog många ställen man skulle må bra och vila ett tag. 

Att drömma sig bort är i sig en vila. Som om man är borta men ändå hemma på något sätt. Redan nu men ännu inte. En drömvärld som upplevs som verklig. Ett sådant tillstånd kan mycket väl ge en viss form av vila. Men kan givetvis inte ersätta verkligheten. 

Men det kan göra något gott inom oss. Det är inte så dumt. 

Kanske är det så att ur drömmar kan verklighet födas. Där föds längtan som driver oss till att vilja göra det vi vill se. 

Så kallas du för ”drömmare” så kan du vara stolt. Skäms inte. Mycket har börjat med en dröm. En inre bild som blir verklighet. Så dröm på du. Kanske blir din nästa dröm din verklighet. 

Publicerat den

Det såg väl inte så svårt ut….

I går kl typ 14:49 flög 12 st jas-plan i formation över Jönköping. Dom skulle komma mellan Visingsö och Gränna. Men dom lurade oss alla som stod på Vätterstranden och spanade mot Visingsö. 

Nu hann jag vrida över kameran så det blev några bilder i alla fall. 

Tolv plan som bildade en ”julgran”. Såg inte alls svårt ut. Snyggt och prydligt. 

Fast visst är det svårt. Det fattar väl jag också. I hög hastighet flyga så nära. Bara 5 meter mellan dom. Betänk så nära det är. Snyggt jobbat. Ett samarbete på hög nivå skulle man kunna säga. (!) JP.se skriver att dom saktade ner till beskedliga 500km/timme över Jönköping. 600 meter uppe i luften.

Samarbete är svårt. För det första behöver vi vilja göra det. Sen handlar det om att lyssna in och välkomna andra i den gemenskapen. Vill man själv bli lyssnad på måste man själv lyssna. Att samarbeta på nära håll kräver ganska mycket av oss. Att vara känslig för den andres situation. Att faktiskt hålla sin egen position så att man inte klampar in på andras tår. 

Tänker mig att dessa JAS-piloter inte bara kan tänka på sig själv. Visst, full koll på sin egen framfart är ju minst lika viktigt som mycket annat. Dom behöver också ha koll på vad dom andra elva piloterna gör. Inte för att styra och ställa i första hand. Utan för att följa deras rörelse. Det är så viktigt att vi kan samarbeta. 

Det finns några hot mot ett bra samarbete. 1 ”bara jag får som jag vill” – det funkar inte. 2 ”jag har alltid rätt” funkar inte så bra det heller. 3 ”så har vi alltid/aldrig gjort” gör det hela väl komplicerat. 4 ”det här är mitt ”område” så kom inte och …” – skapar bara utanförskap. 5 ”jag klarar mig själv” – dödsstöten för ett samarbete. 6 ”jag vill att vi (bara) gör på mitt sätt” – det brukar leda till att man blir ensam kvar eller så kraschar allt. (Tänk om en JAS-pilot fick för sig stt göra en annan formation …. 🙈😳😱)

Finns säkert fler men dessa är nog dom vanligaste. 

Vi behöver varandra!

Så är det. Vi behöver verkligen varandra. Punkt. En dag blir det extra tydligt. Den dagen då det visar sig att vi inte just klarar oss själva. Har vi då stängt dörren så står vi rätt ensamma. 

Hur svårt kan det vara egentligen? Ibland tydligen hopplöst svårt. Vi vill ha hjälp. Vi ber om hjälp men när hjälpen kommer sätter vi oss på tvären. 

Men tänker vi om så kan det vara jätte lätt. Hur lätt som helst. Välkomna in samarbetet i din grupp. Livet blir så mycket lättare om man hjälps åt. Våga satsa på det. En dag har du och jag väldigt mycket nytta av det. 

Publicerat den

Vad är en bra Julklapp ? 

Vad är en bra Julklapp ? 

Tror det är en fråga som ganska många ställer sig just nu. Har man mindre pengar att spendera blir det desto viktigare att den verkligen blir rätt. 

Man vill ju ge en klapp som svarar på mottagarens önskan och behov.  Eftersom det är få som har pengar i överflöd vill man gärna att klappen skall vara både billig och värdefull. 

Årets julklapp är VR-glasögon. Kanske bättre än en balmaskin. Men jag undrar har väl detta är ett bra val till årets julklapp. 

Det spås att årets julhandel skall slå nya rekord. 78 miljarder lär slutnotan bli. Det innebär att varje hushåll kommer att handla för 18000kr. 18000kr. Jag kommer inte att spendera så mycket. 

Undrar jag vad den bästa julklappen är. Kanske är den inte fokuserad på storlek och hur mycket pengar den är värd. Den handlar troligtvis mer om på vilket sätt den ges. Kärleken bakom. 

Med det fokuset blir det lite lättare i jul. 
Ps Du får gärna besöka min julkalender. Ds 

Publicerat den

Det där med kiropraktor….

Har gått några gånger hos en kiropraktor igen. Det är väl den gamla skadan från Norrköpingstiden som påminner sig igen. 

Jag har sagt det förtur. Egentligen tycker jag inte om dom där som knäcker till i nacke och rygg. 

Nyckeln är att jag vågar slappna av. Då kan han göra sitt jobb. 

Igår var en sådan gång då jag lyckades lita helt och slappna av. Då går man som en ny skapelse från behandlingen. 

Detta är en lärdom av att lita och slappna av. Den läxan är bra att göra. Det är viktigt att våga lita. Det kan frigöra så mycket. Det lyfter andra fram. Det ger ett lugn och ger ett självförtroende. Man mår bra av att lita på andra. Att vara misstänksam gör inget gott med oss. Likaså att misstro. Jag tänker att vi själva växer när vi litar på andra. 

Kiropraktorn kan inte göra ett bra jobb om jag inte litar på honom. Det kan inte min medvandrare heller göra om jag inte litar på den. Om du ska få andra att lita på dig behöver du visa att du litar på dom. Vi visar vägen själva. 

Hur det är med ryggen? Mycket bättre men det behövs några fler behandlingar. 

Publicerat den

Hur ska man kunna tackla behoven? Samma brödunder som Jesus gjorde behövs tydligen nu med. 

Mötte nödropet om en mamma med barn som blir utan bostad snart. Om inte socialtjänsten kan lösa det så blir det hotell. Det är ju en fin lösning kan man tycka. Men vad är det för en lösning? På ett sätt fint men för barn som behöver  ett tryggt hem med goda förhållanden är inte ett hotellerum något bra alternativ. Visst, bättre än att bo på gatan. 

Äntligen är det löst med boende för tiggarna. Ja, så kan det ju låta. Men det är för 7 nätter åt gången. Sen ska några andra få möjligheten. Så då är det bara att sova i tält eller under en bro eller vart det nu kan bli. ”Dom kan flytta hem”. Visst , det är ju det enkla svaret kan man tycka. Men i detta finns det inga enkla svar. Det finns insatser i deras hemländer av tex erikshjälpen men det räcker inte till. 

Då har vi inte ens nämnt dom som redan är hemlösa i vår Stad. Eller alla dom barn som står i kö för en extra stödhem eller mer permanent familjestödhem. Inte dom ensamkommande barn som nu riskera att flygas ”hem” till ”sitt” land där ingen, faktiskt ingen, tar emot dom. 

Jag bara undrar….

Hur skall man tackla sådana behov? Vem kan i längden klara en sådan press att inte bistå med hjälp och stöd? Vem klarar i längden att överleva utan atr få hjälp? 

Jag bara undrar…..

Men ska vi avstå…..?

Men ska vi bistå……?

Men hur länge klarar vi att se på utan att bistå? 

Jag är så glad att jag får vara en del av en kyrka och församling som skapar möjligheterna och resurser för att hjälpa. Tiggaren, den ensamstående föräldern, ensamkommande flyktingbarnet, missbrukaren, familjen som behöver hjälp till mat. Listan kan göras lång. 

Men jag bara undrar , hur långt kommer det att räcka?

Jag tror vi behöver be om samma under Jesus gjorde med dom fem bröden och två fiskarna

Det verkar som att våra resurser behöver genomgå samma under. Att våra ”5 bröd och 2 fiskar” behöver räcka till minst lika många som fick del av Jesu välsignelse över pojkens matkorg. Kan det bli möjligt? Ja, det verkar som det tom måste till ett sådant under.  Gud hjälpe oss. 

Publicerat den

Varför dröjer jag med att köpa Juleskum ?

Det är ju inte alls svårt att räkna ut varför jag dröjer med att köpa Juleskum. Inte alls. 

Tiden är inte inne för det. Det är på tok för tidigt att köpa dom. 

För det andra är dom inte alls nyttiga. För mycket socker. 

För det tredje blir man (troligtvis) tjock av dom. 

För det fjärde kostar dom för mycket. (Fast jag såg att någon sålde dom visst för 9kr för en låda 🙄)

För det femte är det för mycket färgämne i dom och det är (nog) inte nyttigt. 

För det 6:e ……

Fast ska jag vara ärlig är det för att börjar jag äta en ……. så är snart hela lådan slut …   🙈

Publicerat den

Söndagstankar – När Jesus kom förbi

Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by
Well I can’t explain it
And I cannot tell you why
But oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by

I går morse vaknade jag till denna sång. Jag tänker mig att man kan översätta texten så här:

När Jesus kom förbi
När Jesus kom förbi 
Åh vilken skillnad
När Jesus kom förbi
Ja, jag kan inte förklara det
Och jag kan inte säga varför
Men oj vilken skillnad
Åh vilken en skillnad 
Åh vilken en skillnad
Sen Jesus kom förbi

En träff med Jesus kan förvandla det mesta. Ja, jag tror att det mötet kan förändra allt. 

Visst har du mött den där personen som liksom gör något med stället när den kliver in i gemenskapen. Man kommer ihåg den efter mötet. Man mådde gott i dess närhet. 

Ett sådan skillnad blir det i mötet med Jesus. Fast ännu bättre. 

När livet är tungt och det blir jobbigt med allt som sker. Det är då som man behöver detta möte. Att Jesus kommer förbi. Det som sker i det mötet är svårt att förklara vad som sker och hur det går till. Men något händer som gör oss gott. 

Jag undrar om det inte ligger lite på vår inställning. Att vi är inbjudande till honom. Det öppnar vägen för honom. Vi vet ju hur mycket det betyder när vi själva möter människor. Är dom välkomnade är mötet mycket enklare och det blir av. Jag tror det funkar typ likadant i mötet med Jesus. Vill vi ha ett besök, vill han komma förbi, så kanske vår inställning bör visa det. 

Hela sången kommer här på engelska. 

SINCE JESUS PASSED BY 
Like a blind man I wandered
So lost and undone
A beggar so helpless
Without God or His Son
Then my Savior in mercy
Heard and answered my cry
And oh what a diff’rence
Since Jesus passed by 

All my yesterdays are buried
In the deepest of the sea
The old load of guilt I carried
Is all gone, praise God I’m free
Looking for that bright tomorrow
Where no tears will dim the eye
Well oh what a diff’rence

Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Since Jesus passed by
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by
Well I can’t explain it
And I cannot tell you why
But oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Oh what a diff’rence
Since Jesus passed by

Publicerat den

Snart omstart

Snart är det en form av omstart. Jag har snart jobbat ett år i Jönköping. Visserligen tjuvstartade jag lite redan nov/dec 2015 men ändå. Måste säga att tiden gått väldigt fort. 

Snart är det årsskifte. Det är också en form av omstart. Visst går livet bara vidare men ändå. Det blir som ett nytt omtag. Att man liksom börjar om eller tar ett nytt avstamp. 

Kanske är dom där omtagen rätt bra. På ett sätt lämnar man då något bakom sig och går in i något nytt. 

Vi har lite för lätt att lägga ”saker” i vår ryggsäck och bära vidare på. Händelser som vi har svårt att släppa. Skulle vilja påstå att det vore bra om vi la av den gamla ryggsäcken vid våra omtag. Det blir inte bra annars. Vid varje nystart kan vi inte bära med oss för mycket av det som var tidigare. 

Lätt att släppa? Troligen inte.  Men kanske ett viljebeslut bort bara. Men att medvetet inte vilja släppa taget kan vara ganska förödande. 

Kanske har nyårslöften sprungit fram ur viljan och önskan att göra omtag. Nystart med ny riktning. Att vilja förändra. 

Jag tänker att omstart behöver inte vara förknippat med nyårslöften som blir svåra att uppfylla och genomföra. Snarare behöver våra omtag var mer av viljeriktning. 

Att våga nystart är inte alltid så lätt. Fast ibland vore det nog inte så dumt. 

Att lämna bakom sig och låta det vara där är ett måste ibland. Att gå in i något nytt med öppna sinnen gör oss gott. Trots uppbrott. Trots okänd mark. Det utvecklar och fördjupar. Vidgar och gör att vi växer. 

En omstart har egentligen inget med nyår att göra men det är ganska ofta det sker då. Så snart är det omstart. Bara några dagar dit….

Ps Kolla gärna min julkalender. Du hittar den längst upp bland sidor eller under ”meny” Ds